2016-06-13 06:00

2016-06-13 09:08

10 år med skidtunnel i Torsby

TORSBY: Omdiskuterad satsning jubilerar

16 juni 2006 invigdes Sveriges första skidtunnel i Torsby. En satsning som föregicks av lång debatt och som kommit att sätta Torsby på kartan.

Efter att under flera år försökt förmå kommersiella krafter att bygga en skidtunnel i Torsby beslutade fullmäktige om att kommunen skulle bygga anläggningen. Centerpartiets starke man, nu bortgångne Per-Erik Marcusson, fruktade att kommunen skulle komma att bli ägare av världens största potatiskällare.

Så illa blev det inte, men anläggningen fick en tuff start. Skidtunneln kostade 62 miljoner kronor att bygga och satsningen stöttades med EU-pengar. Det till majoriteten kommunägda bolaget Fritid i Nordvärmland fick i uppdrag att driva verksamheten. Men den lösningen kunde ha slutat i konkurs. En konkurs skulle i sin tur ha inneburit att kommunen skulle tvingas betala tillbaka bidragen från EU.

Effektiviseringar

2009 blev driften av skidtunneln en av kommunstyrelsens verksamheter. Då stod 17 personer på lönelistan för skidtunneln och en satsning på lunchrestaurang i byggnaden hade blivit allt annat än succé.

– I dag har vi tre anställda för driften av skidtunneln. Under de år som gått sedan kommunen tog över driften har vi gjort mycket för att effektivisera driften av verksamheten. Dels tekniskt för att minska strömförbrukningen men också genom samordning av personal, säger kommunchef Thomas Stjerndorff, vd för Torsby skidtunnel och sportcenter

– Vi har blivit en viktig anläggning för elitmotionärer som satsar mot Vasaloppet och instruktörsledda pass har blivit en framgång, fortsätter Stjerndorff.

Miljonstöd

Ekonomin kring skidtunneln har stabiliserats och anläggningen har de fem senaste åren lockat 30–35 000 besökare, gjort resultat som är bättre än budget och amorterat på lånen. Men samtidigt har kommunen i sin budget räknat med att anläggningen inte själv klarar att bära sina kostnader.

– Kommunens kostnad för anläggningen är ungefär en miljon kronor per år, säger Thomas Stjerndorff.

Treårsplan

16 miljoner kronor återstår på kommunens lån för bygget av skidtunneln.

– Om tre år är målsättningen att kunna arrendera ut skidtunneln till någon privat aktör. Att göra det har hela tiden varit målsättningen, men vi har velat se till att det finns rimliga förutsättningar att driva anläggningen, säger Stjerndorff.

Bra för kommunen

För en privat entreprenör har satsningen på skidtunneln fått setts som en ekonomisk missräkning fram till i dag. Men kommunen kan hänvisa till anläggningens kringeffekter. Kommunen uppskattar att skidtunnelns omsättning tillsammans med ökad handel och övernattningar leder till att 30–35 miljoner kronor årligen spenderas i Torsby.

– För kommunen har skidtunneln varit en bra satsning. Den har verkligen satt Torsby på kartan och kringeffekterna ger fler jobb och mer skatteintäkter, säger kommunalrådet Ann-Katrin Järåsen.

Den närmsta tiden ska rullskidbanorna i området utanför tunneln rustas upp.

Efter att under flera år försökt förmå kommersiella krafter att bygga en skidtunnel i Torsby beslutade fullmäktige om att kommunen skulle bygga anläggningen. Centerpartiets starke man, nu bortgångne Per-Erik Marcusson, fruktade att kommunen skulle komma att bli ägare av världens största potatiskällare.

Så illa blev det inte, men anläggningen fick en tuff start. Skidtunneln kostade 62 miljoner kronor att bygga och satsningen stöttades med EU-pengar. Det till majoriteten kommunägda bolaget Fritid i Nordvärmland fick i uppdrag att driva verksamheten. Men den lösningen kunde ha slutat i konkurs. En konkurs skulle i sin tur ha inneburit att kommunen skulle tvingas betala tillbaka bidragen från EU.

Effektiviseringar

2009 blev driften av skidtunneln en av kommunstyrelsens verksamheter. Då stod 17 personer på lönelistan för skidtunneln och en satsning på lunchrestaurang i byggnaden hade blivit allt annat än succé.

– I dag har vi tre anställda för driften av skidtunneln. Under de år som gått sedan kommunen tog över driften har vi gjort mycket för att effektivisera driften av verksamheten. Dels tekniskt för att minska strömförbrukningen men också genom samordning av personal, säger kommunchef Thomas Stjerndorff, vd för Torsby skidtunnel och sportcenter

– Vi har blivit en viktig anläggning för elitmotionärer som satsar mot Vasaloppet och instruktörsledda pass har blivit en framgång, fortsätter Stjerndorff.

Miljonstöd

Ekonomin kring skidtunneln har stabiliserats och anläggningen har de fem senaste åren lockat 30–35 000 besökare, gjort resultat som är bättre än budget och amorterat på lånen. Men samtidigt har kommunen i sin budget räknat med att anläggningen inte själv klarar att bära sina kostnader.

– Kommunens kostnad för anläggningen är ungefär en miljon kronor per år, säger Thomas Stjerndorff.

Treårsplan

16 miljoner kronor återstår på kommunens lån för bygget av skidtunneln.

– Om tre år är målsättningen att kunna arrendera ut skidtunneln till någon privat aktör. Att göra det har hela tiden varit målsättningen, men vi har velat se till att det finns rimliga förutsättningar att driva anläggningen, säger Stjerndorff.

Bra för kommunen

För en privat entreprenör har satsningen på skidtunneln fått setts som en ekonomisk missräkning fram till i dag. Men kommunen kan hänvisa till anläggningens kringeffekter. Kommunen uppskattar att skidtunnelns omsättning tillsammans med ökad handel och övernattningar leder till att 30–35 miljoner kronor årligen spenderas i Torsby.

– För kommunen har skidtunneln varit en bra satsning. Den har verkligen satt Torsby på kartan och kringeffekterna ger fler jobb och mer skatteintäkter, säger kommunalrådet Ann-Katrin Järåsen.

Den närmsta tiden ska rullskidbanorna i området utanför tunneln rustas upp.