2013-02-19 22:27

2015-01-13 17:43

Nya slussar krävs för Vänersjöfartens överlevnad

KOMMUNIKATIONER: Regionpolitikerna överens i älvstråksfrågan

Nästa år ska regeringen bestämma om man ska satsa 3 miljarder kronor på nya slussar i Trollhättan eller inte.
– Ett positivt beslut är helt avgörande för Vänersjöfartens överlevnad och väldigt viktigt för många värmländska företag, säger regionrådet Tomas Riste (S).

Dagens fyra slussar i Trollhättan invigdes 1916 och trots regelbundna renoveringar faller de snart för åldersstrecket.

– Runt 2030 börjar riskerna för fortsatt drift att öka och därför krävs det nya slussar om sjöfarten i Göta älvstråket ska leva vidare, sade Trafikverkets projektledare Bertil Hallman i samband med en presskonferens i Trollhättan på tisdagen.

Som NWT berättade för några veckor sedan har verket beräknat byggkostnaderna för nya slussar till cirka 3 miljarder kronor. De är tänkta bli något större än dagens.

– Dagens slussar har kapacitetsproblem. Genom att anpassa dem till EU:s regelverk Inre vattenvägar kan vi ta emot lastbåtar som ofta på kontinenten är 110 meter långa. Lastkapaciteten skulle då öka med 30 procent.

– Planen är dessutom att gå från dagens fyra slussar till två och på så sätt halvera slusstiden till 40 minuter, säger Bertil Hallman.

Det finns potential

Utredningen om älvstråket visar att det finns potential för fortsatt transport av gods där och på Vänern även om volymerna har halverats på 20 år.

Detta genom att bland annat satsa på tillväxtbranscher som papper och trävaror, öka det geografiska upptagningsområdet och konkurrenskraften via färre och större slussar.

– Då skulle sjöfarten kunna öka med cirka 50 procent till 2030 och fördubblas om man inför de Inre vattenvägarna, säger Hallman.

Skulle korka igen vägarna

Om regeringen nästa år säger nej till nya slussar skulle det få dramatiska konsekvenser. Det skulle leda till cirka 140 000 fler lastbilar på vägarna i Västsverige per år och runt 1 700 fler godståg.

– Ett positivt beslut är helt avgörande för Vänersjöfartens överlevnad och väldigt viktigt för många värmländska företag. Metso paper är till exempel helt beroende av lastfartygen för att kunna transportera sina Yankeecylindrar, säger Tomas Riste (S).

– Det är allt eller inget som gäller och därför krävs det oerhört mycket lobbyarbete fram till nästa år för att vi ska kunna övertyga regeringen om att satsa på nya slussar. – Konkurrensen från andra större infrastrukturprojekt är stenhård och vi kommer ta hjälp av det lokala näringslivet i lobbyarbetet, säger regionrådet Catarina Segersten Larsson (M).

Politikerna är överens

Region Värmland är nu tillsammans med Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad helt överens om den vidare satsningen på sjöfarten på Göta älv och Vänern.

– Den har förankrats både bland oss politiker och hos näringslivet. Det är en förutsättning för att regeringen ska satsa 3 miljarder på nya slussar.

Trafikverket behöver lång tid för förprojektering av de nya slussarna där arbete med detaljplaner, vattendomar och beslut om storlek på slussar bara är något av det som ska göras.

– I bästa fall kan vi börja bygga 2021 med ett färdigställande 2028, säger Bertil Hallman.

Dagens fyra slussar i Trollhättan invigdes 1916 och trots regelbundna renoveringar faller de snart för åldersstrecket.

– Runt 2030 börjar riskerna för fortsatt drift att öka och därför krävs det nya slussar om sjöfarten i Göta älvstråket ska leva vidare, sade Trafikverkets projektledare Bertil Hallman i samband med en presskonferens i Trollhättan på tisdagen.

Som NWT berättade för några veckor sedan har verket beräknat byggkostnaderna för nya slussar till cirka 3 miljarder kronor. De är tänkta bli något större än dagens.

– Dagens slussar har kapacitetsproblem. Genom att anpassa dem till EU:s regelverk Inre vattenvägar kan vi ta emot lastbåtar som ofta på kontinenten är 110 meter långa. Lastkapaciteten skulle då öka med 30 procent.

– Planen är dessutom att gå från dagens fyra slussar till två och på så sätt halvera slusstiden till 40 minuter, säger Bertil Hallman.

Det finns potential

Utredningen om älvstråket visar att det finns potential för fortsatt transport av gods där och på Vänern även om volymerna har halverats på 20 år.

Detta genom att bland annat satsa på tillväxtbranscher som papper och trävaror, öka det geografiska upptagningsområdet och konkurrenskraften via färre och större slussar.

– Då skulle sjöfarten kunna öka med cirka 50 procent till 2030 och fördubblas om man inför de Inre vattenvägarna, säger Hallman.

Skulle korka igen vägarna

Om regeringen nästa år säger nej till nya slussar skulle det få dramatiska konsekvenser. Det skulle leda till cirka 140 000 fler lastbilar på vägarna i Västsverige per år och runt 1 700 fler godståg.

– Ett positivt beslut är helt avgörande för Vänersjöfartens överlevnad och väldigt viktigt för många värmländska företag. Metso paper är till exempel helt beroende av lastfartygen för att kunna transportera sina Yankeecylindrar, säger Tomas Riste (S).

– Det är allt eller inget som gäller och därför krävs det oerhört mycket lobbyarbete fram till nästa år för att vi ska kunna övertyga regeringen om att satsa på nya slussar. – Konkurrensen från andra större infrastrukturprojekt är stenhård och vi kommer ta hjälp av det lokala näringslivet i lobbyarbetet, säger regionrådet Catarina Segersten Larsson (M).

Politikerna är överens

Region Värmland är nu tillsammans med Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad helt överens om den vidare satsningen på sjöfarten på Göta älv och Vänern.

– Den har förankrats både bland oss politiker och hos näringslivet. Det är en förutsättning för att regeringen ska satsa 3 miljarder på nya slussar.

Trafikverket behöver lång tid för förprojektering av de nya slussarna där arbete med detaljplaner, vattendomar och beslut om storlek på slussar bara är något av det som ska göras.

– I bästa fall kan vi börja bygga 2021 med ett färdigställande 2028, säger Bertil Hallman.

  • Christer Wik

Trollhätte kanal

Trollhätte kanal är 82 km lång. Därav är tio kilometer grävd och sprängd kanal, resten är naturlig farled i Göta älv. På sträckan passerar man tolv broar varav tre fasta.

Nivåskillnaden på totalt 44 meter klaras av sex slussar, en vid Lilla Edet där skillnaden är sex meter, fyra slussar vid Trollhättan med en total nivåskillnad på cirka 32 meter och en vid Brinkebergskulle på ca sex meter.

Slussarna är av modern konstruktion med el/mekanisk drift av luckor och portar.

Källa: Sjöfartsverket

null
null