2015-11-19 16:54

2015-11-19 17:02

"Muslimska offer glöms bort"

FEM FRÅGOR: Jan Hjärpe, professor i islamologi

Vad gör terrorhotet för den generella bilden av muslimer?
NWT frågade en av landets mest framstående experter på Mellanöstern och politisk islam, Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet.

1 Är islamofobin utbredd?

– I Sverige är den ganska utbredd. Framför allt på internet sprids det ganska många negativa omdömen och mycket uppgifter som inte stämmer med verkligheten. Man gör ett väldigt negativt urval av det som finns i den muslimska världen och sätter det samman till en enda bild. I Sverige är det framför allt av ett visst politiskt parti och dess anhängare som sprider den. Sverigedemokraterna arrangerar till och med föreläsningar om ”Sanningen om Islam”, med material som är fullt av lögner och generaliseringar.

2 Hur skulle du beskriva islamofobi?

– Det är tre saker som kännetecknar islamofobi: föreställningen om att religion är något oföränderligt, föreställningen om att det är just religion som bestämmer vad människor gör, tror och tänker samt föreställningen om att det som vissa religiösa ledare uttalar är representativt, vilket det är aldrig är.

3 Hur påverkas den generella bilden av muslimer av terrorhot av det slag världen nu upplever?

– Det är klart att reaktionen är negativ. Men det som ofta glöms bort är att extremisternas främsta offer är de muslimska befolkningarna, och där handlar det om hundratusentals offer. Jag har ändå en känsla av att det här nu börjar tränga sig in i folks medvetande.

4 Vilka kopplingar finns det mellan islam och jihadism?

– Jihadisterna använder sig av det religiösa språket, de gör sin selektion av religiösa traditioner. Det är så att en religiös tradition har en oerhört stor mängd material. Och då söker man upp det material som stöder jihadismen, men man bortser från den stora del som innebär ett avståndstagande från förtryck och krig.

5 Hur kan islam tolkas på så vitt skilda sätt?

– Det beror på vilka premisser man har, vilka metoder. Om man har ett urval och en tolkning som innebär att man ser att allt ska vara precis som det var förr i världen, eller om man har en kontextuell tolkning som innebär att följa religiösa traditioner under nya omständigheter.

 

1 Är islamofobin utbredd?

– I Sverige är den ganska utbredd. Framför allt på internet sprids det ganska många negativa omdömen och mycket uppgifter som inte stämmer med verkligheten. Man gör ett väldigt negativt urval av det som finns i den muslimska världen och sätter det samman till en enda bild. I Sverige är det framför allt av ett visst politiskt parti och dess anhängare som sprider den. Sverigedemokraterna arrangerar till och med föreläsningar om ”Sanningen om Islam”, med material som är fullt av lögner och generaliseringar.

2 Hur skulle du beskriva islamofobi?

– Det är tre saker som kännetecknar islamofobi: föreställningen om att religion är något oföränderligt, föreställningen om att det är just religion som bestämmer vad människor gör, tror och tänker samt föreställningen om att det som vissa religiösa ledare uttalar är representativt, vilket det är aldrig är.

3 Hur påverkas den generella bilden av muslimer av terrorhot av det slag världen nu upplever?

– Det är klart att reaktionen är negativ. Men det som ofta glöms bort är att extremisternas främsta offer är de muslimska befolkningarna, och där handlar det om hundratusentals offer. Jag har ändå en känsla av att det här nu börjar tränga sig in i folks medvetande.

4 Vilka kopplingar finns det mellan islam och jihadism?

– Jihadisterna använder sig av det religiösa språket, de gör sin selektion av religiösa traditioner. Det är så att en religiös tradition har en oerhört stor mängd material. Och då söker man upp det material som stöder jihadismen, men man bortser från den stora del som innebär ett avståndstagande från förtryck och krig.

5 Hur kan islam tolkas på så vitt skilda sätt?

– Det beror på vilka premisser man har, vilka metoder. Om man har ett urval och en tolkning som innebär att man ser att allt ska vara precis som det var förr i världen, eller om man har en kontextuell tolkning som innebär att följa religiösa traditioner under nya omständigheter.

 

Svenskar som anslutit sig till terrorgrupper

Enligt Säkerhetspolisen har fram till början av november 286 svenskar lämnat Sverige för att ansluta sig till stridande terrorgrupper. Runt 115 av dem har återvänt.

De flesta av dem har kämpat för IS i Irak och Syrien. Ungefär en tredjedel av gruppen utgörs av kvinnor. Runt 40 av svenskarna har hittills dött i strider.

De som efter en vistelse i Irak eller Syrien återvänder till Sverige är intressanta för Säpo, efter som de rör sig i en miljö där det finns risk att unga radikaliseras.

Källa: TT