2016-05-23 22:06

2016-05-23 22:06

Nytt läge talar för Natomedlemskap?

KARLSTAD

Sverige har hamnat i ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge. Vi kan inte utesluta att vi dras in i konflikter i vårt närområde och vårt land har blivit mer beroende än förut av hur Nato agerar.

Den västliga försvarsalliansen Nato har åter blivit en partipolitisk stridsfråga i Sverige. Nu på onsdag ska Riksdagen ta ställning till ett avtal mellan Sverige och Nato om ett värdlandsstöd, i dagligt tal kallat värdlandsavtal. I avtalet regleras hur det ska gå till om Sverige skulle bli aktuellt som värdland för Natoledda operationer och övningar.

Det finns en kompakt majoritet för värdlandsavtalet, sex av de åtta partierna i Riksdagen står bakom det. Men i sista stund har den något udda konstellationen Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet landat på samma ståndpunkt, nämligen att försöka få Riksdagens beslut om avtalet vilandeförklarat i ett år.

På hemmaplan

Mitt i denna debatt kom Pål Jonson på måndagen på besök till sitt gamla hemland. Jonson, som kommer från en gård utanför Arvika, har varit politiskt sakkunnig åt den förra, moderata försvarsministern. Han har doktorerat i krigsvetenskap och sedan årsskiftet är han generalsekreterare för Svenska Atlantkommittén.

Jonson talade i Bibliotekshuset i Karlstad inför en liten men intresserad skara om vad som händer med Nato efter kriget i Ukraina och hur detta påverkar Sverige.

Pål Jonson beskrev ett Nato som, efter att ha spelat en aktiv militär roll på Balkanhalvön, i Afghanistan och i Libyen nu återgår till den tidigare avskräckningspolitiken. En ökad Natonärvaro i de baltiska länderna och i Polen är tänkt att göra det svårare för Ryssland att gripa in militärt. Men det kommer också att öka trycket på andra medlemmar än USA att betala för det gemensamma försvaret.

Pål Jonsons slutsats för Sveriges del är att det nya säkerhetspolitiska läget kommer att bestå för lång tid framöver. Risken ökar för att Sverige kan dras i konflikter i vårt närområde. Och därmed ökar också vårt lands beroende av hur Nato agerar i olika sammanhang.

Den kommitté som Jonson nu leder har inskrivet i sina stadgar att man ska verka för ett svenskt Natomedlemskap. Och det parti som Jonson tidigare arbetade för pläderar öppet för samma sak.

Men Jonson tyckte själv så här:

– Om Sverige ska söka medlemskap i Nato så måste det så måste det motiveras med våra egna behov. Sverige måste hamna i ett bättre läge med ett medlemskap, det får inte bara handla om att hjälpa Baltikum.

– Och sedan måste vi koordinera oss med Finland.

Den västliga försvarsalliansen Nato har åter blivit en partipolitisk stridsfråga i Sverige. Nu på onsdag ska Riksdagen ta ställning till ett avtal mellan Sverige och Nato om ett värdlandsstöd, i dagligt tal kallat värdlandsavtal. I avtalet regleras hur det ska gå till om Sverige skulle bli aktuellt som värdland för Natoledda operationer och övningar.

Det finns en kompakt majoritet för värdlandsavtalet, sex av de åtta partierna i Riksdagen står bakom det. Men i sista stund har den något udda konstellationen Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet landat på samma ståndpunkt, nämligen att försöka få Riksdagens beslut om avtalet vilandeförklarat i ett år.

På hemmaplan

Mitt i denna debatt kom Pål Jonson på måndagen på besök till sitt gamla hemland. Jonson, som kommer från en gård utanför Arvika, har varit politiskt sakkunnig åt den förra, moderata försvarsministern. Han har doktorerat i krigsvetenskap och sedan årsskiftet är han generalsekreterare för Svenska Atlantkommittén.

Jonson talade i Bibliotekshuset i Karlstad inför en liten men intresserad skara om vad som händer med Nato efter kriget i Ukraina och hur detta påverkar Sverige.

Pål Jonson beskrev ett Nato som, efter att ha spelat en aktiv militär roll på Balkanhalvön, i Afghanistan och i Libyen nu återgår till den tidigare avskräckningspolitiken. En ökad Natonärvaro i de baltiska länderna och i Polen är tänkt att göra det svårare för Ryssland att gripa in militärt. Men det kommer också att öka trycket på andra medlemmar än USA att betala för det gemensamma försvaret.

Pål Jonsons slutsats för Sveriges del är att det nya säkerhetspolitiska läget kommer att bestå för lång tid framöver. Risken ökar för att Sverige kan dras i konflikter i vårt närområde. Och därmed ökar också vårt lands beroende av hur Nato agerar i olika sammanhang.

Den kommitté som Jonson nu leder har inskrivet i sina stadgar att man ska verka för ett svenskt Natomedlemskap. Och det parti som Jonson tidigare arbetade för pläderar öppet för samma sak.

Men Jonson tyckte själv så här:

– Om Sverige ska söka medlemskap i Nato så måste det så måste det motiveras med våra egna behov. Sverige måste hamna i ett bättre läge med ett medlemskap, det får inte bara handla om att hjälpa Baltikum.

– Och sedan måste vi koordinera oss med Finland.