2016-02-19 17:55

2016-02-19 17:55

Unga mer sjuka av stress

HÄLSA

Ont i huvudet, ont i magen och svårt att sova. Fler tonåringar har fysiska problem av att de känner sig stressade i skolan.
Det visar nyasiffror i undersökning av skolbarns hälsovanor.

– Jag kan bekräfta att det ser likadant ut här i Karlstad. Skolan är en spegling av samhället, säger Malin Lundgren Kullgren, verksamhetschef för medicinska elevhälsan i Karlstads kommun.

Ett samhälle där stress och utbrändhet är vanligt hos vuxna och som ser ut att sprida sig ner i åldrarna.

– Det är allvarligt men inte så enkelt att göra något åt. I skolan pratar vi samtidigt mycket om måluppfyllelse efter Pisaundersökningarna, säger Malin Lundgren Kullgren.

Beror på resultat

Hon menar att en av svårigheterna är att orsakerna bakom stressen skiljer sig mycket mellan barnen.

– För vissa är skolan den minst stressande.

Hur tonåringarna klarar skolan hänger ihop med deras psykiska hälsa. De elever som tror att lärarna är mindre nöjda med dereas arbete har fler fysiska besvär.

Folkhälsomyndighetens undersökning visar att andelen 13-åringar som känner sig stressade har ökat stort. Vid den senaste mätningen i en på gående studie av barns hälsa visade det sig att 36 procent av flickorna och 22 procent av pojkarna känner sig stressade över sitt skolarbete. Det är en fördubbling jämfört med föregående mätning.

Fler besvär

Samtidigt visar det sig att de stressade tonåringarna är mer fysiskt påverkade av stressen. De har huvudvärk, ont i magen, är nedstämda och har svårt att sova.

Man pekar på ökade individualiseringen, hög ungdomsarbetslösheten, familjens socioekonomiska villkor och snabba teknikutveckling, som tänkbara orsaker till att det blivit så här.

Den senaste undersökningen visade att andelen som är stressade i skolan och som också har uppgett psykosomatiska besvär ökade, bland flickorna från 60 till 70 procent och från 40 till 50 procent bland pojkarna.

Vad gör skolan för att hjälpa?

– Vi måste förstås fundera på hur vi ska göra för att inte spä på problemen. Vi jobbar mycket med att hitta en rimlig kravnivå och en miljö där alla kan vara trygga och få arbetsro. Det enskilt viktigaste är relationen mellan lärare och elev. Fungerar den klarar man av det mesta, säger Malin Lundgren Kullgren.

Låter det inte lite vagt som reaktion på att 13-åringar blir sjuka av stress?

– Vi famlar inte mer än andra. Det är inte så enkelt.

Hur det går i skolan påverkar hälsan hela livet.

– Att klara av skolan, även om det inte går jättebra, har visat sig viktigare för framtida hälsa än socio-ekonomiska förutsättningar, säger Malin Lundgren Kullgren.

– Jag kan bekräfta att det ser likadant ut här i Karlstad. Skolan är en spegling av samhället, säger Malin Lundgren Kullgren, verksamhetschef för medicinska elevhälsan i Karlstads kommun.

Ett samhälle där stress och utbrändhet är vanligt hos vuxna och som ser ut att sprida sig ner i åldrarna.

– Det är allvarligt men inte så enkelt att göra något åt. I skolan pratar vi samtidigt mycket om måluppfyllelse efter Pisaundersökningarna, säger Malin Lundgren Kullgren.

Beror på resultat

Hon menar att en av svårigheterna är att orsakerna bakom stressen skiljer sig mycket mellan barnen.

– För vissa är skolan den minst stressande.

Hur tonåringarna klarar skolan hänger ihop med deras psykiska hälsa. De elever som tror att lärarna är mindre nöjda med dereas arbete har fler fysiska besvär.

Folkhälsomyndighetens undersökning visar att andelen 13-åringar som känner sig stressade har ökat stort. Vid den senaste mätningen i en på gående studie av barns hälsa visade det sig att 36 procent av flickorna och 22 procent av pojkarna känner sig stressade över sitt skolarbete. Det är en fördubbling jämfört med föregående mätning.

Fler besvär

Samtidigt visar det sig att de stressade tonåringarna är mer fysiskt påverkade av stressen. De har huvudvärk, ont i magen, är nedstämda och har svårt att sova.

Man pekar på ökade individualiseringen, hög ungdomsarbetslösheten, familjens socioekonomiska villkor och snabba teknikutveckling, som tänkbara orsaker till att det blivit så här.

Den senaste undersökningen visade att andelen som är stressade i skolan och som också har uppgett psykosomatiska besvär ökade, bland flickorna från 60 till 70 procent och från 40 till 50 procent bland pojkarna.

Vad gör skolan för att hjälpa?

– Vi måste förstås fundera på hur vi ska göra för att inte spä på problemen. Vi jobbar mycket med att hitta en rimlig kravnivå och en miljö där alla kan vara trygga och få arbetsro. Det enskilt viktigaste är relationen mellan lärare och elev. Fungerar den klarar man av det mesta, säger Malin Lundgren Kullgren.

Låter det inte lite vagt som reaktion på att 13-åringar blir sjuka av stress?

– Vi famlar inte mer än andra. Det är inte så enkelt.

Hur det går i skolan påverkar hälsan hela livet.

– Att klara av skolan, även om det inte går jättebra, har visat sig viktigare för framtida hälsa än socio-ekonomiska förutsättningar, säger Malin Lundgren Kullgren.

Att mäta psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa har mätts genom frågor om besvär med sömnen, nedstämdhet, irritation och nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel. I rapporten redovisas de som uppgett att de har upplevt minst två besvär i stort sett varje dag eller mer än en gång i veckan under sex månader. Skolbarns hälsovanor är ett internationellt forskningsprojekt. Sverige har deltagit sedan 1985. Det är en enkätundersökning bland 11-, 13- och 15-åringar om olika dimensioner av hälsa. Under 2013/14 genomfördes den åttonde datainsamlingen där närmare 8 000 elever deltog.

Källa: www.folkhalsomyndigheten.se/skolbarnshalsovanor.