2016-01-12 16:24

2016-01-12 16:24

Efterlyser nationell genusplan

TORSBY/VÄRMLAND: Ulf Johansson, socialchef i Torsby och värmländsk representant i nationellt socialchefsnätverk

Det behövs en nationell plan med tydliga riktlinjer för genusarbetet gentemot ensamkommande flyktingbarn. Det menar Torsbys socialchef Ulf Johansson som driver frågan i egenskap av värmländsk representant i SKL:s nationella socialchefsnätverk.

2015 förutspåddes 8 000 ensamkommande flyktingbarn anlända till Sverige. Prognosen kom inte i närheten av verkligheten. Under 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl i Sverige. 32 522 av dessa barn är pojkar. 66 procent av de ensamkommande flyktingbarnen som sökte asyl i Sverige under 2015 kommer från Afghanistan.

– Det finns en idémässig skillnad i genuspolitiken mellan Afghanistan och Sverige. För att de här barnen ska klara ett liv i Sverige måste vi ge dem kunskap om hur det svenska samhället fungerar och vilka värdegrunder som gäller här, säger Ulf Johansson.

Systematiserat arbete

I dagsläget sker det kunskapsförmedlandet i skolan och på boendena för ensamkommande flyktingbarn. Ulf Johansson menar att skolan, boendepersonalen, frivilligorganisationer och föreningsliv gör ett bra och viktigt jobb när det gäller att integrera flyktingbarnen.

– Men jag vill att genusarbetet systematiseras och att det tas fram en nationell plan. Personalen som ska jobba med de här barnen bör ha en grundutbildning i något som jag kallar integrationskunskap.

– Barnen måste på ett bra och tydligt sätt få kunskap i hur genus hanteras i svensk lagstiftning, svenska vanor och attityder, och om hur man ska bemöta människor, såväl tjejer som killar.

Tror du att det kommer att bli verklighet?

– Ja, jag tog upp saken på socialchefsnätverkets möte i december, men det kan ta tid. I slutet av februari har vi ett värmländskt möte där jag också kommer att lyfta frågan och jag tror att vi lokalt, i ett samarbete mellan Region Värmland och Karlstads universitet, kan göra en hel del.

Ulf Johansson menar också att mer insatser måste till när det gäller de barn som väntas få avslag på sin asylansökan.

– De barnen har en större självskaderisk och kan också sprida oro bland andra barn på boendena. Handläggningstiden måste kortas för de barnen, jag har också framfört önskemål om att barnen som väntas få avslag inte ska slussas ut till kommunerna utan tas om hand av Migrationsverket, men det fick jag nej på.

2015 förutspåddes 8 000 ensamkommande flyktingbarn anlända till Sverige. Prognosen kom inte i närheten av verkligheten. Under 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl i Sverige. 32 522 av dessa barn är pojkar. 66 procent av de ensamkommande flyktingbarnen som sökte asyl i Sverige under 2015 kommer från Afghanistan.

– Det finns en idémässig skillnad i genuspolitiken mellan Afghanistan och Sverige. För att de här barnen ska klara ett liv i Sverige måste vi ge dem kunskap om hur det svenska samhället fungerar och vilka värdegrunder som gäller här, säger Ulf Johansson.

Systematiserat arbete

I dagsläget sker det kunskapsförmedlandet i skolan och på boendena för ensamkommande flyktingbarn. Ulf Johansson menar att skolan, boendepersonalen, frivilligorganisationer och föreningsliv gör ett bra och viktigt jobb när det gäller att integrera flyktingbarnen.

– Men jag vill att genusarbetet systematiseras och att det tas fram en nationell plan. Personalen som ska jobba med de här barnen bör ha en grundutbildning i något som jag kallar integrationskunskap.

– Barnen måste på ett bra och tydligt sätt få kunskap i hur genus hanteras i svensk lagstiftning, svenska vanor och attityder, och om hur man ska bemöta människor, såväl tjejer som killar.

Tror du att det kommer att bli verklighet?

– Ja, jag tog upp saken på socialchefsnätverkets möte i december, men det kan ta tid. I slutet av februari har vi ett värmländskt möte där jag också kommer att lyfta frågan och jag tror att vi lokalt, i ett samarbete mellan Region Värmland och Karlstads universitet, kan göra en hel del.

Ulf Johansson menar också att mer insatser måste till när det gäller de barn som väntas få avslag på sin asylansökan.

– De barnen har en större självskaderisk och kan också sprida oro bland andra barn på boendena. Handläggningstiden måste kortas för de barnen, jag har också framfört önskemål om att barnen som väntas få avslag inte ska slussas ut till kommunerna utan tas om hand av Migrationsverket, men det fick jag nej på.