
Nytt tak på rökstugan i Gräsmark
SUNNE
– Det känns helt underbart, berättar Inger Axelsson, ordförande i Gräsmarks hembygdsförening.
Foto: Karina Johansson [Förstora]
Foto: Karina Johansson [Förstora]
I början av 1600-talet kom skogsfinnarna till Sverige, och det var de som förde med sig rökstugorna. Rökstugan vid hembygdsgården stod ursprungligen i norra delen av Gräsmark, närmare bestämt i Rintetorp, och flyttades 1921 till den plats där den står i dag, på Gräsmarks hembygdsgård.
– På den tiden hade hembygdsföreningen ännu inte bildats, utan det var några förutseende kommungubbar som såg dess värde, berättar Inger Axelsson.
Byggde svenskdel
Idag finns det inte mer än ett femtontal rökstugor, kompletta med rökugn, kvar i Sverige och det gör stugan unik. Det som gör Gräsmarks rökstuga ännu unikare, är att den är ovanligt stor.
– Anledningen är att den är tillbyggd med en svenskdel. Att ha en sådan var något av en statussymbol för skogsfinnarna, berättar Monica Björklund, byggnadsantikvarie på Värmlands museum.
Gårdens klenod
Det gör förstås Gräsmarksborna extra stolta över sin rökstuga.
– Vi brukar säga att detta är hembygdsgårdens klenod, berättar Inger Axelsson.
En klenod måste vårdas med varsam hand, och renoveras efter behov.
– Vi har sett över stugan och det är flera saker som måste förbättras, men viktigast av allt var att täta taket, berättar Inger.
Hade en dialog
Föreningen sökte statsbidraget ”Hus med historia” och länsstyrelsen beviljade i mars 342 600 kronor, medan föreningen själv satsat cirka 50 000 kronor. I den här summan ingår bland annat arbetet som Hultforsens bygg & snickeri utfört, samt den hjälp Monica Björklund, Värmlands museum, bidragit med.
– Själva byggtiden har bara pågått i några veckor. Det som också krävt mycket tid är att hitta rätt material och att hela tiden ha en dialog med Monica för att vara säkra på att arbetet utförs på rätt sätt, berättar Börje Gradin från Hultforsens bygg & snickeri.
5-6 lager näver
Att byta tak på en rökstuga innebär nämligen att man jobbar efter flera hundra år gamla tekniker. I botten av taket ligger det stockar och över det bräder. Det är täckt med 5–7 lager med näver och alltsammans hålls på plats av ett lager med slanor.
Här har man dock tvingats göra en avvikelse.
– Det är svårt och dyrt att få tag på rätt sorts näver, så vi har lagt plåt. Men vi har behållit den gama nävern under och lagt nya slanor ovanpå plåten. Det är en avvägning vi fått göra, berättar Börje Gradin.
































































