2016-09-08 15:14

2016-09-08 15:15

Lång politisk strid når sitt slut

VÄRMLAND: Mångårig debatt om vårdprioriteringar

Bättre vårdflöden eller en ekonomisk blunder? Åsikterna om närvårdsplatserna har splittrat såväl politiker som tjänstemän och värmlänningar under årens lopp.
När närvårdsavdelningarna nu öppnar avslutas en mångårig politisk strid.

Allt började för 15 år sedan när sjukhusen i Säffle och Kristinehamn stängde sina akutmottagningar och operationsverksamheten i Kristinehamn lades ner.

Många år senare, våren 2014, beslutade landstingsfullmäktige att det skulle öppnas närvårdsplatser på samma orter. Men processen blev av flera orsaker lång och utdragen.

Varför har ni bråkat så mycket om närvårdsplatserna?

– Det vore enkelt att säga att det handlar om den politiska historien, med nedläggningarna i Säffle och Kristinehamn som utgångspunkt, säger landstingsrådet Fredrik Larsson (M).

– Men jag tror snarare att det handlar om hur man betraktar vården och dess framtid. Hur man ser på centralisering och förhållandet mellan kommun och landsting, vad respektive ansvarsområde egentligen är.

Nyttig debatt

Fredrik Larsson tror dock att den långdragna processen har varit positiv för slutresultatet:

– Vi som trott på närvårdsplatserna har verkligen fått motivera varför och med tanke på det ifrågasättande och det hårt prövande som förslaget utsatts för så är det riktigt genomarbetat.

Varför blev det Kristinehamn och Säffle som fick platserna?

– För mig har det bärande skälet varit att de hade lokalerna, förutsättningarna och rätt miljö för att kunna genomföra den tanke vi har med närvårdsplatser.

Kan du förstå att kommuner som Torsby och Arvika har reagerat?

– Jag kan förstå att man gör tolkningen, men samtidigt ser jag det som att om man som sjukhus har akutsjukvård så fylls de vårdplatser man har upp. Tanken med närvårdsplatserna är ju att tillskapa fler vårdplatser och att man ska undvika kaos på akuten och den patientosäkerhet som kan uppstå om flödet avstannar.

– Vi vill uppnå ett bättre flöde, se till att patienter kan komma hem tidigare med bra förutsättningar och också totalt sett nyttja de resurser vi har på rätt sätt.

Men oppositionsrådet Ulric Andersson (S) är allt annat än övertygad om att resurserna används på rätt sätt.

– En kostnad på 30 till 40 miljoner, det är en sak. Men vilka kostnader försvinner? Det vet vi inte. Blir det i stället så att det tillkommer nya? En förutsättning är ju att det dyra försvinner. När vi frågat om närvårdsplatserna ska ersätta befintliga platser har vi fått nekande svar.

Gränsdragning

Ulric Andersson vill inte sia om hur närvårdsplatserna kommer att fungera för patienterna, men har förståelse för att kommuner som Torsby och Arvika har reagerat.

– Men den stora frågan är väl egentligen var gränsen mellan sjukhusets vårdplatser, mellanvårdsplatser och de kommunala platserna går. Gränsen är svårdefinierad.

Du och många med dig tror verkligen på den här idén. Vad händer om det visar sig vara ett misslyckat försök?

– Självklart finns det alltid ett visst mått av osäkerhet, säger Fredrik Larsson.

– Samtidigt: vill man utveckla vården måste man våga göra det som man anser krävs, men ibland misslyckas man. Man kan aldrig vara 100 procent övertygad om att allt blir jätterätt. Jag är dock tämligen säker på att den här satsningen kommer att bli en positiv förändring inom vården i Värmland.

Allt började för 15 år sedan när sjukhusen i Säffle och Kristinehamn stängde sina akutmottagningar och operationsverksamheten i Kristinehamn lades ner.

Många år senare, våren 2014, beslutade landstingsfullmäktige att det skulle öppnas närvårdsplatser på samma orter. Men processen blev av flera orsaker lång och utdragen.

Varför har ni bråkat så mycket om närvårdsplatserna?

– Det vore enkelt att säga att det handlar om den politiska historien, med nedläggningarna i Säffle och Kristinehamn som utgångspunkt, säger landstingsrådet Fredrik Larsson (M).

– Men jag tror snarare att det handlar om hur man betraktar vården och dess framtid. Hur man ser på centralisering och förhållandet mellan kommun och landsting, vad respektive ansvarsområde egentligen är.

Nyttig debatt

Fredrik Larsson tror dock att den långdragna processen har varit positiv för slutresultatet:

– Vi som trott på närvårdsplatserna har verkligen fått motivera varför och med tanke på det ifrågasättande och det hårt prövande som förslaget utsatts för så är det riktigt genomarbetat.

Varför blev det Kristinehamn och Säffle som fick platserna?

– För mig har det bärande skälet varit att de hade lokalerna, förutsättningarna och rätt miljö för att kunna genomföra den tanke vi har med närvårdsplatser.

Kan du förstå att kommuner som Torsby och Arvika har reagerat?

– Jag kan förstå att man gör tolkningen, men samtidigt ser jag det som att om man som sjukhus har akutsjukvård så fylls de vårdplatser man har upp. Tanken med närvårdsplatserna är ju att tillskapa fler vårdplatser och att man ska undvika kaos på akuten och den patientosäkerhet som kan uppstå om flödet avstannar.

– Vi vill uppnå ett bättre flöde, se till att patienter kan komma hem tidigare med bra förutsättningar och också totalt sett nyttja de resurser vi har på rätt sätt.

Men oppositionsrådet Ulric Andersson (S) är allt annat än övertygad om att resurserna används på rätt sätt.

– En kostnad på 30 till 40 miljoner, det är en sak. Men vilka kostnader försvinner? Det vet vi inte. Blir det i stället så att det tillkommer nya? En förutsättning är ju att det dyra försvinner. När vi frågat om närvårdsplatserna ska ersätta befintliga platser har vi fått nekande svar.

Gränsdragning

Ulric Andersson vill inte sia om hur närvårdsplatserna kommer att fungera för patienterna, men har förståelse för att kommuner som Torsby och Arvika har reagerat.

– Men den stora frågan är väl egentligen var gränsen mellan sjukhusets vårdplatser, mellanvårdsplatser och de kommunala platserna går. Gränsen är svårdefinierad.

Du och många med dig tror verkligen på den här idén. Vad händer om det visar sig vara ett misslyckat försök?

– Självklart finns det alltid ett visst mått av osäkerhet, säger Fredrik Larsson.

– Samtidigt: vill man utveckla vården måste man våga göra det som man anser krävs, men ibland misslyckas man. Man kan aldrig vara 100 procent övertygad om att allt blir jätterätt. Jag är dock tämligen säker på att den här satsningen kommer att bli en positiv förändring inom vården i Värmland.

Politisk vårdkarusell

2001, när Socialdemokraterna och Vänsterpartiet styrde, stängdes akutsjukhusen i Kristinehamn och Säffle. Därmed stängde samtliga deras vårdplatser.

2004, när de fyra borgerliga partierna tagit över makten med hjälp av Sjukvårdspartiet, öppnades en vårdavdelning i varje stad. Då i privata Caremas regi.

2008, då S och V åter kommit till makten, stängdes vårdavdelningarna. Stängningen röstades igenom med hjälp av Folkpartiet.

Nu, 2016, öppnas på nytt vårdavdelningar på de båda sjukhusen.