2015-10-09 06:00

2015-10-09 06:00

Fler drabbade ska få möjlighet till snabbare psykiatrisk vård

KARLSTAD: Uppföljningen ska bli bättre

Vuxna personer som brottas med självmordstankar eller som har försökt ta livet av sig, vårdas väldigt olika beroende på individen.
Det menar Karin Haster, divisionschef för psykiatrin i Värmland.

Som med all sjukvård görs det individuella bedömningar utifrån patientens behov, säger Karin Haster:

– Det är jättesvårt att svara generellt på vilka insatser som krävs. Ibland vårdas patienten inom öppenvården, ibland akut. Patienter med självmordstankar kan bli inlagda och ibland vårdas mot sin vilja. I andra fall kan man gå hem, men vi förmedlar en snabb kontakt med öppenvården.

Nyligen beslutades också att förbättra möjligheterna till att boka uppföljningsbesök för patienterna.

Kan boka in tider

– Vi har precis bestämt att psykiatriakuten ska ges utökade möjligheter att boka in tider för vuxna patienter. Tidigare utlovades en tid inom fem dagar, nu ska personalen på akuten själv kunna boka vissa lediga tider inom öppenvården, säger Karin Haster.

Målsättningen är att i högre utsträckning kunna tillgodose behoven. Ett annat initiativ handlar om att en sjuksköterska alltid ska ringa upp en patient inom 48 timmar efter utskrivning. Det för att exempelvis följa upp hur patienten mår, hur medicinen eller boendestödet fungerar.

– Vi är inte där än, men vi gör vad vi kan för att förbättra vårdprocessen inom till exempel slutenvården och öppenvården.

I det fall NWT skriver om är en anhörig mycket orolig och frustrerad över att psykvården inte har kunnat hjälpa hans dotter. Problematiken är inte främmande för Karin Haster.

Nätverket som stöd

– I första hand måste vi möta våra vuxna patienter med respektfullhet och de måste, med tanke på vår sekretess, ge sitt medgivande till att anhöriga medverkar i vården. Men vår målsättning är att använda patienternas nätverk som stöd. Ett fungerande nätverk är en trygghets- och framgångsfaktor i återhämtningen.

I sammanhanget vill hon också betona att alla patienter som anser att de inte fått den vård de behöver antingen ska anmäla till detta till patent- och medborgarservice, eller ta kontakt med den berörda verksamheten.

– Som verksamhetschef är det alltid bra att få veta vad som eventuellt inte fungerat, det hjälper verksamheterna att bli bättre. Ibland fallerar systemet av olika anledningar och då ska vi rätta till det, säger Karin Haster.

Media har under lång tid rapporterat om långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin. När det gäller vården av vuxna finns det vissa områden som är tyngre belastade än andra.

”Akut sjuka ska få hjälp”

– Jag vet att det i vissa delar av länet, exempelvis Karlstad, varit högt tryck på terapitider. Vi försöker hantera det genom att till exempel öppna upp mellan våra öppenvårdsmottagningar.

– Men i grund och botten är det, precis som i den övriga vården, den medicinska prövningen som styr. Är du akut sjuk ska du få hjälp.

Som med all sjukvård görs det individuella bedömningar utifrån patientens behov, säger Karin Haster:

– Det är jättesvårt att svara generellt på vilka insatser som krävs. Ibland vårdas patienten inom öppenvården, ibland akut. Patienter med självmordstankar kan bli inlagda och ibland vårdas mot sin vilja. I andra fall kan man gå hem, men vi förmedlar en snabb kontakt med öppenvården.

Nyligen beslutades också att förbättra möjligheterna till att boka uppföljningsbesök för patienterna.

Kan boka in tider

– Vi har precis bestämt att psykiatriakuten ska ges utökade möjligheter att boka in tider för vuxna patienter. Tidigare utlovades en tid inom fem dagar, nu ska personalen på akuten själv kunna boka vissa lediga tider inom öppenvården, säger Karin Haster.

Målsättningen är att i högre utsträckning kunna tillgodose behoven. Ett annat initiativ handlar om att en sjuksköterska alltid ska ringa upp en patient inom 48 timmar efter utskrivning. Det för att exempelvis följa upp hur patienten mår, hur medicinen eller boendestödet fungerar.

– Vi är inte där än, men vi gör vad vi kan för att förbättra vårdprocessen inom till exempel slutenvården och öppenvården.

I det fall NWT skriver om är en anhörig mycket orolig och frustrerad över att psykvården inte har kunnat hjälpa hans dotter. Problematiken är inte främmande för Karin Haster.

Nätverket som stöd

– I första hand måste vi möta våra vuxna patienter med respektfullhet och de måste, med tanke på vår sekretess, ge sitt medgivande till att anhöriga medverkar i vården. Men vår målsättning är att använda patienternas nätverk som stöd. Ett fungerande nätverk är en trygghets- och framgångsfaktor i återhämtningen.

I sammanhanget vill hon också betona att alla patienter som anser att de inte fått den vård de behöver antingen ska anmäla till detta till patent- och medborgarservice, eller ta kontakt med den berörda verksamheten.

– Som verksamhetschef är det alltid bra att få veta vad som eventuellt inte fungerat, det hjälper verksamheterna att bli bättre. Ibland fallerar systemet av olika anledningar och då ska vi rätta till det, säger Karin Haster.

Media har under lång tid rapporterat om långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin. När det gäller vården av vuxna finns det vissa områden som är tyngre belastade än andra.

”Akut sjuka ska få hjälp”

– Jag vet att det i vissa delar av länet, exempelvis Karlstad, varit högt tryck på terapitider. Vi försöker hantera det genom att till exempel öppna upp mellan våra öppenvårdsmottagningar.

– Men i grund och botten är det, precis som i den övriga vården, den medicinska prövningen som styr. Är du akut sjuk ska du få hjälp.