2015-12-09 06:00

2015-12-09 06:00

Fler bråk vid boendena

VÄRMLAND: Särskild brottskod införd

Sedan den 1 november i år har polisen infört en ny kod för ingripanden vid flyktingförläggningar.
Hittills har Värmlandspolisen gjort 33 sådana ingripanden.

Polisen använder sig av så kallade händelsekoder för olika sorters brott.

Sedan den 1 november har också polisingripanden som görs vid flyktingboenden fått en egen kod.

– Hittills har vi 33 poster sådana i Värmland, säger Tommy Lindh, pressinformatör vid polisen i Värmland.

Från och med den 1 november i år får alltså en händelse som leder till att polisen rycker ut till en flyktingförläggning en egen kolumn i polisens statistik.

Men varför?

– För att polisen har en så pressad situation när det gäller asylsökande. Vi har varit plågsamt medvetna om att situationer där det blir trångt och många olika grupperingar måste placeras ihop också leder till brott.

Men alla utryckningar till ett flyktingboende leder inte till en polisanmälan:

– Jag skulle tro att det är ungefär 50-50, säger Tommy Lindh.

Olika prioritering

Polisen delar in brott i olika ”svårighetsgrader” där prio 1 är den mest akuta.

Fyra av de 33 ingripandena har varit prio 1-larm.

Bland annat det den 5 november i år. Då ryckte polisen ut på vad de trodde var ett stort knivbråk med 50 inblandade vid flyktingförläggningen i Filipstad.

Polisen hittade dock inga knivbeväpnade människor.

Branden i Forshaga mot en byggnad som kanske skulle bli flyktingförläggning klassades också som prio 1.

Prio 2 vanligast

Men de flesta – 18 av 33 – ingripanden polisen gjort vid flyktingförläggningar i Värmland sedan den nya koden infördes har haft prio 2-status.

Det handlar till exempel om olaga hot och misshandel i samband med bråk.

Orsaken till bråken varierar förstås:

– Men oftast är det inga allvarliga saker. Det kan börja med att någon gått före någon annan i kön, säger Peter Sjösten.

Ett uttryck för den stress och press flyktingarna lever under.

Språkproblem

Men polisnärvaro krävs och många gånger är det svårt att reda ut vad som hänt.

Inte minst på grund av språkförbistring:

– Tolkningen är ett riktigt stort problem. Ofta får vi lösa det med hjälp av flyktingar som är bra på engelska, säger Stefan Wickberg, pressinformatör på polisen i Värmland.

Fler bråk

Hur många polisingripanden som gjorts innan den 1 november är svårare att se:

– Men bråken vid flyktingboendena har ökat den senaste tiden. Och det beror på att folk bor så trångt, säger Peter Sjösten, kommissarie vid Värmlandspolisen.

Dessutom, säger han, kommer människorna från många olika länder vilket gör att det blir svårare att kommunicera – och lättare att missförstånd uppstår.

Stefan Wickberg är inne på samma spår:

– Det kan bo fyra, fem personer i samma rum. De är sysslolösa och kommer från krigshärjade länder där kanske nära och kära är kvar. Många har lämnat sin karriär bakom sig. De har förlorat allt utom sitt liv, säger han.

”Svenskar bråkar mer”

Lotta Anderberg är enhetschef vid Migrationsverket i Värmland.

Hon poängterar att antalet flyktingar i Värmland fördubblats på kort tid och att det självklart också för med sig att polisingripandena blir fler:

– Vi har 8 200 boende i Värmland. Det är en försvinnande liten del av dem som är inblandade i handgemäng. Jag tror nog att polisens statistik visar att vi svenskar bråkar mer!

Om det är bråk mellan olika grupperingar på ett flyktingboende försöker polisen lösa det genom att sära på personerna:

– Men i dag har vi inte jättestora möjligheter att göra så eftersom det är så fullt överallt. Vi kan erbjuda en sängplats. Tycker man som asylsökande att det inte fungerar har man alltid rätt att skaffa ett eget boende, säger Lotta Anderberg.

Polisen använder sig av så kallade händelsekoder för olika sorters brott.

Sedan den 1 november har också polisingripanden som görs vid flyktingboenden fått en egen kod.

– Hittills har vi 33 poster sådana i Värmland, säger Tommy Lindh, pressinformatör vid polisen i Värmland.

Från och med den 1 november i år får alltså en händelse som leder till att polisen rycker ut till en flyktingförläggning en egen kolumn i polisens statistik.

Men varför?

– För att polisen har en så pressad situation när det gäller asylsökande. Vi har varit plågsamt medvetna om att situationer där det blir trångt och många olika grupperingar måste placeras ihop också leder till brott.

Men alla utryckningar till ett flyktingboende leder inte till en polisanmälan:

– Jag skulle tro att det är ungefär 50-50, säger Tommy Lindh.

Olika prioritering

Polisen delar in brott i olika ”svårighetsgrader” där prio 1 är den mest akuta.

Fyra av de 33 ingripandena har varit prio 1-larm.

Bland annat det den 5 november i år. Då ryckte polisen ut på vad de trodde var ett stort knivbråk med 50 inblandade vid flyktingförläggningen i Filipstad.

Polisen hittade dock inga knivbeväpnade människor.

Branden i Forshaga mot en byggnad som kanske skulle bli flyktingförläggning klassades också som prio 1.

Prio 2 vanligast

Men de flesta – 18 av 33 – ingripanden polisen gjort vid flyktingförläggningar i Värmland sedan den nya koden infördes har haft prio 2-status.

Det handlar till exempel om olaga hot och misshandel i samband med bråk.

Orsaken till bråken varierar förstås:

– Men oftast är det inga allvarliga saker. Det kan börja med att någon gått före någon annan i kön, säger Peter Sjösten.

Ett uttryck för den stress och press flyktingarna lever under.

Språkproblem

Men polisnärvaro krävs och många gånger är det svårt att reda ut vad som hänt.

Inte minst på grund av språkförbistring:

– Tolkningen är ett riktigt stort problem. Ofta får vi lösa det med hjälp av flyktingar som är bra på engelska, säger Stefan Wickberg, pressinformatör på polisen i Värmland.

Fler bråk

Hur många polisingripanden som gjorts innan den 1 november är svårare att se:

– Men bråken vid flyktingboendena har ökat den senaste tiden. Och det beror på att folk bor så trångt, säger Peter Sjösten, kommissarie vid Värmlandspolisen.

Dessutom, säger han, kommer människorna från många olika länder vilket gör att det blir svårare att kommunicera – och lättare att missförstånd uppstår.

Stefan Wickberg är inne på samma spår:

– Det kan bo fyra, fem personer i samma rum. De är sysslolösa och kommer från krigshärjade länder där kanske nära och kära är kvar. Många har lämnat sin karriär bakom sig. De har förlorat allt utom sitt liv, säger han.

”Svenskar bråkar mer”

Lotta Anderberg är enhetschef vid Migrationsverket i Värmland.

Hon poängterar att antalet flyktingar i Värmland fördubblats på kort tid och att det självklart också för med sig att polisingripandena blir fler:

– Vi har 8 200 boende i Värmland. Det är en försvinnande liten del av dem som är inblandade i handgemäng. Jag tror nog att polisens statistik visar att vi svenskar bråkar mer!

Om det är bråk mellan olika grupperingar på ett flyktingboende försöker polisen lösa det genom att sära på personerna:

– Men i dag har vi inte jättestora möjligheter att göra så eftersom det är så fullt överallt. Vi kan erbjuda en sängplats. Tycker man som asylsökande att det inte fungerar har man alltid rätt att skaffa ett eget boende, säger Lotta Anderberg.