Efter 100 år får studioobjekt vila på Sunne Kyrkogård
Undervisningsskelett har jordsatts och fått gravsten
– Vi valde att låta människan gå i vila, säger förvaltningschef Ulf Olsson.
Foto: Kristina Green [Förstora]
Foto: Kristina Green [Förstora]
Foto: Per-Arne Hermansson [Förstora]
Det är många elever i Sunne som genom åren haft tillgång till ett riktigt människoskelett i undervisningen.
Undervisningsmaterialet har varit ett helt autentiskt skelett med bibehållna bendelar och tänder. Detta har funnits först på Sunne Samrealskola och sedan på Fryxellska skolan tros ha sitt ursprung från början av seklet. Det finns inga uppgifter hur det kommit till skolan i Sunne eller varifrån den person är som har donerat skelettet.
– Det har funnits ett intresse att få veta, men vi har ingen som helst information, säger förvaltningschef Ulf Olsson.
Många som minns
Men många är de som minns skelettet. Man tror att det varit en man och namn som Oskar och Benjamin har florerat på skolan.
– Det minns jag väl. Han stod till höger om katedern i biologisalen. Det hängde ett grönt tygskynke omkring det. Ibland kunde det kännas lite kusligt eftersom det var från en riktig människa, säger en av skolans tidigare elever.
Per-Arne Hermansson, tidigare elev och senare lärare i matematik och teknik har också minnen från skoltiden.
– Det var i samrealskolan i slutet av 1950-talet. Vi hade Karin Lundström som lärare. Jag ville fotografera Benjamin som det kallades, men det skulle jag inte få först. Utan skulle få böta 25 öre för att jag var olydig. Men när lektionen var slut ställde sig lärarinnan bredvid honom och sa, du där, med sträng röst och frågade om det blev bra så. Jag fick alltså ta fotot till slut, säger Per-Arne.
Förvarades i förråd
Omkring 2000 hade materialet tagits ut undervisningen. Det förvarades i ett förråd tillsammans med andra saker tänkta att ingå i ett skolmuseum.
Beslut om gravfrid
– Vi tog beslutet att det tjänat ut som undervisningsmateriel. Vi fick bud på det, men sålde inte. Vi ansåg som mest riktigt att kroppen fick gå till vila och tog kontakt med kyrkogårdsförvaltningen.
Okänd på gravstenen
Arne Persson, före detta kyrkogårdschef deltog i processen.
– Vi behandlade skelettet värdigt och det gröna tygskynke som funnits runt det fick bli till svepning. Det som kommit till kännedom är att man tror att det varit en man som varit cirka 1,70 centimeter lång som en gång i början av seklet donerat sin kropp för undervisning och forskning. Fler uppgifter finns inte.
En sten har ställts i ordning vid graven, med texten, Okänd, till forskning gav han sin kropp.

































































