2016-05-04 23:34

2016-05-04 23:34

Värmland klarade strömmen

VÄRMLAND

Under det senaste året har antalet asylsökande ökat kraftigt i Sverige. Detta har gjort att hälso- och sjukvården har ställts inför stora utmaningar.
Men Värmland har klarat det bra.

Socialstyrelsen konstaterar i en ny delrapport att vissa landsting och sjukvårdsområden har belastats hårdare än andra av flyktingströmmen Värmland är till exempel det landsting som tagit emot näst högst andel asylsökande i förhållande till befolkning. Närmare 9 000 personer fanns inskrivna hos Migrationsverket vid årsskiftet.

Vad har det här betytt för Landstinget i Värmland?

– Det betydde att vi fick rigga om i höstas, anställa fler asylsköterskor, jobba med att få tag på tolkar och bemanna upp inom den vanliga vården, säger Ulrika Thufvesson, verksamhetschef för asyl- och flyktinghälsa.

Landstingen får ersättning från Migrationsverket för att klara av den ekonomiska biten av vården.

De som är asylsökande omfattas av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande, vilket innebär att landstingen har en skyldighet att erbjuda vård som inte kan väntas med samt sådant som mödravård, vård vid abort, läkemedel som förskrivs i samband med angiven vård och hälsoundersökning.

Lyckades ni ta hand om alla?

– Ja det tycker jag. Under hösten när det kom många samtidigt fick vi prioritera vård som inte kunde vänta, och vi kunde börja göra hälsoundersökningar i november-december. Jag har ingen kännedom om några patientärenden som kan bero på den stora strömmen, säger Ulrika Thufvesson.

Socialstyrelsen konstaterar i en ny delrapport att vissa landsting och sjukvårdsområden har belastats hårdare än andra av flyktingströmmen Värmland är till exempel det landsting som tagit emot näst högst andel asylsökande i förhållande till befolkning. Närmare 9 000 personer fanns inskrivna hos Migrationsverket vid årsskiftet.

Vad har det här betytt för Landstinget i Värmland?

– Det betydde att vi fick rigga om i höstas, anställa fler asylsköterskor, jobba med att få tag på tolkar och bemanna upp inom den vanliga vården, säger Ulrika Thufvesson, verksamhetschef för asyl- och flyktinghälsa.

Landstingen får ersättning från Migrationsverket för att klara av den ekonomiska biten av vården.

De som är asylsökande omfattas av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande, vilket innebär att landstingen har en skyldighet att erbjuda vård som inte kan väntas med samt sådant som mödravård, vård vid abort, läkemedel som förskrivs i samband med angiven vård och hälsoundersökning.

Lyckades ni ta hand om alla?

– Ja det tycker jag. Under hösten när det kom många samtidigt fick vi prioritera vård som inte kunde vänta, och vi kunde börja göra hälsoundersökningar i november-december. Jag har ingen kännedom om några patientärenden som kan bero på den stora strömmen, säger Ulrika Thufvesson.