2017-03-30 15:34

2017-03-30 15:34

Ministerns oklara prioriteringar

Sverige: Statliga pekpinnar

Kulturskolor

Regeringen har öronmärkt 100 miljoner kronor till kulturskolorna att i första hand sänka sina elevavgifter och i andra hand utöka kurserna. Sveriges kommuner lägger drygt 2,2 miljarder på musik- och kulturskolorna, mellan 2012–2015 ökade anslagen med 15 procent. Under samma tid ökade antalet elever med 11 procent i ämneskurser och med 58 procent med övriga elevplatser. Trots denna positiva utveckling har kulturminister Alice Bah Kuhnke valt ut detta område som ett som det måste satsas än mer skattepengar på och ges mer pekpinnar från statens sida.

Den kommunala musikskolan är ett kommunalt ansvar, en frivillig sådan, som kommunerna sköter bäst själva. Kulturskoleverksamhet finns i 283 av landets 290 kommuner och den genomsnittliga terminsavgiften ligger på 644 kronor. Det är redan en avgift som vida understiger andra fritidsverksamheter som idrottsföreningar erbjuder, varför måste kulturskolan subventioneras ytterligare? Musik och bild ingår i skolundervisningen och alliansregeringen förstärkte ytterligare tillgången till kulturverksamhet i skolan genom Skapande skola, en reform som lett till att över 800 000 barn och unga idag får del av denna satsning.

I den sammanställning Kulturrådet gjort över fördelade medel 2016 är det endast fyra kommuner (av 178 som fått tilldelning) som använt dessa medel till satt sänka avgifter. Sannolikt är det en indikation på att man inte ser elevavgifterna som ett stort hinder för eleverna och något kommunerna reglerar bäst själva. Ännu märkligare är att om en kommun utökar sina program med kulturministerns extrapengar, ska de nya eleverna ha avgiftsfri undervisning.

Moderaterna anser att kulturskolorna är viktiga och bidrar stort till barns och ungas bildning. Vi anser att det är och ska förbli en kommunal angelägenhet. Satsningar på nya målgrupper och de som inte har samma möjlighet att delta ska riktas genom direkta satsningar, ett bra exempel hur det kan göras är den fritidspeng alliansen genomförde, som riktar sig direkt mot de familjerna med allra minst marginaler.

Det måste vara föräldrar, barn o ungdomar som gör sina egna prioriteringar över vilka fritidsaktiviteter man vill delta i, inte kulturministern som genom sina politiska prioriteringar omöjliggör egna val. Regeringen gör på detta område det tydligt. 100 miljoner smetas ut över hela landet, utan direkt avsedd effekt.

Moderaterna föreslog en stramare budget än regeringen, men med tydliga prioriteringar på barn och unga, som en tydlig satsning på ökad läsförståelse, men också att bygga ut Skapande skola till att även omfatta gymnasiet. Kulturskolan är ett viktigt kommunalt ansvar som kommunerna måste få fatta beslut om. Därför väljer vi moderater att prioritera de egna verksamheterna, framför det som är det kommunala ansvaret.

Isabella Hökmark (M)

riksdagsledamot Kulturutskottet

Regeringen har öronmärkt 100 miljoner kronor till kulturskolorna att i första hand sänka sina elevavgifter och i andra hand utöka kurserna. Sveriges kommuner lägger drygt 2,2 miljarder på musik- och kulturskolorna, mellan 2012–2015 ökade anslagen med 15 procent. Under samma tid ökade antalet elever med 11 procent i ämneskurser och med 58 procent med övriga elevplatser. Trots denna positiva utveckling har kulturminister Alice Bah Kuhnke valt ut detta område som ett som det måste satsas än mer skattepengar på och ges mer pekpinnar från statens sida.

Den kommunala musikskolan är ett kommunalt ansvar, en frivillig sådan, som kommunerna sköter bäst själva. Kulturskoleverksamhet finns i 283 av landets 290 kommuner och den genomsnittliga terminsavgiften ligger på 644 kronor. Det är redan en avgift som vida understiger andra fritidsverksamheter som idrottsföreningar erbjuder, varför måste kulturskolan subventioneras ytterligare? Musik och bild ingår i skolundervisningen och alliansregeringen förstärkte ytterligare tillgången till kulturverksamhet i skolan genom Skapande skola, en reform som lett till att över 800 000 barn och unga idag får del av denna satsning.

I den sammanställning Kulturrådet gjort över fördelade medel 2016 är det endast fyra kommuner (av 178 som fått tilldelning) som använt dessa medel till satt sänka avgifter. Sannolikt är det en indikation på att man inte ser elevavgifterna som ett stort hinder för eleverna och något kommunerna reglerar bäst själva. Ännu märkligare är att om en kommun utökar sina program med kulturministerns extrapengar, ska de nya eleverna ha avgiftsfri undervisning.

Moderaterna anser att kulturskolorna är viktiga och bidrar stort till barns och ungas bildning. Vi anser att det är och ska förbli en kommunal angelägenhet. Satsningar på nya målgrupper och de som inte har samma möjlighet att delta ska riktas genom direkta satsningar, ett bra exempel hur det kan göras är den fritidspeng alliansen genomförde, som riktar sig direkt mot de familjerna med allra minst marginaler.

Det måste vara föräldrar, barn o ungdomar som gör sina egna prioriteringar över vilka fritidsaktiviteter man vill delta i, inte kulturministern som genom sina politiska prioriteringar omöjliggör egna val. Regeringen gör på detta område det tydligt. 100 miljoner smetas ut över hela landet, utan direkt avsedd effekt.

Moderaterna föreslog en stramare budget än regeringen, men med tydliga prioriteringar på barn och unga, som en tydlig satsning på ökad läsförståelse, men också att bygga ut Skapande skola till att även omfatta gymnasiet. Kulturskolan är ett viktigt kommunalt ansvar som kommunerna måste få fatta beslut om. Därför väljer vi moderater att prioritera de egna verksamheterna, framför det som är det kommunala ansvaret.

Isabella Hökmark (M)

riksdagsledamot Kulturutskottet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.