2016-04-04 06:00

2016-04-04 06:53

Nu lär vi oss att lappa och laga igen

VÄRMLAND: Glöm slit, köp och släng

En gardin blir en klänning. En sliten älsklings-t-shirt – en mössa!
Johanna Hedqvist ger nytt liv åt gamla kläder – för miljöns skull.

Vi har lärt oss att återvinna papper, plast och handla ekologisk mat.

Men det finns annat i vår närhet som också kräver stora resurser:

– Det behövs 10 000 liter vatten för att tillverka ett par jeans, till exempel, berättar Henric Barkman, som är expert på hållbar konsumtion.

Kläder och skor

Faktum är, säger han, att just kläder och skor är den produktion som har störst miljöpåverkan näst efter mat och transporter.

Och då handlar det inte bara om energi:

– Det är också mycket kemikalier som är skadliga för miljön.

Fler till skomakaren

Kanske har vi blivit mer medvetna om detta.

Robin Johansson, som äger Wermlands skomakeri i Karlstad, har till exempel märkt att fler och fler väljer att laga sina skor:

– Min omsättning på reparation har nästan dubblats sedan jag startade. Det har ökat väldigt mycket de senaste åren, säger han.

Medveten konsumtion

Först kom slit och släng.

Sedan – i takt med att det blev allt billigare att producera – kom köp och släng.

Men nu växer en motrörelse fram, säger Henric Barkman.

– Man brukar prata om medveten, eller politisk konsumtion.

Oftast kvinna

Den typiska politiska konsumenten är oftast en kvinna med något bättre ekonomi och utbildning än genomsnittet:

– Man brukar också säga att hon har postmaterialistiska värderingar; något som kommer när man har en sådan trygghet i sitt liv att man kan bry sig om annat än det materiella: familjen, hälsan, andra människors välmående. Miljö.

Syr och handarbetar

Kanske är Johanna Hedqvist från Skattkärr en typisk politisk konsument!

Hon är utbildad miljövetare, aktiv i Naturskyddsföreningen, jobbar mycket ideellt, ingår i Handla-miljövänligt-nätverket.

Och hon gillar att sy och handarbeta.

Eget syrum

Hemma i villan har hon inrett ett litet syrum.

Här har hon samlat färgglada tyger – begagnade förstås! – som väntar på att få göra tjänst när hon plockar fram sin lagningshög.

– När jag har något vill jag helt enkelt använda det klart. Jag känner inte längre någon glädje med att köpa något jättebilligt eftersom jag vet att kostnaden liksom hamnar på någon annan, säger hon.

För miljön...

Nu gör hon ett ryck med lagningshögen då och då.

Samtidigt gör hon miljön en stor tjänst vilket är hennes största drivkraft.

– Klädindustrin är smutsig – det ligger en stor miljövinst i att inte tillverka nytt. Samtidigt slipper du själv en massa kemikalier om du använder kläder som tvättats ur.

...och plånboken

Den egna plånboken mår också väl:

– Mitt klädkonto är väldigt lågt!

Med lite fantasi och händighet har Johanna konverterat klänningar, gardiner, påslakan, mjukisbyxor, t-tröjor till shorts, mössor, kassar.

Påslakan som är bortom all räddning har blivit trasmattegarner.

Lite som det var förr.

– Vi behöver helt enkelt tänka mer på kvalitet än kvantitet. Och vårda det vi har, säger Johanna.

Laga och byta

Johanna fick en symaskin för några år sedan – det var så hon upptäckte att det faktiskt var roligt att sy.

Men alla är ju inte sådär händiga.

Alla äger absolut inte en symaskin!

Men det behöver inte vara en ursäkt.

– Det är mycket på gång i Karlstad när det gäller hållbar textilkonsumtion, tipsar Johanna (se faktarutan).

Men: stannar inte världen om vi slutar konsumera?

– Det där är alltid en jobbig fråga att få! Men vi kan inte fortsätta konsumera som vi gör. Planeten har gränser. Vi måste helt enkelt börja tänka på ett annat sätt, säger Johanna.

Konsumtionsutsläpp ökar

Enligt Henric Barkman är vi svenskar visserligen bra på att hålla igen och till och med minska utsläppen på hemmaplan:

– Men räknar man klimatutsläpp från all konsumtion ökar den och står nu för 64 procent av de totala utsläppen.

Vi har lärt oss att återvinna papper, plast och handla ekologisk mat.

Men det finns annat i vår närhet som också kräver stora resurser:

– Det behövs 10 000 liter vatten för att tillverka ett par jeans, till exempel, berättar Henric Barkman, som är expert på hållbar konsumtion.

Kläder och skor

Faktum är, säger han, att just kläder och skor är den produktion som har störst miljöpåverkan näst efter mat och transporter.

Och då handlar det inte bara om energi:

– Det är också mycket kemikalier som är skadliga för miljön.

Fler till skomakaren

Kanske har vi blivit mer medvetna om detta.

Robin Johansson, som äger Wermlands skomakeri i Karlstad, har till exempel märkt att fler och fler väljer att laga sina skor:

– Min omsättning på reparation har nästan dubblats sedan jag startade. Det har ökat väldigt mycket de senaste åren, säger han.

Medveten konsumtion

Först kom slit och släng.

Sedan – i takt med att det blev allt billigare att producera – kom köp och släng.

Men nu växer en motrörelse fram, säger Henric Barkman.

– Man brukar prata om medveten, eller politisk konsumtion.

Oftast kvinna

Den typiska politiska konsumenten är oftast en kvinna med något bättre ekonomi och utbildning än genomsnittet:

– Man brukar också säga att hon har postmaterialistiska värderingar; något som kommer när man har en sådan trygghet i sitt liv att man kan bry sig om annat än det materiella: familjen, hälsan, andra människors välmående. Miljö.

Syr och handarbetar

Kanske är Johanna Hedqvist från Skattkärr en typisk politisk konsument!

Hon är utbildad miljövetare, aktiv i Naturskyddsföreningen, jobbar mycket ideellt, ingår i Handla-miljövänligt-nätverket.

Och hon gillar att sy och handarbeta.

Eget syrum

Hemma i villan har hon inrett ett litet syrum.

Här har hon samlat färgglada tyger – begagnade förstås! – som väntar på att få göra tjänst när hon plockar fram sin lagningshög.

– När jag har något vill jag helt enkelt använda det klart. Jag känner inte längre någon glädje med att köpa något jättebilligt eftersom jag vet att kostnaden liksom hamnar på någon annan, säger hon.

För miljön...

Nu gör hon ett ryck med lagningshögen då och då.

Samtidigt gör hon miljön en stor tjänst vilket är hennes största drivkraft.

– Klädindustrin är smutsig – det ligger en stor miljövinst i att inte tillverka nytt. Samtidigt slipper du själv en massa kemikalier om du använder kläder som tvättats ur.

...och plånboken

Den egna plånboken mår också väl:

– Mitt klädkonto är väldigt lågt!

Med lite fantasi och händighet har Johanna konverterat klänningar, gardiner, påslakan, mjukisbyxor, t-tröjor till shorts, mössor, kassar.

Påslakan som är bortom all räddning har blivit trasmattegarner.

Lite som det var förr.

– Vi behöver helt enkelt tänka mer på kvalitet än kvantitet. Och vårda det vi har, säger Johanna.

Laga och byta

Johanna fick en symaskin för några år sedan – det var så hon upptäckte att det faktiskt var roligt att sy.

Men alla är ju inte sådär händiga.

Alla äger absolut inte en symaskin!

Men det behöver inte vara en ursäkt.

– Det är mycket på gång i Karlstad när det gäller hållbar textilkonsumtion, tipsar Johanna (se faktarutan).

Men: stannar inte världen om vi slutar konsumera?

– Det där är alltid en jobbig fråga att få! Men vi kan inte fortsätta konsumera som vi gör. Planeten har gränser. Vi måste helt enkelt börja tänka på ett annat sätt, säger Johanna.

Konsumtionsutsläpp ökar

Enligt Henric Barkman är vi svenskar visserligen bra på att hålla igen och till och med minska utsläppen på hemmaplan:

– Men räknar man klimatutsläpp från all konsumtion ökar den och står nu för 64 procent av de totala utsläppen.

Byt, lappa och laga

Är du också nyfiken på hållbar klädkonsumtion?

Den 6 april arrangerar bland andra Naturskyddsföreningen något de kallar Café Planet i Bibliotekshuset.

– Vi ställer upp symaskiner och så får folk ta dit trasiga grejer och få hjälp att laga dem, säger Johanna Hedqvist.

Den 16 april arrangerar Naturskyddsföreningen sin årliga klädbytardag. I Karlstad sker den på Gjuteriet.Hit kan man komma med sådant man inte längre använder – och gå hem med något man behöver bättre.

Källa: