Så tycker ja- och nejsidan i byskolefrågan

NEJ-SIDAN - MOT BYSKOLNEDLÄGGNINGARNA

ANNE BRAATHEN, Arbetsgruppen för byskolornas bevarande

1) Varför ska Sunneborna rösta i byskolefrågan?

Därför att frågan berör det viktigaste vi har: barnen och hela Sunnes framtid.

2) Vad anser du om folkomröstningens betydelse?

Den är viktig för demokratin eftersom den ger medborgarna möjlighet att påverka politiken under en mellanvalsperiod, och då inte minst i en fråga som inte varit aktuell i valrörelsen.

3) Vilka är dina tre främsta argument för att behålla/lägga ner byskolorna?

1) Elevernas vakentid ska läggas på skola, vila och vettig fritid, inte dödtid i skolskjuts!

2) Byskolestrukturen är väl fungerande och en grundläggande samhällsservice till den stora skattebetalande delen av befolkningen som valt sin livsplats utanför tätorten. Även centralorten gynnas av att behålla byskolorna då en nedläggning ger ett ökat elevantal vid redan överfulla skolor samt kraftigt ökade utsläpp från transporter.

3) Den mindre skalan, den friska luften och den generösa utemiljön kring skolorna gynnar möjligheten till arbetsro, kontakt mellan barn och vuxen, samt hälsa på kort och lång sikt.

4) Vad är det bästa för byskolebarnen, enligt dig?

Det bästa för barnen, från förskoleålder och uppåt, är att med kortast möjliga skjutstid få gå kvar i en välbekant miljö, med skolan och hemmet på rimligt avstånd från varandra. Utvecklingspotential finns, inte minst tack vare skolornas läge och det starka engagemanget hos föräldrar.

5) Hur lång tid bör en sexåring åka skolbuss som längst, tycker du?

Så kort tid som möjligt. Sunne kommun strävar efter att skolbarnen i tätorten ska ha gång- eller cykelavstånd till sina skolor. Många byskolebarn har kort avstånd till skolan, det vill säga gång- eller cykelavstånd. Några skjutsas en kortare väg av anhöriga eller med skolbuss. En skolnedläggning tvingar barn från tre upptagningsområden att dagligen tillbringa betydligt mera tid i skolskjuts och därutöver tillkommer utökade väntetider på skolorna före och efter skolans slut. Både forskning och sunt förnuft säger att barn inte ska åka lång tid i skolskjuts.

6) Enligt en undersökning påverkar byskolor inte in- och utflyttning till landsbygden. Kommentar?

Enligt Kontigos rapport är slutsatsen mycket tydlig. Under de senaste tio åren har Sunnes landsbygd ett positivt flyttnetto från andra kommuner och länder, detta gäller särskilt barnfamiljer. Samtidigt har Sunne tätort en nettoutflyttning. Eftersom många faktorer påverkar människors flyttbeslut är det svårt att belägga hur stor betydelse skolan har för beslutet, men vår erfarenhet är att den i de flesta fall är avgörande.

7) Hur vill du att skolstrukturen ska se ut i Sunne i framtiden?

Den nuvarande skolstrukturen ska vara kvar, med utvecklad personalstyrka och lärarkompetens där så behövs. Sunne kommun bör satsa mera ekonomiska resurser på skolverksamheten och därmed leva upp till sin egen målsättning att avsätta minst så många kronor per elev och år som riksgenomsnittet. En bra skola kostar!

8) Vad ser du för möjligheter om byskolorna läggs ner respektive inte läggs ner?

Men bevarad skolstruktur ser vi en möjlighet att få kraft och tid att engagera oss i våra barns skolor. Vår vardag förblir fungerande och våra barn slipper lägga tvingande dödtid på skolskjutsar. Skoldebatten har gett oss kunskaper och ett engagemang för skolfrågan som, rätt använda, kan bli en tillgång i kommunen. Många olika skolor ger också föräldrar större möjlighet att välja den skola som passar deras barn bäst.

JA-SIDAN - FÖR BYSKOLENEDLÄGGNINGARNA

LENA GYNNEMO (C), bildningsnämndens ordförande i Sunne

1. Varför ska Sunneborna rösta i byskolefrågan?

Det är ett beslut som kommer att påverka Sunne under många år framöver och berör alla, även de som inte bor i de berörda byarna. Vill man inte ta ställning i frågan kan man rösta AVSTÅR. Då visar man att man vill lämna över ansvaret till de folkvalda i fullmäktige, som är ansvarigt för helhetsperspektivet.

2. Vad anser du om folkomröstningens betydelse?

Den är rådgivande, kommunfullmäktige beslutar. Blir det ett högt valdeltagande så får den naturligtvis en viss tyngd.

3. Vilka är dina tre främsta argument för att lägga ner byskolorna?

1) Vi har färre elever, ca 500 färre mellan 2005 och 2015. Det föds också färre barn. Andelen äldre blir fler. Vi måste anpassa oss till detta.

2) Alla barn har sin lagstadgade rätt att utvecklas fullt ut efter egen förmåga. Det kräver resurser i form av särskilt stöd, legitimerade lärare och elevhälsa på varje skola. Om vi inte kan samla resurserna på färre enheter så måsta vi förstärka. Det kostar ca 8 miljoner per år.

3) Det ger oss resurser att få en hållbar landsbygdutveckling med tre tätortskolor i Sunne centrum och fyra byskolor i kommunens fyra hörn.

4. Vad är det bästa för byskolebarnen, enligt dig?

Att få en bra utbildning med alla de resurser de har lagstadgad rätt till.

5. Hur lång tid bör en sexåring åka skolbuss som längst, tycker du?

Vi har ett skolskjutsreglemente. Där står att resvägen inte ska vara mer än en timme enkel väg. Jag tycker att det är för mycket för en sexåring. Vi håller just nu på att se över reglementet. Redan idag har ca 70 % av barnen i åldrarna 6-12 år i våra sju byskolor skolskjuts. Av de ca 150 barnen i de tre berörda skolorna har drygt 90 rätt till skolskjuts redan. Av de resterande barnen bor ca 30 i Rottneros. Jag tror att en hel del av barnen som har rätt till skolskjuts redan idag åker bil till skolan med någon förälder eller annan vuxen.

6. Enligt en undersökning påverkar byskolor inte in- och utflyttning till landsbygden. Kommentar?

Jag är inte alls förvånad över detta. Titta bara på utvecklingen där skolorna har lagts ner, Gettjärn, Mallbacken, Västerrottna, Mellby... Där har vi god utveckling och företagande. Långsiktig utveckling av landsbygden görs med fiberutbyggnad, med stöd till nya företag och ett öppet och välkomnande klimat.

7. Hur vill du att skolstrukturen ska se ut i Sunne i framtiden?

Tre tätortsskolor: Skäggeberg, Åmberg och nya Östra skolan. Skäggeberg och Åmberg kommer att renoveras oberoende av vad som händer, underhållet är eftersatt. Nya Östra skolan i Brobyskolans lokaler får en ny attraktiv utemiljö och ny angöringsplats för buss, nära till idrottsanläggningar och Kulturskola och även till specialutrustade lektionssalar på Fryxellska skolan.

Skolorna i Östra Ämtervik, Västra Ämtervik, Lysvik och Gräsmark ska vara kvar i ett långsiktigt perspektiv. Vi ska satsa på att utveckla lärmiljöerna där. Prästbols skola har ju till exempel en alldeles ny idrottshall, ny matsal och ny bussangöring från och med i höst.

8. Vad ser du för möjligheter om byskolorna läggs ner respektive inte läggs ner?

Att lägga ner de tre aktuella byskolorna i Bäckalund, Rottneros och Stöpafors ger oss möjlighet till en långsiktig och hållbar landsbygdsutveckling.

Ska skolorna vara kvar kostar det oss ca 8 miljoner per år, pengar som ska tas från bildningsnämndens övriga verksamhet som kultur och fritid och/eller en skattehöjning. Båda dessa alternativ drabbar alla i Sunne.