2016-10-14 06:00

2016-10-14 06:00

Sveriges största batteri

SYSSLEBÄCK: 60 år gammalt kraftverk kan vara framtidslösning

1956 invigdes pumpkraftverket Letten i norra Värmland. Ett av få kraftverk i sitt slag i Sverige. Sjön fylls när det är överskott på vatten i Klarälven och el produceras genom att vattnet släpps tillbaka till älven när priserna och behovet går upp.
NWT har som första media besökt kraftstationen drygt 600 meter in i urberget.

Det som från början var mer eller mindre ett litet tjärn är sedan 1956 en sjö med en 15,5 kvadratkilometer stor vattenyta. Förvandlingen skedde genom bygget av två stora dammar. Bograngsdammen vars krön är 2 100 meter långt och 13 meter högt samt den 1 700 meter långa och 22 meter höga Letaforsdammen.

– Min pappa var med och högg undan skogen som fanns här innan dammen, berättar Ulf Lönnroth, drifttekniker på Bilfinger.

– Det var ett stort arbete som skedde mestadels för hand. Tre hus som låg precis ovanför dammen i Letafors flyttades till strax nedströms dammvallen. När sjön sänktes i samband med renoveringarna 2004 kunde man se husgrunderna,

Pumpkraftverk

Men att bara bygga två stora dammar var inte tillräckligt för att skapa en kraftproducerande anläggning, eftersom tillrinningen är begränsad. Uddeholmsbolaget och Mölnbacka-Trysil hade helt andra planer. Letten skulle nämligen bli Sveriges första pumpvattenkraftverk.

– Vattnet pumpas upp från Klarälven. Först genom en kilometerlång plan tunnel, sedan i princip rakt upp genom ett stålrör i berget, därefter fortsätter vattnet ytterligare fem kilometer innan det kommer upp i Letten, berättar Gunnar Henriksson, projektledare inom dammsäkerhetsarbeten på Fortum som numera äger och driver anläggningen.

26 000 hästkrafter

Två enorma pumpar på imponerande 26 000 hästkrafter styck kan tillsammans fylla Letten med 18 kubikmeter vatten per sekund.

– Sjön fylls när vi tvingas släppa vatten förbi kraftstationen i Höljes, säger Gunnar Henriksson.

Dödsolycka

Bygget av kraftstationen var farligt, det säkerhetstänkande som finns i dag fanns inte då. De tekniska förutsättningarna var också helt annorlunda. En natt i november 1955 omkom tre arbetare och ytterligare fem skadades då de skulle demontera och frakta bort de stegar som bildade en 240 meter lång gång i en brant lutande tunnel.

Imponerande bygge

Vid Klarabro norr om Sysslebäck finns ett stort betongfundament vid Klarälvens västra strand. Det är där vatten pumpas in eller tappas ut ur Letten. I närheten finns också porten till själva kraftstationen. Från utsidan ser den inte mycket ut för världen. Men när porten väl öppnats leder en drygt 600 meter lång tunnel rakt in i berget.

– Att man klarade av att bygga något sådant här på 1950–talet är smått fantastiskt. En otrolig bedrift av byggnadsarbetarna på den tiden, säger Gunnar Henriksson.

Maskinhallen

Vid tunnelns slut ligger en stor maskinhall med tillhörande kontrollrum och fikarum. Maskinhallen har ett välvt tak och ena väggen pryds av en stor mosaik som illustrerar vattenföringen och elproduktionen under året. Där finns också två identiska uppsättningar av pumpar, generatorer och turbiner målade i färgsprakande turkos och lila.

– När vi renoverade pumpanläggningen 2010 satte vi på de här ringarna på pumparnas yttre gods för att förstärka dem. De här maskinerna utsätts för extrema påfrestningar.

Vatten från Klarälven

Pumparna och turbinerna är anslutna till varsitt enormt grönmålat rör. Man kan likna dem vid kranar. När NWT besöker anläggningen är kranarna stängda. De gröna rören försvinner in i berget. Där sticker de mer eller mindre rakt upp i 200 meter. En fallhöjd som nyttjas när elen ska produceras och som besegras när pumparna jobbar för fullt.

– Det går åt ungefär 25 procent mer energi för att pumpa upp vattnet jämfört med den effekt som vi kan utvinna. Därför är elpriset och planering av stor vikt för lönsamheten. En stor vinst med den här anläggning är att vattnet kan användas för elproduktion i ytterligare åtta kraftverk nedströms i Klarälven, säger Gunnar Henriksson.

Uppgradering

2004 fick dammen bland annat ett nytt erosionsskydd. Den totala kostnaden för den satsningen uppgick till cirka 20 miljoner kronor. Trots att det i dessa sammanhang inte gått särskilt lång tid sedan dess har Fortum nu börjat planera för ännu en satsning. Dammen ska uppgraderas för att klara flöden som beräknas inträffa en gång på 10 000 år.

– Det är en så kallad klass 1 damm, nästan som Höljes, så även Letten måste uppgraderas. Under de 60 år som gått har vi bara tvingats spilla vatten förbi kraftstationen vid ett tillfälle, och det var på grund av att ett driftstopp i stationen. Det vi planerar att göra är bland annat att installera ett nytt och större utskov, säger Gunnar Henriksson.

50 miljoner kronor

Det är än så länge tidigt i processen, men arbetet väntas enligt en första uppskattning kosta omkring 50 miljoner kronor.

– Vi jobbar kontinuerligt med säkerheten på våra anläggningar. Som en del i arbetet inför det kommande projektet har vi nyligen undersökt Letaforsdammens tätkärna. Efter 60 år har det skett vissa mindre förändringar, men inte mer än man kan förvänta sig. Letten har historiskt sett inte varit särskilt lönsam sett till de investeringar vi gjort och ska göra i anläggningen. Men för framtiden kan kraftverket bli väldigt viktigt.

Framtiden

Den svenska kraftproduktionen utgörs i nuläget av ungefär 40 procent kärnkraft och 40 procent vattenkraft. Återstående 20 procent utgörs av exempelvis vind- och solkraft samt kraft från bioenergi.

– Kärnkraften är basen i den svenska elproduktionen. Effekten därifrån är mer eller mindre konstant. Vind och solkraft är väldigt väderberoende och svår att planera för. Vattenkraften är den enda som vi kan reglera och öka efter dagsbehovet.

– Den stora utmaningen ligger i att hitta en ersättning för kärnkraften som bas.

Fler pumpkraftverk?

Ett sätt att lösa energibehovet utan att vara beroende av kärnkraft ligger i att kunna lagra energi vid överproduktion, under exempelvis blåsiga och soliga dagar.

– Då är anläggningar som Letten ett väldigt bra alternativ, säger Gunnar Henriksson.

– Om man tänker sjön som ett batteri så laddas den i nuläget under vårfloden eller i samband med större nederbörd under hösten. Energin, alltså vattnet används under vintern när behovet och priserna ökar. Men i framtiden skulle det kunna bli så att den här typen av anläggningar blir vanligare samt laddas och laddas ur flera gånger per år.

På svenska kraftnäts hemsida www.svk.se kan du läsa mer om hur kraften i det svenska elnätet produceras.

Det som från början var mer eller mindre ett litet tjärn är sedan 1956 en sjö med en 15,5 kvadratkilometer stor vattenyta. Förvandlingen skedde genom bygget av två stora dammar. Bograngsdammen vars krön är 2 100 meter långt och 13 meter högt samt den 1 700 meter långa och 22 meter höga Letaforsdammen.

– Min pappa var med och högg undan skogen som fanns här innan dammen, berättar Ulf Lönnroth, drifttekniker på Bilfinger.

– Det var ett stort arbete som skedde mestadels för hand. Tre hus som låg precis ovanför dammen i Letafors flyttades till strax nedströms dammvallen. När sjön sänktes i samband med renoveringarna 2004 kunde man se husgrunderna,

Pumpkraftverk

Men att bara bygga två stora dammar var inte tillräckligt för att skapa en kraftproducerande anläggning, eftersom tillrinningen är begränsad. Uddeholmsbolaget och Mölnbacka-Trysil hade helt andra planer. Letten skulle nämligen bli Sveriges första pumpvattenkraftverk.

– Vattnet pumpas upp från Klarälven. Först genom en kilometerlång plan tunnel, sedan i princip rakt upp genom ett stålrör i berget, därefter fortsätter vattnet ytterligare fem kilometer innan det kommer upp i Letten, berättar Gunnar Henriksson, projektledare inom dammsäkerhetsarbeten på Fortum som numera äger och driver anläggningen.

26 000 hästkrafter

Två enorma pumpar på imponerande 26 000 hästkrafter styck kan tillsammans fylla Letten med 18 kubikmeter vatten per sekund.

– Sjön fylls när vi tvingas släppa vatten förbi kraftstationen i Höljes, säger Gunnar Henriksson.

Dödsolycka

Bygget av kraftstationen var farligt, det säkerhetstänkande som finns i dag fanns inte då. De tekniska förutsättningarna var också helt annorlunda. En natt i november 1955 omkom tre arbetare och ytterligare fem skadades då de skulle demontera och frakta bort de stegar som bildade en 240 meter lång gång i en brant lutande tunnel.

Imponerande bygge

Vid Klarabro norr om Sysslebäck finns ett stort betongfundament vid Klarälvens västra strand. Det är där vatten pumpas in eller tappas ut ur Letten. I närheten finns också porten till själva kraftstationen. Från utsidan ser den inte mycket ut för världen. Men när porten väl öppnats leder en drygt 600 meter lång tunnel rakt in i berget.

– Att man klarade av att bygga något sådant här på 1950–talet är smått fantastiskt. En otrolig bedrift av byggnadsarbetarna på den tiden, säger Gunnar Henriksson.

Maskinhallen

Vid tunnelns slut ligger en stor maskinhall med tillhörande kontrollrum och fikarum. Maskinhallen har ett välvt tak och ena väggen pryds av en stor mosaik som illustrerar vattenföringen och elproduktionen under året. Där finns också två identiska uppsättningar av pumpar, generatorer och turbiner målade i färgsprakande turkos och lila.

– När vi renoverade pumpanläggningen 2010 satte vi på de här ringarna på pumparnas yttre gods för att förstärka dem. De här maskinerna utsätts för extrema påfrestningar.

Vatten från Klarälven

Pumparna och turbinerna är anslutna till varsitt enormt grönmålat rör. Man kan likna dem vid kranar. När NWT besöker anläggningen är kranarna stängda. De gröna rören försvinner in i berget. Där sticker de mer eller mindre rakt upp i 200 meter. En fallhöjd som nyttjas när elen ska produceras och som besegras när pumparna jobbar för fullt.

– Det går åt ungefär 25 procent mer energi för att pumpa upp vattnet jämfört med den effekt som vi kan utvinna. Därför är elpriset och planering av stor vikt för lönsamheten. En stor vinst med den här anläggning är att vattnet kan användas för elproduktion i ytterligare åtta kraftverk nedströms i Klarälven, säger Gunnar Henriksson.

Uppgradering

2004 fick dammen bland annat ett nytt erosionsskydd. Den totala kostnaden för den satsningen uppgick till cirka 20 miljoner kronor. Trots att det i dessa sammanhang inte gått särskilt lång tid sedan dess har Fortum nu börjat planera för ännu en satsning. Dammen ska uppgraderas för att klara flöden som beräknas inträffa en gång på 10 000 år.

– Det är en så kallad klass 1 damm, nästan som Höljes, så även Letten måste uppgraderas. Under de 60 år som gått har vi bara tvingats spilla vatten förbi kraftstationen vid ett tillfälle, och det var på grund av att ett driftstopp i stationen. Det vi planerar att göra är bland annat att installera ett nytt och större utskov, säger Gunnar Henriksson.

50 miljoner kronor

Det är än så länge tidigt i processen, men arbetet väntas enligt en första uppskattning kosta omkring 50 miljoner kronor.

– Vi jobbar kontinuerligt med säkerheten på våra anläggningar. Som en del i arbetet inför det kommande projektet har vi nyligen undersökt Letaforsdammens tätkärna. Efter 60 år har det skett vissa mindre förändringar, men inte mer än man kan förvänta sig. Letten har historiskt sett inte varit särskilt lönsam sett till de investeringar vi gjort och ska göra i anläggningen. Men för framtiden kan kraftverket bli väldigt viktigt.

Framtiden

Den svenska kraftproduktionen utgörs i nuläget av ungefär 40 procent kärnkraft och 40 procent vattenkraft. Återstående 20 procent utgörs av exempelvis vind- och solkraft samt kraft från bioenergi.

– Kärnkraften är basen i den svenska elproduktionen. Effekten därifrån är mer eller mindre konstant. Vind och solkraft är väldigt väderberoende och svår att planera för. Vattenkraften är den enda som vi kan reglera och öka efter dagsbehovet.

– Den stora utmaningen ligger i att hitta en ersättning för kärnkraften som bas.

Fler pumpkraftverk?

Ett sätt att lösa energibehovet utan att vara beroende av kärnkraft ligger i att kunna lagra energi vid överproduktion, under exempelvis blåsiga och soliga dagar.

– Då är anläggningar som Letten ett väldigt bra alternativ, säger Gunnar Henriksson.

– Om man tänker sjön som ett batteri så laddas den i nuläget under vårfloden eller i samband med större nederbörd under hösten. Energin, alltså vattnet används under vintern när behovet och priserna ökar. Men i framtiden skulle det kunna bli så att den här typen av anläggningar blir vanligare samt laddas och laddas ur flera gånger per år.

På svenska kraftnäts hemsida www.svk.se kan du läsa mer om hur kraften i det svenska elnätet produceras.

Pumpkraftverk i Sverige

Det finns tre pumpkraftverk i Sverige, samtliga ligger i Värmland. Letten är det största med en årlig produktion om cirka 65 GWh.

Kymmen beläget nordväst om Sunne, som stod klart 1987, har en normal årsproduktion på cirka 34 GWh.

Det tredje pumpkraftverket är Eggsjön norr om Sysslebäck, pumpfunktionen i det systemet nyttjas sällan.

Det har funnits ett fjärde pumpkraftverk, i Juktan i Västerbotten. Det konverterades till ett vanligt vattenkraftverk 1996 på grund av dålig lönsamhet.

Källa: www.vattenkraft.info, Fortum