2016-07-29 17:17

2016-07-29 17:17

"Liten till normal brandrisk i länet"

VÄRMLAND

Enligt SMHI är årets sommar en ”normalsommar” när det gäller åskväder och enligt räddningstjänsten är det samma sak när det kommer till brandfaran.
– Men man ska alltid tänka på det, åska kan uppträda väldigt lokalt, säger Peter Lindberg, elinspektör.

Det är framför allt på sommareftermiddagar som risken för åskväder är som störst. Det är stora bymoln som byggts upp genom soluppvärmningen under dagen som orsakar det bullrande ljudet och ljussken på himlen.

– Visst, det har varit en del åskväder, men inte exceptionellt mycket utan mer som en normal sommar, säger Charlotta Eriksson, meteorolog SMHI.

I jämförelse med förra sommaren?

– Det har hittills varit något mer i år, men inte mycket.

Hur vet man att ett åskväder är på ingång?

– Om man redan på förmiddagen kan se att det börjar växa stackmoln. De kan innehålla inslag av både regnskurar och åska på eftermiddagen. Men också om det skiftar mellan varmluft och kalluft eller vid hög luftfuktighet, säger Charlotta Eriksson.

Förra veckans varma sommardygn gjorde att brandfaran ökade, men när allt fler nätter innehöll inslag av regn blev marken fuktigare och brandfaran minskade.

– Brandprognosen säger liten till normal risk i länet, säger Karsten Herskind, Räddningstjänsten i Säffle.

Vid ett åskväder kan hög spänning och farlig ström uppstå i elnät och även om blixten inte slår ner i huset kan elektriska produkter som tv-apparater och datorer skadas. Om elektriska ledningar och metallstängsel träffas av ett blixtnedslag kan den skapa en överspänningsvåg som går in i husen via marken och ledningsnäten.

Kan man skydda sin egendom på något sätt?

– Det kan vara svårt. Men det enkla tipset är att dra ut sladdar, speciellt om man ska resa bort. Man kan också låta en elinstallatör installera ett överspänningsskydd.

Sen beror det lite på vart man bor, generellt brukar man säga att det är säkrare i tätorten på grund av nedgrävt kabelnät, det ger mer skydd än luftledningsnät. Men drabbas man av en direktträff i huset så finns det tyvärr ofta inte så mycket att göra, då är det stor risk för skador på såväl el- som teleutrustning, säger Peter Lindberg, elinspektör vid Elsäkerhetsverket i Kristinehamn.

Det är framför allt på sommareftermiddagar som risken för åskväder är som störst. Det är stora bymoln som byggts upp genom soluppvärmningen under dagen som orsakar det bullrande ljudet och ljussken på himlen.

– Visst, det har varit en del åskväder, men inte exceptionellt mycket utan mer som en normal sommar, säger Charlotta Eriksson, meteorolog SMHI.

I jämförelse med förra sommaren?

– Det har hittills varit något mer i år, men inte mycket.

Hur vet man att ett åskväder är på ingång?

– Om man redan på förmiddagen kan se att det börjar växa stackmoln. De kan innehålla inslag av både regnskurar och åska på eftermiddagen. Men också om det skiftar mellan varmluft och kalluft eller vid hög luftfuktighet, säger Charlotta Eriksson.

Förra veckans varma sommardygn gjorde att brandfaran ökade, men när allt fler nätter innehöll inslag av regn blev marken fuktigare och brandfaran minskade.

– Brandprognosen säger liten till normal risk i länet, säger Karsten Herskind, Räddningstjänsten i Säffle.

Vid ett åskväder kan hög spänning och farlig ström uppstå i elnät och även om blixten inte slår ner i huset kan elektriska produkter som tv-apparater och datorer skadas. Om elektriska ledningar och metallstängsel träffas av ett blixtnedslag kan den skapa en överspänningsvåg som går in i husen via marken och ledningsnäten.

Kan man skydda sin egendom på något sätt?

– Det kan vara svårt. Men det enkla tipset är att dra ut sladdar, speciellt om man ska resa bort. Man kan också låta en elinstallatör installera ett överspänningsskydd.

Sen beror det lite på vart man bor, generellt brukar man säga att det är säkrare i tätorten på grund av nedgrävt kabelnät, det ger mer skydd än luftledningsnät. Men drabbas man av en direktträff i huset så finns det tyvärr ofta inte så mycket att göra, då är det stor risk för skador på såväl el- som teleutrustning, säger Peter Lindberg, elinspektör vid Elsäkerhetsverket i Kristinehamn.