2015-12-21 17:46

2015-12-21 17:46

Hur mår unga i dag?

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap och forskningsledare för ett program vid Karlstads universitet om hur förändrade livsvillkor påverkar ungdomars psykiska hälsa.

– Vi ser en ökad psykisk ohälsa, framför allt hos äldre ungdomar och då framför allt hos flickor. Det följer trenden vi sett sedan slutet av 1980-talet genom studien Ung i Värmland. När det gäller yngre ungdomar ser vi inte samma mönster och för de yngre barnen har vi inte data.

Hur tar sig den psykiska ohälsan uttryck?

– Det är självrapporterade uppgifter om psykosomatiska besvär som koncentrationssvårigheter, huvudvärk, magbesvär och att man känt sig ledsen och nere.

Vad är orsaken till att ohälsan ökar?

– Det har funnits vissa hypoteser om att det kan ha med förändringar över tid i familjen, förändringar i skolan och hur arbetsmarknaden ser ut. Det är en rad olika funderingar och än så länge är vi bara i början med att nysta upp det hela.

Har ni sett något samband så här långt?

– En färsk undersökning har studerat hur olika familjestrukturer spelar in, som exempelvis växelvis boende. För de som är 15 år och äldre ser vi inga skillnader utan det som verkar ha betydelse är hur barnen upplever sin relation till föräldrarna, oavsett familjestruktur.

Programmet har pågått i tre år, vad har gjorts?

– Vi har ägnat mycket kraft i att se om de mätmetoder vi har är användbara. Vi har även kartlagt och beskrivit trender i olika ungdomsgrupper där vi bland annat tittat på skillnader mellan pojkar och flickor.

Programmet har förlängts med tre år, vad innebär det?

– Då vill vi fördjupa analysen och försöka ge förklaringar till varför det ser ut som det gör. Vi vill även studera ungdomarnas framtidsorientering närmare, hur val till gymnasiet och framtida yrkesval påverkar den psykiska hälsan.

– Vi ser en ökad psykisk ohälsa, framför allt hos äldre ungdomar och då framför allt hos flickor. Det följer trenden vi sett sedan slutet av 1980-talet genom studien Ung i Värmland. När det gäller yngre ungdomar ser vi inte samma mönster och för de yngre barnen har vi inte data.

Hur tar sig den psykiska ohälsan uttryck?

– Det är självrapporterade uppgifter om psykosomatiska besvär som koncentrationssvårigheter, huvudvärk, magbesvär och att man känt sig ledsen och nere.

Vad är orsaken till att ohälsan ökar?

– Det har funnits vissa hypoteser om att det kan ha med förändringar över tid i familjen, förändringar i skolan och hur arbetsmarknaden ser ut. Det är en rad olika funderingar och än så länge är vi bara i början med att nysta upp det hela.

Har ni sett något samband så här långt?

– En färsk undersökning har studerat hur olika familjestrukturer spelar in, som exempelvis växelvis boende. För de som är 15 år och äldre ser vi inga skillnader utan det som verkar ha betydelse är hur barnen upplever sin relation till föräldrarna, oavsett familjestruktur.

Programmet har pågått i tre år, vad har gjorts?

– Vi har ägnat mycket kraft i att se om de mätmetoder vi har är användbara. Vi har även kartlagt och beskrivit trender i olika ungdomsgrupper där vi bland annat tittat på skillnader mellan pojkar och flickor.

Programmet har förlängts med tre år, vad innebär det?

– Då vill vi fördjupa analysen och försöka ge förklaringar till varför det ser ut som det gör. Vi vill även studera ungdomarnas framtidsorientering närmare, hur val till gymnasiet och framtida yrkesval påverkar den psykiska hälsan.