2015-12-18 17:01

2015-12-18 17:01

Vården rustar i asylfrågan

VÄRMLAND: "De flesta verksamheter känner av ett ökat tryck"

Trycket på sjukvården är högt.
Nu skapar landstinget ett nytt verksamhetsområde som ska hantera asyl- och flyktingfrågor.

Landstinget gör förändringen för att klara att erbjuda alla asylsökande vård, samtidigt som det ordinarie vårdutbudet ska vara lika tillgängligt som tidigare.

I början av veckan fanns cirka 8 600 asylsökande i länet. Det märks i vården.

Landstinget ska till exempel erbjuda hälsoundersökningar och alla barn har rätt att komma in i barnavårdscentralernas program.

– De flesta verksamheter känner av ett ökat tryck, säger Eva Stjernström, divisionschef för diagnostik.

Som NWT har berättat tidigare har landstinget fått drygt 60 miljoner kronor i ökade statsbidrag för att finansiera ökningen av asylsökande.

Samla resurser

Genom att skapa ett eget verksamhetsområde för frågorna hoppas man få en effektivare vård.

Vad kommer skillnaden att bli gentemot i dag?

– Vi samlar resurserna och försöker jobba fram gemensamma rutiner och riktlinjer. Vi jobbar med kompetensutveckling och det blir ett större fokus på frågan, säger Ulrika Thufvesson, som blir ny chef för området.

De asylsköterskor och asylsamordnare som redan i dag finns i landstinget kommer att ingå i verksamheten. Även annan personal kommer att knytas dit.

– I dag har deras chefer inte fokus på asyl utan på hela vårdcentralens arbete där asyl är en del. Nu kommer vi att kunna koncentrera oss på asylverksamheten, säger Ulrika Thufvesson.

Även Folktandvården märker av ett ökat tryck och jobbar med att kartlägga behoven. Till exempel besöker en asylsamordnare alla boenden och jobbar med rådgivning och information.

Men man har behov av mer personal.

– Vi tar hjälp av pensionerad personal och pratar med våra privata kollegor om hur de kan hjälpa till, och vi jobbar med praktikplatser för asylsökande tandläkare som inte vill något hellre än att hjälpa till, säger tandvårdschefen Birgitta Haglund.

Landstinget gör förändringen för att klara att erbjuda alla asylsökande vård, samtidigt som det ordinarie vårdutbudet ska vara lika tillgängligt som tidigare.

I början av veckan fanns cirka 8 600 asylsökande i länet. Det märks i vården.

Landstinget ska till exempel erbjuda hälsoundersökningar och alla barn har rätt att komma in i barnavårdscentralernas program.

– De flesta verksamheter känner av ett ökat tryck, säger Eva Stjernström, divisionschef för diagnostik.

Som NWT har berättat tidigare har landstinget fått drygt 60 miljoner kronor i ökade statsbidrag för att finansiera ökningen av asylsökande.

Samla resurser

Genom att skapa ett eget verksamhetsområde för frågorna hoppas man få en effektivare vård.

Vad kommer skillnaden att bli gentemot i dag?

– Vi samlar resurserna och försöker jobba fram gemensamma rutiner och riktlinjer. Vi jobbar med kompetensutveckling och det blir ett större fokus på frågan, säger Ulrika Thufvesson, som blir ny chef för området.

De asylsköterskor och asylsamordnare som redan i dag finns i landstinget kommer att ingå i verksamheten. Även annan personal kommer att knytas dit.

– I dag har deras chefer inte fokus på asyl utan på hela vårdcentralens arbete där asyl är en del. Nu kommer vi att kunna koncentrera oss på asylverksamheten, säger Ulrika Thufvesson.

Även Folktandvården märker av ett ökat tryck och jobbar med att kartlägga behoven. Till exempel besöker en asylsamordnare alla boenden och jobbar med rådgivning och information.

Men man har behov av mer personal.

– Vi tar hjälp av pensionerad personal och pratar med våra privata kollegor om hur de kan hjälpa till, och vi jobbar med praktikplatser för asylsökande tandläkare som inte vill något hellre än att hjälpa till, säger tandvårdschefen Birgitta Haglund.