2015-10-21 06:00

2015-10-21 06:00

"Vi är familjernas förlängda arm"

VÄRMLAND: NWT följde Migrationsverkets personal under en dag5200 asylsökande i Värmland

Migrationsverket i Värmland växer för varje månad. 70 anställda ska bli ett hundratal och antalet asylsökande i länet är över 5200. Förutsättningarna förändras varje dag.
NWT följde Migrationsverkets personal under en arbetsdag.

Det är mörkt och lågt i tak. Migrationsverkets boendeansvariga, Anton Lindén och Markus Larsson, har slagit upp datorerna och dricker kaffe tillsammans med Lotta Anderberg, enhetschef i Värmland, och Sandra Boss, tillträdande enhetschef i HK Center i Kristinehamn.

– Jag tror det var sjukhusverksamhet här tidigare, säger Lotta Anderberg om Migrationsverkets egna boende för flera hundratals asylsökande.

Boendena öppnar numera i en rasande fart. Migrationsverket anställer personal på löpande band i takt med att antalet asylsökande till Sverige, och Värmland, ökar.

– Nu har vi 5200 personer inskrivna hos oss i Värmland och 500 ensamkommande barn, säger Lotta Anderberg.

– Men vi kommer att få fler asylsökande. Hur många? Svårt att svara på, men mellan tummen och pekfingern totalt runt 7000.

***

Familjen Wahba/Radia ska efter ett drygt år på Gylleby herrgård utanför Sunne få flytta till egen lägenhet i Bjälverud, mellan Sunne och Torsby. Påsar, kartonger och resväskor är packade. Cyklarna är hopbuntade och barnvagnarna hopfällda.

– Vi ska få åka skolbuss till skolan, berättar storasyster Azmaa, 12.

– Det är alltid skönt när barnen kan få gå kvar i samma skola, så de slipper ryckas upp från allt igen, säger boendeansvarig Markus Larsson.

– Men det är ju inget vi kan styra över, ibland måste familjerna flyttas från en kommun till en annan.

Familjens saker ryms i ett inhyrt släp och merparten av familjen får skjuts i en minibuss till sitt nya boende.

Hur ofta agerar ni flytthjälp?

– Inte jätteofta, någon gång i månaden kanske. Vi ser till att det nya boendet har allt som krävs för att man ska kunna leva där: sängar, täcke, kudde, köks- och städutrustning, lampor och fungerande vitvaror, till exempel.

Köksbord och stolar ordnar också Migrationsverket, men soffa, tv och andra ”icke livsnödvändiga” prylar får asylsökande ordna själv.

Men här i Bjälverud visar det sig inte vara något problem. En granne har tagit på sig rollen som fixare och hjälpt samtliga asylsökande familjer i området med såväl soffor som tv-apparater. Utanför familjen Wahba/Radias lägenhet står mycket riktigt skinnsoffor som bara kan bäras in.

– Det här är ett jättebra område, det är aldrig några problem, säger Markus Larsson.

***

Migrationsverket i Värmland har i dag ett 70-tal anställda, men innan årets slut lär de vara ett hundratal. Förutom kontoret i Karlstad finns receptioner i Hagfors, Filipstad och Säffle.

– Receptionerna är ofta överfulla med människor som vill ha information och hjälp, säger Lotta Anderberg.

Markus Larsson och Anton Lindén är boendeansvariga.

– Vi är som familjernas förlängda armar. Vi tar emot asylsökande när de kommer, skriver in dem, bokar boenden, informerar om allt från hur boendet till fungerar till hur sjukvården fungerar.

Dagarna ser väldigt olika ut. De arbetar i team om två och spenderar mycket tid i bilen.

– Boendena finns ju runt om i hela Värmland. Vissa dagar blir det 30-40 mil i bilen och en korv på macken. Andra dagar sitter vi på kontoret i Karlstad och arbetar administrativt.

Vilka är de vanligaste frågorna från asylsökande?

– Ett: när får jag flytta till eget boende. Två: hur går det i mitt ärende, säger Markus Larsson.

– Båda dessa frågor skapar frustration. För ju fler asylsökande som kommer, desto längre blir handläggningstiderna. Om du kommer till Sverige nu kanske ditt ärende inte prövas förrän nästa sommar.

– Därefter tar det ju ytterligare en tid innan du i så fall får permanent uppehållstillstånd, fyller Anton Lindén i.

De försöker prioritera så långt det går. Men de enskilda fallen kan de inte påverka och ibland blir även de som boendeansvariga frustrerade.

– Man stretchar sig själv så långt det går, man vill ju hjälpa till. Men vi har inte möjlighet att sitta ner och prata en halvtimme med varje person, så är det bara, säger Markus Larsson.

***

Förra veckan sökte knappt 9200 personer asyl i Sverige. Närmare en tredjedel kommer från krigets Syrien, precis som familjen Wahba/Radia. De verkar nöjda med nya lägenheten. Systrarna Azmaa och Alaa visar sitt rum, som de ska dela med lilla Nour, 5.

Tidigare var standard fem kvadratmeter per person och max fyra personer i varje rum.

– Nu är standard tre kvadratmeter per person och max sex personer i varje rum, säger enhetschef Lotta Anderberg.

Hon medger att arbetsbelastningen ökat för personalen. Själv ska hon byta till Migrationsverket Örebro:

– Men det beror på arbetspendlingen, jag har närmare dit och det går bättre kommunikationer.

Flera kommuner har uttryckt att de inte klarar att ta emot fler asylsökande och kritiserat bristen på information om när nya boenden ska öppna.

– Vi ger all information till kommunerna, så snart vi har den. Vi kan inte ge information som vi inte har. Men visst kan det vara snabbt inpå, men det är det även för oss som ska ordna fram boenden, säger Lotta Anderberg med eftertryck.

Hon berömmer Torsby, som är en av de värmländska kommuner som har flest asylsökande.

– De har nog gått om flera värmländska kommuner. Torsby ska ha en stor eloge, där löser man saker.

Eda och Hammarö kommun saknar i dagsläget boenden för asylsökande, men diskussioner pågår.

– Vi tittar på olika möjligheter. Selma i Sunne och Hammarö är två exempel.

Migrationsverket hinner inte självt söka upp potentiella boenden.

– Vi har inte möjlighet att scanna av alla kommuner. Vi får in tips hela tiden, helst vill vi ha dem via vår hemsida. Det ringer konstant i telefonen, säger Lotta Anderberg.

***

Hur känns det att läsa och höra all kritik som Migrationsverket får och alla diskussioner om flyktingar och deras situation?

– Det är klart det kan vara frustrerande ibland, men jag ger mig aldrig in i den typen av diskussioner till exempel på Facebook, säger Markus Larsson.

– Jag vet ju vad som är sant. Det är mest synd om de som tror att de vet, men inte gör det.

Varför valde ni att börja jobba på Migrationsverket?

– Jag ville jobba med människor och få hjälpa till, säger Anton Lindén.

Markus Larsson håller med:

– Min pappa jobbade här förr, så jag visste en del om vad det innebär.

Hur tacklar ni alla livsöden och all frustration från asylsökande?

– Man vänjer sig, på något sätt. Vi försöker ju hjälpa till så gott vi bara kan.

Det är mörkt och lågt i tak. Migrationsverkets boendeansvariga, Anton Lindén och Markus Larsson, har slagit upp datorerna och dricker kaffe tillsammans med Lotta Anderberg, enhetschef i Värmland, och Sandra Boss, tillträdande enhetschef i HK Center i Kristinehamn.

– Jag tror det var sjukhusverksamhet här tidigare, säger Lotta Anderberg om Migrationsverkets egna boende för flera hundratals asylsökande.

Boendena öppnar numera i en rasande fart. Migrationsverket anställer personal på löpande band i takt med att antalet asylsökande till Sverige, och Värmland, ökar.

– Nu har vi 5200 personer inskrivna hos oss i Värmland och 500 ensamkommande barn, säger Lotta Anderberg.

– Men vi kommer att få fler asylsökande. Hur många? Svårt att svara på, men mellan tummen och pekfingern totalt runt 7000.

***

Familjen Wahba/Radia ska efter ett drygt år på Gylleby herrgård utanför Sunne få flytta till egen lägenhet i Bjälverud, mellan Sunne och Torsby. Påsar, kartonger och resväskor är packade. Cyklarna är hopbuntade och barnvagnarna hopfällda.

– Vi ska få åka skolbuss till skolan, berättar storasyster Azmaa, 12.

– Det är alltid skönt när barnen kan få gå kvar i samma skola, så de slipper ryckas upp från allt igen, säger boendeansvarig Markus Larsson.

– Men det är ju inget vi kan styra över, ibland måste familjerna flyttas från en kommun till en annan.

Familjens saker ryms i ett inhyrt släp och merparten av familjen får skjuts i en minibuss till sitt nya boende.

Hur ofta agerar ni flytthjälp?

– Inte jätteofta, någon gång i månaden kanske. Vi ser till att det nya boendet har allt som krävs för att man ska kunna leva där: sängar, täcke, kudde, köks- och städutrustning, lampor och fungerande vitvaror, till exempel.

Köksbord och stolar ordnar också Migrationsverket, men soffa, tv och andra ”icke livsnödvändiga” prylar får asylsökande ordna själv.

Men här i Bjälverud visar det sig inte vara något problem. En granne har tagit på sig rollen som fixare och hjälpt samtliga asylsökande familjer i området med såväl soffor som tv-apparater. Utanför familjen Wahba/Radias lägenhet står mycket riktigt skinnsoffor som bara kan bäras in.

– Det här är ett jättebra område, det är aldrig några problem, säger Markus Larsson.

***

Migrationsverket i Värmland har i dag ett 70-tal anställda, men innan årets slut lär de vara ett hundratal. Förutom kontoret i Karlstad finns receptioner i Hagfors, Filipstad och Säffle.

– Receptionerna är ofta överfulla med människor som vill ha information och hjälp, säger Lotta Anderberg.

Markus Larsson och Anton Lindén är boendeansvariga.

– Vi är som familjernas förlängda armar. Vi tar emot asylsökande när de kommer, skriver in dem, bokar boenden, informerar om allt från hur boendet till fungerar till hur sjukvården fungerar.

Dagarna ser väldigt olika ut. De arbetar i team om två och spenderar mycket tid i bilen.

– Boendena finns ju runt om i hela Värmland. Vissa dagar blir det 30-40 mil i bilen och en korv på macken. Andra dagar sitter vi på kontoret i Karlstad och arbetar administrativt.

Vilka är de vanligaste frågorna från asylsökande?

– Ett: när får jag flytta till eget boende. Två: hur går det i mitt ärende, säger Markus Larsson.

– Båda dessa frågor skapar frustration. För ju fler asylsökande som kommer, desto längre blir handläggningstiderna. Om du kommer till Sverige nu kanske ditt ärende inte prövas förrän nästa sommar.

– Därefter tar det ju ytterligare en tid innan du i så fall får permanent uppehållstillstånd, fyller Anton Lindén i.

De försöker prioritera så långt det går. Men de enskilda fallen kan de inte påverka och ibland blir även de som boendeansvariga frustrerade.

– Man stretchar sig själv så långt det går, man vill ju hjälpa till. Men vi har inte möjlighet att sitta ner och prata en halvtimme med varje person, så är det bara, säger Markus Larsson.

***

Förra veckan sökte knappt 9200 personer asyl i Sverige. Närmare en tredjedel kommer från krigets Syrien, precis som familjen Wahba/Radia. De verkar nöjda med nya lägenheten. Systrarna Azmaa och Alaa visar sitt rum, som de ska dela med lilla Nour, 5.

Tidigare var standard fem kvadratmeter per person och max fyra personer i varje rum.

– Nu är standard tre kvadratmeter per person och max sex personer i varje rum, säger enhetschef Lotta Anderberg.

Hon medger att arbetsbelastningen ökat för personalen. Själv ska hon byta till Migrationsverket Örebro:

– Men det beror på arbetspendlingen, jag har närmare dit och det går bättre kommunikationer.

Flera kommuner har uttryckt att de inte klarar att ta emot fler asylsökande och kritiserat bristen på information om när nya boenden ska öppna.

– Vi ger all information till kommunerna, så snart vi har den. Vi kan inte ge information som vi inte har. Men visst kan det vara snabbt inpå, men det är det även för oss som ska ordna fram boenden, säger Lotta Anderberg med eftertryck.

Hon berömmer Torsby, som är en av de värmländska kommuner som har flest asylsökande.

– De har nog gått om flera värmländska kommuner. Torsby ska ha en stor eloge, där löser man saker.

Eda och Hammarö kommun saknar i dagsläget boenden för asylsökande, men diskussioner pågår.

– Vi tittar på olika möjligheter. Selma i Sunne och Hammarö är två exempel.

Migrationsverket hinner inte självt söka upp potentiella boenden.

– Vi har inte möjlighet att scanna av alla kommuner. Vi får in tips hela tiden, helst vill vi ha dem via vår hemsida. Det ringer konstant i telefonen, säger Lotta Anderberg.

***

Hur känns det att läsa och höra all kritik som Migrationsverket får och alla diskussioner om flyktingar och deras situation?

– Det är klart det kan vara frustrerande ibland, men jag ger mig aldrig in i den typen av diskussioner till exempel på Facebook, säger Markus Larsson.

– Jag vet ju vad som är sant. Det är mest synd om de som tror att de vet, men inte gör det.

Varför valde ni att börja jobba på Migrationsverket?

– Jag ville jobba med människor och få hjälpa till, säger Anton Lindén.

Markus Larsson håller med:

– Min pappa jobbade här förr, så jag visste en del om vad det innebär.

Hur tacklar ni alla livsöden och all frustration från asylsökande?

– Man vänjer sig, på något sätt. Vi försöker ju hjälpa till så gott vi bara kan.

Migrationsverket i Värmland
  • har sitt huvudkontor i Karlstad samt receptioner i Hagfors, Säffle och Filipstad
  • har i dag ett 70-tal anställda men väntas inom kort vara över 100 anställda
  • är organiserade i olika områden: boendeansvariga, utrednings-, asylprövnings- och receptionsteam, handläggare och administrativt team