2016-03-22 19:27

2016-03-22 19:27

Hyrläkarna blir inte fler men däremot dyrare

LANDSTINGET

Landstingets sjukvård ska inte längre anlita sjuksköterskor från bemanningsföretag. Däremot klarar man sig inte utan hyrläkare. Dessa blir inte fler men däremot dyrare.

Löneglidning var ett uttryck som användes i samband med avtalsförhandlingar för några år sedan. Det betydde att lönekostnaderna av olika skäl ökade mer än vad parterna hade kommit överens om.

Det finns något av en löneglidning även bland de många läkare som säljer sina tjänster via bemanningsföretag. Det ser man på landstinget just nu där kostnaderna ökar trots att man inte anlitar just fler hyrläkare än tidigare.

Billigare och dyrare

– Bland bemanningsföretagen finns det de som tar mindre betalt och andra som tar mer betalt, berättade landstingsdirektör Gunilla Andersson under en presskonferens efter landstingsstyrelsens möte på tisdagen.

– Det har blivit allt svårare att få tag på hyrläkare från de billigare företagen. Vi tvingas i allt större utsträckning anlita de dyrare och då ökar landstingets kostnader trots att hyrläkarna inte blir fler.

Men det här behöver inte betyda att det blir andra hyrläkare som dyker upp för samme läkare kan stå på listan hos både billigare och dyrare bemanningsföretag.

Däremot är det nu bestämt att anlitandet av sjuksköterskor från bemanningsföretag ska fasas ut. När nuvarande avtal löper ut blir det inga fler.

Från landstingets sida ser man det som att stämma i bäcken, att inte låta sjuksköterskornas marknad utvecklas till någonting i stil med läkarnas. Och man är fullt beredd på att utfasningen kan ge upphov till problem, framför allt då på Arvika sjukhus och på vissa enheter på Centralsjukhuset.

Det kan tilläggas att landstingen och regionerna för ett par år sedan pratade ihop sig om att i princip inte anlita hyrläkare. Ett av landstingen, det i Jämtland, gick före och gjorde allvar av saken. Det höll på att ta en ände med förskräckelse och ingen annan vågade följa efter.

Tanken är nu att 300 tjänster, eller åtminstone 221 som man har identifierat, ska bort för att rädda ekonomin. Men än så länge är det ingen som sagts upp.

Trots detta är landstingets ekonomi efter årets två första månader mycket ljusare än förra året. Det förklaras bland annat med att regeringen delat ut ett antal riktade statsbidrag och med att landstinget har sålt värdepapper med god vinst.

Löneglidning var ett uttryck som användes i samband med avtalsförhandlingar för några år sedan. Det betydde att lönekostnaderna av olika skäl ökade mer än vad parterna hade kommit överens om.

Det finns något av en löneglidning även bland de många läkare som säljer sina tjänster via bemanningsföretag. Det ser man på landstinget just nu där kostnaderna ökar trots att man inte anlitar just fler hyrläkare än tidigare.

Billigare och dyrare

– Bland bemanningsföretagen finns det de som tar mindre betalt och andra som tar mer betalt, berättade landstingsdirektör Gunilla Andersson under en presskonferens efter landstingsstyrelsens möte på tisdagen.

– Det har blivit allt svårare att få tag på hyrläkare från de billigare företagen. Vi tvingas i allt större utsträckning anlita de dyrare och då ökar landstingets kostnader trots att hyrläkarna inte blir fler.

Men det här behöver inte betyda att det blir andra hyrläkare som dyker upp för samme läkare kan stå på listan hos både billigare och dyrare bemanningsföretag.

Däremot är det nu bestämt att anlitandet av sjuksköterskor från bemanningsföretag ska fasas ut. När nuvarande avtal löper ut blir det inga fler.

Från landstingets sida ser man det som att stämma i bäcken, att inte låta sjuksköterskornas marknad utvecklas till någonting i stil med läkarnas. Och man är fullt beredd på att utfasningen kan ge upphov till problem, framför allt då på Arvika sjukhus och på vissa enheter på Centralsjukhuset.

Det kan tilläggas att landstingen och regionerna för ett par år sedan pratade ihop sig om att i princip inte anlita hyrläkare. Ett av landstingen, det i Jämtland, gick före och gjorde allvar av saken. Det höll på att ta en ände med förskräckelse och ingen annan vågade följa efter.

Tanken är nu att 300 tjänster, eller åtminstone 221 som man har identifierat, ska bort för att rädda ekonomin. Men än så länge är det ingen som sagts upp.

Trots detta är landstingets ekonomi efter årets två första månader mycket ljusare än förra året. Det förklaras bland annat med att regeringen delat ut ett antal riktade statsbidrag och med att landstinget har sålt värdepapper med god vinst.