2016-09-16 15:07

2016-09-16 15:08

Första föryngringen i Värmland i modern tid

VÄRMLAND: Många myter kring litet djur

Värmland har fått en konstaterad föryngring av järv. Den sydligaste på många, många år.
Men järven är inget djur som per automatik medför problem.

I april berättade NWT att en hona med mjölk i spenarna hade radiomärkts i norra Värmland. Mjölken var då ett tecken på att hon har valpar. Nu är det klart att den föryngringen är den sydligaste på mycket länge.

– Vi har hittat två lyor, men det är samma hona som utnyttjar dem, säger Per Larsson, naturbevakare på Länsstyrelsen i Värmland, och berättar att man hittade lyorna tack vare radiosändarna.

– Det är värdefullt att ha sändarförsedda djur, då lär man sig mycket om dem.

Sydligt är i det här fallet i höjd med Branäs. När det fanns en järvföryngring senast i Värmland går inte att säga, men det ska ha funnits järv i mitten av 1800-talet säger Per Larsson.

– Men det finns ingen dokumentation av det, men däremot finns det avskjutningsstatistik från den tiden.

Vad betyder järven för den värmländska miljön?

– Ingenting egentligen, det är en predator till vilket inte alltid är av ondo, säger Per Larsson.

Hur många järvar har vi i Värmland i dag?

– Gissningsvis har vi dokumenterat fem–sex olika, och då kan man spekulera i att det finns 10–15 i området som vi delar med Dalarna och Norge. Och de kan inte bli för många, för de slåss om reviren tills de dör.

Järven rör sig i bakspåren av vargen.

– Det finns en väldigt stark koppling där, det som den oftast äter är resterna av vargens byte, för det handlar om en utpräglad asätare. Jag känner bara till ett fall där järv har dödat en älgkalv, för det är ingen bra dräpare, säger Per Larsson är säger att den har en kort käft och har svårt att få tag om sitt byte.

Så boskapsuppfödare behöver inte vara oroliga?

– Inte i Värmland, för det finns få får ute i skogen, där järven oftast rör sig. Det är skillnad i Norge där man har lösdrift på får.

Är det ett folkskyggt djur?

– Ja, det vill jag påstå, den ses oftast från bil. Och så ser man en hel del spår, de kan springa ett par mil på ett dygn. Det är en av de saker vi lärt oss av att ha sändare på djuren.

Att järven skulle bli ett problem i framtiden tror inte Per Larsson.

– Den är inte större än en rödräv, men skillnaden är att räven lever nära människan och tar lamm, vilket jag har svårt att se järven göra. Järven äter däremot bland annat räv.

Likt många andra rovdjur är järven omgärdad av flera myter.

– Jag har frågat personer vad de tror att en järv väger. Runt 30 kilo säger, men den hane vi hade sändare på förra året vägde 13 kilo, och honan hade en vikt på 8,4 när vi vägde henne. En annan sak är att de kan sätta i sig en massa mat på en natt, men de styckar upp och gömmer undan.

I april berättade NWT att en hona med mjölk i spenarna hade radiomärkts i norra Värmland. Mjölken var då ett tecken på att hon har valpar. Nu är det klart att den föryngringen är den sydligaste på mycket länge.

– Vi har hittat två lyor, men det är samma hona som utnyttjar dem, säger Per Larsson, naturbevakare på Länsstyrelsen i Värmland, och berättar att man hittade lyorna tack vare radiosändarna.

– Det är värdefullt att ha sändarförsedda djur, då lär man sig mycket om dem.

Sydligt är i det här fallet i höjd med Branäs. När det fanns en järvföryngring senast i Värmland går inte att säga, men det ska ha funnits järv i mitten av 1800-talet säger Per Larsson.

– Men det finns ingen dokumentation av det, men däremot finns det avskjutningsstatistik från den tiden.

Vad betyder järven för den värmländska miljön?

– Ingenting egentligen, det är en predator till vilket inte alltid är av ondo, säger Per Larsson.

Hur många järvar har vi i Värmland i dag?

– Gissningsvis har vi dokumenterat fem–sex olika, och då kan man spekulera i att det finns 10–15 i området som vi delar med Dalarna och Norge. Och de kan inte bli för många, för de slåss om reviren tills de dör.

Järven rör sig i bakspåren av vargen.

– Det finns en väldigt stark koppling där, det som den oftast äter är resterna av vargens byte, för det handlar om en utpräglad asätare. Jag känner bara till ett fall där järv har dödat en älgkalv, för det är ingen bra dräpare, säger Per Larsson är säger att den har en kort käft och har svårt att få tag om sitt byte.

Så boskapsuppfödare behöver inte vara oroliga?

– Inte i Värmland, för det finns få får ute i skogen, där järven oftast rör sig. Det är skillnad i Norge där man har lösdrift på får.

Är det ett folkskyggt djur?

– Ja, det vill jag påstå, den ses oftast från bil. Och så ser man en hel del spår, de kan springa ett par mil på ett dygn. Det är en av de saker vi lärt oss av att ha sändare på djuren.

Att järven skulle bli ett problem i framtiden tror inte Per Larsson.

– Den är inte större än en rödräv, men skillnaden är att räven lever nära människan och tar lamm, vilket jag har svårt att se järven göra. Järven äter däremot bland annat räv.

Likt många andra rovdjur är järven omgärdad av flera myter.

– Jag har frågat personer vad de tror att en järv väger. Runt 30 kilo säger, men den hane vi hade sändare på förra året vägde 13 kilo, och honan hade en vikt på 8,4 när vi vägde henne. En annan sak är att de kan sätta i sig en massa mat på en natt, men de styckar upp och gömmer undan.