2015-10-01 06:00

2015-10-01 06:00

Svensk mat i skolan – ingen självklarhet

VÄRMLAND: Kommunerna lovar ofta mer än vad man kan hålla

Trodde du att dina barn får svenskt kött i skolan? Då är det läge att tänka om. Trots att flera kommuner har beslutat att satsa på svenskproducerad mat, finns det få garantier för att det faktiskt är det som serveras på tallrikarna.

Först och främst: få värmländska kommuner har ens antagit en livsmedelspolicy.

– Karlstad, Kristinehamn och Säffle, som ingick i Dalslandskommunernas upphandling, har antagit livsmedelspolicys där man upphandlar exempelvis kött och kyckling som är uppfödda under förhållanden motsvarande svenska djurhållningsregler, säger Elsa Bergström, vice ordförande i LRF:s regionstyrelse.

– Norröver ser det sämre ut. Arvika hade det uppe nyligen, men jag vet inte hur det gick. Hagfors har väl försökt att upphandla av lokala producenter, men det verkar inte ha blivit något av det.

Årjäng stramar åt

I Årjäng klubbade man häromkvällen igenom en ny upphandlings- och inköpspolicy i fullmäktige.

– Den nya policyn innebär att vi stramar åt vad gäller exempelvis kött, säger kommunens upphandlare Agnetha Persson.

Innebär det att all mat kommer att vara svensk?

– Ja, det innebär att allt kött som köps in ska vara producerat motsvarande svenska djurhållningsregler. Det är inte tillåtet att upphandla närproducerad mat, däremot kommer vi bryta ner upphandlingen i mindre delar för att ge små, lokala producenter möjlighet att konkurrera med de större grossisterna.

Helt rätt väg att gå, anser Elsa Bergström:

– De lokala och mindre producenterna har inte en chans att konkurrera med de stora när det gäller alla produkter och alla volymer. Men om en kommun väljer att upphandla morötter av en viss storlek har de helt plötsligt möjlighet att lämna anbud.

– Så arbetar Karlstad och Kristinehamn. De bjuder in producenterna i närområdet innan de gör upphandlingen och diskuterar vad de har att erbjuda.

Inte enbart en prisfråga

Men kommunerna har en lång väg att vandra innan de kan erbjuda enbart svenskproducerad mat, säger Elsa Bergström.

– Det här är inget man vänder över en natt. Det är lätt att tro att det enbart är ekonomin som styr, men det här är något man brottats med sedan vi gick med i EU. Det handlar inte enbart om att svenskproducerat kött är dyrare än tyskt, för så är det inte längre.

– Försök själv, som konsument, att hitta enbart svenskproducerade mejeri- eller charkprodukter, det är lurigt och verkligen en djungel.

Det bekräftas av Årjängs upphandlare Agnetha Persson:

– Tysk köttfärs kan bli en svensk köttbulle. Även om tysk köttfärs aldrig kan bli svensk.

Hur då?

– Grossisten köper tysk köttfärs, den mals och tillverkas i en svensk fabrik, säg i Småland, och helt plötsligt kallas den en svensk köttbulle, förklarar Elsa Bergström.

Grossisterna kan också slippa undan kraven på svenskproducerat kött eller kyckling.

– Säg att en skola har utlovat kyckling på onsdag. Då vill inte gärna skolan byta ut kycklingen när grossisten plötsligt säger att man inte kan leverera svensk kyckling utan levererar en ersättningsprodukt. Då kan man i stället stå med utländsk kyckling på tallrikarna.

Enligt Elsa Bergström är tricket att ställa på grossisterna, om och om igen.

Har skärpt sig

– Jag hörde om en dalsländsk kommun som varit stenhårda på att hela tiden kontrollera ursprunget på exempelvis kycklingen. De var med i samma upphandling som Säffle – men i Säffle utgick man från att man fick till exempel svensk kyckling, men i stället hade man hela tiden serverat tyskt kött.

Men grossisterna har också skärpt till sig, säger Elsa Bergström:

– Det går åt rätt håll, många är på dem, exempelvis LRF som arbetar hårt med den här frågan. Grossisterna skäms ju själva när de inte uppfyller vad de lovat.

När serverade ni thailändsk kyckling till Årjängseleverna senast?

– Det kan ha varit något år sedan. Men nu stramar vi åt och indirekt ska all mat vara svensk, säger Agnetha Persson.

Först och främst: få värmländska kommuner har ens antagit en livsmedelspolicy.

– Karlstad, Kristinehamn och Säffle, som ingick i Dalslandskommunernas upphandling, har antagit livsmedelspolicys där man upphandlar exempelvis kött och kyckling som är uppfödda under förhållanden motsvarande svenska djurhållningsregler, säger Elsa Bergström, vice ordförande i LRF:s regionstyrelse.

– Norröver ser det sämre ut. Arvika hade det uppe nyligen, men jag vet inte hur det gick. Hagfors har väl försökt att upphandla av lokala producenter, men det verkar inte ha blivit något av det.

Årjäng stramar åt

I Årjäng klubbade man häromkvällen igenom en ny upphandlings- och inköpspolicy i fullmäktige.

– Den nya policyn innebär att vi stramar åt vad gäller exempelvis kött, säger kommunens upphandlare Agnetha Persson.

Innebär det att all mat kommer att vara svensk?

– Ja, det innebär att allt kött som köps in ska vara producerat motsvarande svenska djurhållningsregler. Det är inte tillåtet att upphandla närproducerad mat, däremot kommer vi bryta ner upphandlingen i mindre delar för att ge små, lokala producenter möjlighet att konkurrera med de större grossisterna.

Helt rätt väg att gå, anser Elsa Bergström:

– De lokala och mindre producenterna har inte en chans att konkurrera med de stora när det gäller alla produkter och alla volymer. Men om en kommun väljer att upphandla morötter av en viss storlek har de helt plötsligt möjlighet att lämna anbud.

– Så arbetar Karlstad och Kristinehamn. De bjuder in producenterna i närområdet innan de gör upphandlingen och diskuterar vad de har att erbjuda.

Inte enbart en prisfråga

Men kommunerna har en lång väg att vandra innan de kan erbjuda enbart svenskproducerad mat, säger Elsa Bergström.

– Det här är inget man vänder över en natt. Det är lätt att tro att det enbart är ekonomin som styr, men det här är något man brottats med sedan vi gick med i EU. Det handlar inte enbart om att svenskproducerat kött är dyrare än tyskt, för så är det inte längre.

– Försök själv, som konsument, att hitta enbart svenskproducerade mejeri- eller charkprodukter, det är lurigt och verkligen en djungel.

Det bekräftas av Årjängs upphandlare Agnetha Persson:

– Tysk köttfärs kan bli en svensk köttbulle. Även om tysk köttfärs aldrig kan bli svensk.

Hur då?

– Grossisten köper tysk köttfärs, den mals och tillverkas i en svensk fabrik, säg i Småland, och helt plötsligt kallas den en svensk köttbulle, förklarar Elsa Bergström.

Grossisterna kan också slippa undan kraven på svenskproducerat kött eller kyckling.

– Säg att en skola har utlovat kyckling på onsdag. Då vill inte gärna skolan byta ut kycklingen när grossisten plötsligt säger att man inte kan leverera svensk kyckling utan levererar en ersättningsprodukt. Då kan man i stället stå med utländsk kyckling på tallrikarna.

Enligt Elsa Bergström är tricket att ställa på grossisterna, om och om igen.

Har skärpt sig

– Jag hörde om en dalsländsk kommun som varit stenhårda på att hela tiden kontrollera ursprunget på exempelvis kycklingen. De var med i samma upphandling som Säffle – men i Säffle utgick man från att man fick till exempel svensk kyckling, men i stället hade man hela tiden serverat tyskt kött.

Men grossisterna har också skärpt till sig, säger Elsa Bergström:

– Det går åt rätt håll, många är på dem, exempelvis LRF som arbetar hårt med den här frågan. Grossisterna skäms ju själva när de inte uppfyller vad de lovat.

När serverade ni thailändsk kyckling till Årjängseleverna senast?

– Det kan ha varit något år sedan. Men nu stramar vi åt och indirekt ska all mat vara svensk, säger Agnetha Persson.