2015-11-27 23:22

2015-11-27 23:24

Så kan Värmland bli klimatneutralt

MILJÖ: Konsumtion och transporter två stora utmaningar

Ett klimatneutralt Värmland år 2030.
Ett offensivt mål, tufft att nå. Arvika kommun gör sitt genom att storsatsa på supermiljöbilar.

I Paris ska ledare från hela världen försöka enas om hur klimathotet ska mötas.

Frågan är global, men också lokal.

I Värmland finns ett övergripande mål om att länet ska vara klimatneutralt år 2030. Det skulle innebära att beroendet av fossila bränslen inte längre fanns.

Målet är både tufft och ambitiöst, enligt Jörgen Persson som är klimat- och energistrateg hos länsstyrelsen.

– Man kan konstatera att om vi ska nå målet måste vi öka takten. Vi kan lite bättre.

– Vi har goda förutsättningar här i Värmland, med mycket skog och biobränsle. Klarar inte vi det här, kan vi inte begära att någon annan ska klara det, säger Jörgen Persson.

Goda exempel

Det finns en strategi för hur klimatpåverkan ska minska. Och mycket händer runt om i länet, på olika nivåer.

– Det finns många goda exempel, många som har energieffektiviserat mycket. Landstinget är det klart bästa landstinget i Sverige när det gäller energianvändning i fastigheterna. Det ligger även långt fram i andra delar av miljöarbetet.

– Även industrin har gjort stora insatser och investeringar, inte minst de stora skogsindustrierna. De har minskat energianvändningen och framför allt användningen av fossila bränslen, säger Jörgen Persson.

Samtidigt har också användningen av olja i uppvärmningen av fastigheter minskat.

Mindre utsläpp

Faktum är också att de totala utsläppen i länet har minskat, enligt Jörgen Persson.

– Mellan år 1990 och 2000 hände det inte så mycket. Men efter år 2000 har en tredjedel av de utsläppen försvunnit. Det har egentligen gått snabbare än i riket i stort.

Helt glad får man dock inte vara. En del av minskningen kan komma från att importen av varor från andra länder ökat. Utsläppen sker alltså någon annanstans.

Vad krävs då för att målet om ett klimatneutralt Värmland ska kunna nås år 2030? Att minska klimatpåverkan från transporter och konsumtion blir två stora utmaningar för värmlänningen.

– Vi använder alldeles för mycket fossila bränslen i transportsektorn, säger Jörgen Persson.

Supermiljöbilar

I Arvika försöker kommunen göra skillnad med hybridbilar och elfordon.

För ett år sedan fanns 3 supermiljöbilar och 37 miljöbilar i kommunens fordonspark. I dag har man cirka 90 supermiljöbilar och 17 miljöbilar.

Enligt Hans Fyhr, fordonsansvarig i kommunen, kommer utsläppen i Arvika att sänkas med hundratals ton.

– Vi strävar efter att ha så lågt utsläpp som möjligt på alla kategorier av fordon, säger han.

Det har dessutom blivit billigare.

– Många tror att det här blev jättedyrt för kommunen, men grejen är att vi sparar pengar på att ha de här fordonen jämför med de vi hade tidigare, säger Hans Fyhr.

I Paris ska ledare från hela världen försöka enas om hur klimathotet ska mötas.

Frågan är global, men också lokal.

I Värmland finns ett övergripande mål om att länet ska vara klimatneutralt år 2030. Det skulle innebära att beroendet av fossila bränslen inte längre fanns.

Målet är både tufft och ambitiöst, enligt Jörgen Persson som är klimat- och energistrateg hos länsstyrelsen.

– Man kan konstatera att om vi ska nå målet måste vi öka takten. Vi kan lite bättre.

– Vi har goda förutsättningar här i Värmland, med mycket skog och biobränsle. Klarar inte vi det här, kan vi inte begära att någon annan ska klara det, säger Jörgen Persson.

Goda exempel

Det finns en strategi för hur klimatpåverkan ska minska. Och mycket händer runt om i länet, på olika nivåer.

– Det finns många goda exempel, många som har energieffektiviserat mycket. Landstinget är det klart bästa landstinget i Sverige när det gäller energianvändning i fastigheterna. Det ligger även långt fram i andra delar av miljöarbetet.

– Även industrin har gjort stora insatser och investeringar, inte minst de stora skogsindustrierna. De har minskat energianvändningen och framför allt användningen av fossila bränslen, säger Jörgen Persson.

Samtidigt har också användningen av olja i uppvärmningen av fastigheter minskat.

Mindre utsläpp

Faktum är också att de totala utsläppen i länet har minskat, enligt Jörgen Persson.

– Mellan år 1990 och 2000 hände det inte så mycket. Men efter år 2000 har en tredjedel av de utsläppen försvunnit. Det har egentligen gått snabbare än i riket i stort.

Helt glad får man dock inte vara. En del av minskningen kan komma från att importen av varor från andra länder ökat. Utsläppen sker alltså någon annanstans.

Vad krävs då för att målet om ett klimatneutralt Värmland ska kunna nås år 2030? Att minska klimatpåverkan från transporter och konsumtion blir två stora utmaningar för värmlänningen.

– Vi använder alldeles för mycket fossila bränslen i transportsektorn, säger Jörgen Persson.

Supermiljöbilar

I Arvika försöker kommunen göra skillnad med hybridbilar och elfordon.

För ett år sedan fanns 3 supermiljöbilar och 37 miljöbilar i kommunens fordonspark. I dag har man cirka 90 supermiljöbilar och 17 miljöbilar.

Enligt Hans Fyhr, fordonsansvarig i kommunen, kommer utsläppen i Arvika att sänkas med hundratals ton.

– Vi strävar efter att ha så lågt utsläpp som möjligt på alla kategorier av fordon, säger han.

Det har dessutom blivit billigare.

– Många tror att det här blev jättedyrt för kommunen, men grejen är att vi sparar pengar på att ha de här fordonen jämför med de vi hade tidigare, säger Hans Fyhr.