2017-06-28 09:06

2017-06-28 09:12

Göran är redo för nytt gung

VÄSTRA ÄMTERVIK: Packmoppeturnén fyller 25

Den går långsamt, ryker olja och låter stundtals illa. Packmoppeturnén är dock ett koncept som håller. I år drar Göran Samuelsson med musikaliska vänner ut på vägarna för 25:e året.

Med alla förberedelser som varit inför turnéveckan tycker Göran Samuelsson att det ska bli skönt att komma i väg.

I år börjar man i Borgvik, drar sig sedan ner mot Karlstad för att sedan vända norrut till Ekshärad. Packmopparna gör sista stoppet i Västra Ämtervik. Sammansättningen av spelplatser är förstås gjord av hänsyn till mopedernas kapacitet, som är en marschfart på 20 kilometer i timmen. När det går bra.

– Det ska vara en rutt som håller. I år är det gränsfall, det blir tre–fyra dagsetapper som sträcker sig uppåt nio mil, berättar Göran Samuelsson.

Har egen vilja

Tjugofem år efter att han kickade igång Packmoppeturnén för att hitta spelningar till sig själv har han inte oväntat en hel del erfarenhet av motorvelocipederna, som ju inte längre är att likna vid några raska ungdomar.

Speciellt inte efter att de har stått oanvända under en mycket lång vinter. Oavsett vem som grenslat mopparna genom åren har de visat att de har en egen själ och plötsligt gjort på stället tvärnit.

Årgången av detta somriga och musikaliska Värmlandsrally på moped har sin egen specialsträcka. Med skräckblandad förtjusning ser Göran Samuelsson fram mot avstickaren till Arvika som betyder att man får passera den starkt kuperade Glaskogen två gånger. Mekaniska och tekniska besvärligheter till trots är turnén uppskattad av de medverkande artisterna eftersom det är ett avbrott från den vanliga turnélunken, berättar Göran.

– Många tycker det är kul. Även om man sitter ensam på moppen blir det en gemenskap över sadlarna, säger turnéledaren.

Hårt jobbande band

Årets mopedister Louise Hoffsten, Shirley Clamp, Peter Carlsson och Nordman har ju profilerat sig med sina personliga musikstilar, som man kan tro inte alltid alla gånger gifter sig med varandra i en konsert. Men snarare är det så att artisterna och deras stilar kommer närmare varandra, menar Göran Samuelsson.

– Genom att åka hela vägen tillsammans smittar det även av sig på scenen. I slutet av veckan kan det bli så att någon körar spontant åt någon annan.

Framför allt är det kompbandet bestående av Johan Håkansson, Bengt Bygren, Bengan Blomgren och Nikke Ström som är länken mellan de olika artisterna, och som enligt Göran gör det stora jobbet med att väva ihop musikstilarna på ett sätt som gör att Shirley Clamps disco i stället går i Peter Carlssons bluestappning.

”25 år i tvåtakt” är den slogan som Packmoppeturnén kör med i år. Men går turnén någon gång i baktakt?

– Peter Carlsson har spelat en del reggae, men om det blir så på turnén vet jag inte, säger Göran Samuelsson.

Med alla förberedelser som varit inför turnéveckan tycker Göran Samuelsson att det ska bli skönt att komma i väg.

I år börjar man i Borgvik, drar sig sedan ner mot Karlstad för att sedan vända norrut till Ekshärad. Packmopparna gör sista stoppet i Västra Ämtervik. Sammansättningen av spelplatser är förstås gjord av hänsyn till mopedernas kapacitet, som är en marschfart på 20 kilometer i timmen. När det går bra.

– Det ska vara en rutt som håller. I år är det gränsfall, det blir tre–fyra dagsetapper som sträcker sig uppåt nio mil, berättar Göran Samuelsson.

Har egen vilja

Tjugofem år efter att han kickade igång Packmoppeturnén för att hitta spelningar till sig själv har han inte oväntat en hel del erfarenhet av motorvelocipederna, som ju inte längre är att likna vid några raska ungdomar.

Speciellt inte efter att de har stått oanvända under en mycket lång vinter. Oavsett vem som grenslat mopparna genom åren har de visat att de har en egen själ och plötsligt gjort på stället tvärnit.

Årgången av detta somriga och musikaliska Värmlandsrally på moped har sin egen specialsträcka. Med skräckblandad förtjusning ser Göran Samuelsson fram mot avstickaren till Arvika som betyder att man får passera den starkt kuperade Glaskogen två gånger. Mekaniska och tekniska besvärligheter till trots är turnén uppskattad av de medverkande artisterna eftersom det är ett avbrott från den vanliga turnélunken, berättar Göran.

– Många tycker det är kul. Även om man sitter ensam på moppen blir det en gemenskap över sadlarna, säger turnéledaren.

Hårt jobbande band

Årets mopedister Louise Hoffsten, Shirley Clamp, Peter Carlsson och Nordman har ju profilerat sig med sina personliga musikstilar, som man kan tro inte alltid alla gånger gifter sig med varandra i en konsert. Men snarare är det så att artisterna och deras stilar kommer närmare varandra, menar Göran Samuelsson.

– Genom att åka hela vägen tillsammans smittar det även av sig på scenen. I slutet av veckan kan det bli så att någon körar spontant åt någon annan.

Framför allt är det kompbandet bestående av Johan Håkansson, Bengt Bygren, Bengan Blomgren och Nikke Ström som är länken mellan de olika artisterna, och som enligt Göran gör det stora jobbet med att väva ihop musikstilarna på ett sätt som gör att Shirley Clamps disco i stället går i Peter Carlssons bluestappning.

”25 år i tvåtakt” är den slogan som Packmoppeturnén kör med i år. Men går turnén någon gång i baktakt?

– Peter Carlsson har spelat en del reggae, men om det blir så på turnén vet jag inte, säger Göran Samuelsson.

  • Kenneth Eriksson