2015-10-21 14:27

2015-10-21 14:27

Rekorddålig älgjakt i Torsby

TORSBY: Tillbaka på 1960-talets nivåer

Förra årets älgjakt var dålig i Torsby jaktvårdskrets. Årets jakt blev ännu sämre.
– Det finns inga älgar i skogen, säger Eva Forsgren, ordförande för Jägareförbundet Torsby jaktvårdskrets.

Resultatet från den traditionella älgjaktsveckan är inte helt sammanräknat. Men enligt Eva Forsgren går att dra slutsatser från det som jaktlagen hittills rapporterat.

– I de marker som berörs av vargreviret Skugghöjden finns ytterst få kalvar. I Svenneby sköts exempelvis inte en enda älg. Generellt är det väldigt dåligt med älg i norra Värmland, fläckvis finns dock hyfsad tillgång, säger hon.

Som på 1960-talet

Torsby jaktvårdskrets omfattar 146 000 hektar. 1976 sköts 3,5 älgar per 1000 hektar i området. 1982 var samma siffra 14.

– Redan förra året låg vi under 3,5 älgar per tusen hektar och i år kommer vi ligga ännu lägre. Vi är på 1960-talets nivåer, säger Eva Forsgren.

Enligt Eva Forsgren krävs två åtgärder för att få älgstammen att växa på nytt: Vargjakten måste bli mer omfattande och tillgången på mat för älgen måste bli större.

– I de områden där Kläggenreviret hade sina jaktmarker innan årets vargjakt har älgstammen återhämtat sig blixtsnabbt. Där har man sett många älgkor med både en och två kalvar. Det visar att taktiken med att försöka slå ut hela revir och inte bara enstaka vargar spridda över länet gett resultat, säger hon.

Turistattraktion

En livskraftig älgstam är viktigt menar Eva Forsgren. Inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv.

– Köttet är en väldigt liten del i ekonomin. Älgstammen är Värmlands kanske största turistattraktion och av den återstår bara en spillra och jaktturismen generar mycket pengar. Vi ska ha djur av alla sorter i våra skogar men det måste finnas en balans, säger Forsgren.

Resultatet från den traditionella älgjaktsveckan är inte helt sammanräknat. Men enligt Eva Forsgren går att dra slutsatser från det som jaktlagen hittills rapporterat.

– I de marker som berörs av vargreviret Skugghöjden finns ytterst få kalvar. I Svenneby sköts exempelvis inte en enda älg. Generellt är det väldigt dåligt med älg i norra Värmland, fläckvis finns dock hyfsad tillgång, säger hon.

Som på 1960-talet

Torsby jaktvårdskrets omfattar 146 000 hektar. 1976 sköts 3,5 älgar per 1000 hektar i området. 1982 var samma siffra 14.

– Redan förra året låg vi under 3,5 älgar per tusen hektar och i år kommer vi ligga ännu lägre. Vi är på 1960-talets nivåer, säger Eva Forsgren.

Enligt Eva Forsgren krävs två åtgärder för att få älgstammen att växa på nytt: Vargjakten måste bli mer omfattande och tillgången på mat för älgen måste bli större.

– I de områden där Kläggenreviret hade sina jaktmarker innan årets vargjakt har älgstammen återhämtat sig blixtsnabbt. Där har man sett många älgkor med både en och två kalvar. Det visar att taktiken med att försöka slå ut hela revir och inte bara enstaka vargar spridda över länet gett resultat, säger hon.

Turistattraktion

En livskraftig älgstam är viktigt menar Eva Forsgren. Inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv.

– Köttet är en väldigt liten del i ekonomin. Älgstammen är Värmlands kanske största turistattraktion och av den återstår bara en spillra och jaktturismen generar mycket pengar. Vi ska ha djur av alla sorter i våra skogar men det måste finnas en balans, säger Forsgren.