2016-04-04 15:56

2016-04-04 15:56

Nya regler för mottagandet av unga

VÄRMLAND: Fördelningen ska bli mer rättvis

Fördelningen av asylsökande ensamkommande barn ska bli jämnare mellan landets kommuner. 1 april trädde en ny så kallad anvisningsmodell i kraft.
– Syftet är att planeringsförutsättningarna ska bli bättre och fördelningen mer rättvis, säger Richard Svanegård, expert på Migrationsverket.

Hur fungerar den nya anvisningsmodellen?

– Varje kommun tilldelas en andel i promille som är uträknad utifrån bland annat kommunens folkmängd och tidigare mottagande av nyanlända. Som ett exempel: om vi antar att det vid en viss tidpunkt beräknas ha kommit 10 000 asylsökande ensamkommande barn så kan en kommun med hjälp av sin andel räkna ut hur många av dessa som ungefär kommer att anvisas till kommunen. Om kommunen har en andel om fem promille bör de alltså få cirka 50 barn anvisade till sig.

– Därmed blir det en utjämning över tid då systemet hela tiden strävar efter att anvisa barn till den kommun som har lägst måluppfyllelse av sin andel. Kommunerna bör få lättare att planera sina verksamheter som skola, socialtjänst, boende och gode män. Men jag vill betona att hur många barn en kommun behöver ta emot ytterst beror på hur många ensamkommande barn som söker asyl i Sverige, och det är ju ingenting som Migrationsverket kan påverka.

Vilka fler skillnader finns mot tidigare?

– Tidigare blev utfallet orättvist eftersom allt nollställdes en gång om året och alla typer av anvisningar tillgodoräknades inte kommunen. Så i praktiken kunde en och samma kommun få fler barn anvisade än andra kommuner i jämförbar storlek år efter år utan att någon egentlig kompensation trädde in. I och med att måluppfyllelsen nu löper tills vidare byggs en långsiktighet in i systemet, men det kanske dröjer några månader eller några år, beroende på hur många barn som kommer – innan vi ser utjämningen bland kommunerna tydligare.

– Som exempel kan jag nämna att idag har Hagfors näst högst måluppfyllelse i landet på 577 procent och även Arvika ligger högt med 408 procent.

Men vad händer nu för de kommuner som har låg måluppfyllelse?

– När ett barn nu söker asyl så anvisas han eller hon till den kommun som just då har lägst måluppfyllelse. En kommun som Hagfors kommer alltså att hamna långt ned i den turordningen. Det finns dock två undantag från detta: om en kommun anmält ledig plats enligt en överenskommelse så kan den kommunen anvisas även om den har högre måluppfyllelse eller så kan anvisning ske av en kommun dit barnet har en stark anknytning, exempelvis en syster.

Hur ser mottagandet ut just nu?

– Det finns cirka 1300 lediga platser för asylsökande barn. Just nu kommer väldigt få barn. Vi ser en alltmer komplex situation som påverkar hur många som söker asyl där bland annat säsongsvariationen – fler söker asyl på hösten och tidig vinter – gränskontroller, möjligheten att ta sig in i och genom Europa och diskussioner kring tillfälliga uppehållstillstånd är sådant som påverkar.

Hur fungerar den nya anvisningsmodellen?

– Varje kommun tilldelas en andel i promille som är uträknad utifrån bland annat kommunens folkmängd och tidigare mottagande av nyanlända. Som ett exempel: om vi antar att det vid en viss tidpunkt beräknas ha kommit 10 000 asylsökande ensamkommande barn så kan en kommun med hjälp av sin andel räkna ut hur många av dessa som ungefär kommer att anvisas till kommunen. Om kommunen har en andel om fem promille bör de alltså få cirka 50 barn anvisade till sig.

– Därmed blir det en utjämning över tid då systemet hela tiden strävar efter att anvisa barn till den kommun som har lägst måluppfyllelse av sin andel. Kommunerna bör få lättare att planera sina verksamheter som skola, socialtjänst, boende och gode män. Men jag vill betona att hur många barn en kommun behöver ta emot ytterst beror på hur många ensamkommande barn som söker asyl i Sverige, och det är ju ingenting som Migrationsverket kan påverka.

Vilka fler skillnader finns mot tidigare?

– Tidigare blev utfallet orättvist eftersom allt nollställdes en gång om året och alla typer av anvisningar tillgodoräknades inte kommunen. Så i praktiken kunde en och samma kommun få fler barn anvisade än andra kommuner i jämförbar storlek år efter år utan att någon egentlig kompensation trädde in. I och med att måluppfyllelsen nu löper tills vidare byggs en långsiktighet in i systemet, men det kanske dröjer några månader eller några år, beroende på hur många barn som kommer – innan vi ser utjämningen bland kommunerna tydligare.

– Som exempel kan jag nämna att idag har Hagfors näst högst måluppfyllelse i landet på 577 procent och även Arvika ligger högt med 408 procent.

Men vad händer nu för de kommuner som har låg måluppfyllelse?

– När ett barn nu söker asyl så anvisas han eller hon till den kommun som just då har lägst måluppfyllelse. En kommun som Hagfors kommer alltså att hamna långt ned i den turordningen. Det finns dock två undantag från detta: om en kommun anmält ledig plats enligt en överenskommelse så kan den kommunen anvisas även om den har högre måluppfyllelse eller så kan anvisning ske av en kommun dit barnet har en stark anknytning, exempelvis en syster.

Hur ser mottagandet ut just nu?

– Det finns cirka 1300 lediga platser för asylsökande barn. Just nu kommer väldigt få barn. Vi ser en alltmer komplex situation som påverkar hur många som söker asyl där bland annat säsongsvariationen – fler söker asyl på hösten och tidig vinter – gränskontroller, möjligheten att ta sig in i och genom Europa och diskussioner kring tillfälliga uppehållstillstånd är sådant som påverkar.