2016-02-23 06:00

2016-02-23 06:00

Igenvuxna betade strandängar röjs fram

KARLSTAD: Hela Klarälvsdeltat ska bli naturreservat

Förr i tiden bestod stora delar av Klarälvsdeltat mellan Hammarö och Karlstad av betade strandängar. Landskapet var öppet. Vadarfåglar och många andra arter trivdes. Det mesta har vuxit igen, men nu röjs och återställs landskapet.
Våren 2017 ska betesdjur släppas ut på gärdena för att fortsatt hålla dem öppna.

Mellan Karlstad och Hammarö finns stora områden med våtmarker på ömse sidor av Klarälvens västra gren, som här delar sig i två.

Fram till 60-talet var landskapet öppet, med både slåtterängar och betade strandängar. Sedan dess har det vuxit i gen och består nu mest av träddungar, buskar, sly och hög vass.

Karlstads kommun har tidigare öppnat den västra delen av området - Knappstadsviken, där delar av landskapet nu hålls öppet av betande kor.

Nu har länsstyrelsen börjat arbetet med att restaurera den östra delen av deltat, de igenvuxna strandängarna på Hammarösidan – norra delen av Djupsundsviken och Nolgårdsviken.

Träd och buskar ska tas bort, tuvor och stubbar fräsas, området ska stängslas och en vandringsled ska byggas genom Nolgårdsviken. Markarbetena ska vara genomförda till oktober, våren 2017 släpps betesdjuren ut på strandängarna för att fortsatt hålla dem öppna. 2018 byggs en vandringsled från baksidan av Coop vid Nolgårdsrondellen genom Nolgårdsviken fram till Hammarsudde som redan är ett populärt strövområde.

– Huvudsyftet med projektet är att återskapa miljöer för det fågelliv som är knutet till öppna strandängar och att göra området tillgängligt för besökare, säger projektledaren Oscar Säwström. Om allt går bra kommer vi att få se vadare som grönbena, brushane och kanske höra småfläckig sumphöna på ängarna.

Vadarna vill ha öppet lanskap med fri sikt utan träd som kråkfåglar har som utsiktspunkt i jakten på vadarnas ägg ungar.

– Man kommer att se delar av det öppna landskapet från Hammaröleden och från gamla Karlstadsvägen, säger Oscar Säwström.

Arbetet med restaureringen började i januari då en entreprenör med banddrivna skogsmaskiner började avverka träd i området.

Arbetet kräver tjäle i backen och har tillfälligt stoppats på grund av mildvädret.

Nolgårdsviken och norra delen av Djupsundsviken har brukats för bete och slåtter i flera hundra år. Men det har varit svårbrukat eftersom Vänern av och till svämmar över.

Hävden av området upphörde förmodligen i mitten på 50-talet, då man allt mer gick över till att odla gräs för foder och bete på åker.

– Nu försöker vi återskapa de öppna hävdade strandängarna, säger Oscar Säwström.

Mellan Karlstad och Hammarö finns stora områden med våtmarker på ömse sidor av Klarälvens västra gren, som här delar sig i två.

Fram till 60-talet var landskapet öppet, med både slåtterängar och betade strandängar. Sedan dess har det vuxit i gen och består nu mest av träddungar, buskar, sly och hög vass.

Karlstads kommun har tidigare öppnat den västra delen av området - Knappstadsviken, där delar av landskapet nu hålls öppet av betande kor.

Nu har länsstyrelsen börjat arbetet med att restaurera den östra delen av deltat, de igenvuxna strandängarna på Hammarösidan – norra delen av Djupsundsviken och Nolgårdsviken.

Träd och buskar ska tas bort, tuvor och stubbar fräsas, området ska stängslas och en vandringsled ska byggas genom Nolgårdsviken. Markarbetena ska vara genomförda till oktober, våren 2017 släpps betesdjuren ut på strandängarna för att fortsatt hålla dem öppna. 2018 byggs en vandringsled från baksidan av Coop vid Nolgårdsrondellen genom Nolgårdsviken fram till Hammarsudde som redan är ett populärt strövområde.

– Huvudsyftet med projektet är att återskapa miljöer för det fågelliv som är knutet till öppna strandängar och att göra området tillgängligt för besökare, säger projektledaren Oscar Säwström. Om allt går bra kommer vi att få se vadare som grönbena, brushane och kanske höra småfläckig sumphöna på ängarna.

Vadarna vill ha öppet lanskap med fri sikt utan träd som kråkfåglar har som utsiktspunkt i jakten på vadarnas ägg ungar.

– Man kommer att se delar av det öppna landskapet från Hammaröleden och från gamla Karlstadsvägen, säger Oscar Säwström.

Arbetet med restaureringen började i januari då en entreprenör med banddrivna skogsmaskiner började avverka träd i området.

Arbetet kräver tjäle i backen och har tillfälligt stoppats på grund av mildvädret.

Nolgårdsviken och norra delen av Djupsundsviken har brukats för bete och slåtter i flera hundra år. Men det har varit svårbrukat eftersom Vänern av och till svämmar över.

Hävden av området upphörde förmodligen i mitten på 50-talet, då man allt mer gick över till att odla gräs för foder och bete på åker.

– Nu försöker vi återskapa de öppna hävdade strandängarna, säger Oscar Säwström.

EU och staten betalar för fåglarna

Projektet restaurering av strandängar i Klarälvsdeltat ingår i det större EU-projektet LifeVänern, som omfattar många slag av naturvårdande åtgärder i och vid Vänern med inriktning på att öppna i genvuxna miljöer och att gynna fågellivet. EU betalar hälften av kostnaderna för projektet via naturvårdsfonden Life+ och Naturvårdsverket och länsstyrelsen delar på resten.

Källa: Länsstyrelsen i Värmland

Deltat blir naturreservat

Regeringen har förklarat Klarälvsdeltat som ett Natura 2000-område, enligt EU:s art- och habitatsdirektiv och fågeldirektivet. Det innebär att områdets utpekade och värdefulla arter och naturtyper inte får skadas.

Länsstyrelsen har inlett arbetet med att omvandla stora delar av deltat till naturreservat. Arbetet med gränsdragning och förhandlingar med berörda markägare pågår.

Länsstyrelsen Värmland

Källa: