2016-06-27 14:43

2016-06-27 14:43

Nu är Helene halvvägs

SUNNE: "Ibland har det gått lätt, ibland har det varit svårt"

FB träffade Helene Hellman första gången i februari, strax efter att hon skrivit in sig hos Viktväktarna. Då hade hon satt målet att gå ner trettio kilo på ett år.
Nu har det gått drygt fyra månader och frågan är, hur går det för henne?
– Jag har tappat 14,5 kilo så jag följer tidsplanen, berättar hon.

Helene avslöjar samtidigt att det inte har varit någon spikrak viktnedgång.

– Det har varit både upp och ner. Ibland har det gått lätt, ibland har det varit svårt. De gånger jag tyckt att byxorna känts större eller att en klänning suttit bättre och vågen sedan visat att jag gått upp ett kilo, har jag blivit frustrerad. Oftast beror det på stress. Jag orkar inte riktigt hålla koll och skriva upp vad jag äter när det är mycket att göra.

Den största förändringen i Helenes vardag tycker hon själv är att hon börjat motionera. Hon går minst en timme per dag, och känner att det är en motionsform som kommer att fungera i längden.

– Jag har skaffat stegräknare och siktar på att gå 10 000 steg per dag. Det är cirka sju kilometer. Ibland blir det ända upp till 15 000 steg. Förr gick jag i stort sett bara fram och tillbaka till bilen, berättar hon.

När det gäller maten är den största förändringen att hon har börjat äta mer frukt och grönsaker.

– Förr när jag kom hem från jobbet och var jättehungrig hann jag ofta äta en fralla innan middagen var klar. Nu äter jag mellanmål, som består av kvarg eller frukt, och ser till att inte bli så där hungrig. En annan stor skillnad är att jag tänker efter före. Att jag gör valet innan jag börjar äta.

Och Helene tycker inte att hon tvingats till några stora uppoffringar.

– Det finns inga förbud utan jag kan fortfarande äta allting, fast inte alltid. Jag försöker undvika frestelser, och håller mig därför från affären så mycket som möjligt.

Hur har då viktnedgången påverkat dig?

– Det är inte lika jobbigt att gå i trappor längre. Jag har lättare att gå överhuvudtaget. Sen börjar folk märka att jag gått ner i vikt också och det motiverar mig att fortsätta.

Hur många gånger har du gett upp under de här månaderna?

– Inte en enda. Ibland kan jag känna att fy vad jag hatar promenader, men när jag väl är ute är det härligt och gött och de dagar jag inte hinner gå en runda känns det inte alls bra.

Gemenskapen under Viktväktarnas träffar upplever hon också som avgörande för att hon ska fortsätta mot målet; att tappa trettio kilo på ett år.

– Vår viktväktarcoach, Ulrika Sundqvist, pushar och peppar och arrangerar trevliga möten. Det är väldigt mycket skratt så jag ser fram emot att åka till Torsbergs bygdegård en gång per vecka.

Helene avslöjar samtidigt att det inte har varit någon spikrak viktnedgång.

– Det har varit både upp och ner. Ibland har det gått lätt, ibland har det varit svårt. De gånger jag tyckt att byxorna känts större eller att en klänning suttit bättre och vågen sedan visat att jag gått upp ett kilo, har jag blivit frustrerad. Oftast beror det på stress. Jag orkar inte riktigt hålla koll och skriva upp vad jag äter när det är mycket att göra.

Den största förändringen i Helenes vardag tycker hon själv är att hon börjat motionera. Hon går minst en timme per dag, och känner att det är en motionsform som kommer att fungera i längden.

– Jag har skaffat stegräknare och siktar på att gå 10 000 steg per dag. Det är cirka sju kilometer. Ibland blir det ända upp till 15 000 steg. Förr gick jag i stort sett bara fram och tillbaka till bilen, berättar hon.

När det gäller maten är den största förändringen att hon har börjat äta mer frukt och grönsaker.

– Förr när jag kom hem från jobbet och var jättehungrig hann jag ofta äta en fralla innan middagen var klar. Nu äter jag mellanmål, som består av kvarg eller frukt, och ser till att inte bli så där hungrig. En annan stor skillnad är att jag tänker efter före. Att jag gör valet innan jag börjar äta.

Och Helene tycker inte att hon tvingats till några stora uppoffringar.

– Det finns inga förbud utan jag kan fortfarande äta allting, fast inte alltid. Jag försöker undvika frestelser, och håller mig därför från affären så mycket som möjligt.

Hur har då viktnedgången påverkat dig?

– Det är inte lika jobbigt att gå i trappor längre. Jag har lättare att gå överhuvudtaget. Sen börjar folk märka att jag gått ner i vikt också och det motiverar mig att fortsätta.

Hur många gånger har du gett upp under de här månaderna?

– Inte en enda. Ibland kan jag känna att fy vad jag hatar promenader, men när jag väl är ute är det härligt och gött och de dagar jag inte hinner gå en runda känns det inte alls bra.

Gemenskapen under Viktväktarnas träffar upplever hon också som avgörande för att hon ska fortsätta mot målet; att tappa trettio kilo på ett år.

– Vår viktväktarcoach, Ulrika Sundqvist, pushar och peppar och arrangerar trevliga möten. Det är väldigt mycket skratt så jag ser fram emot att åka till Torsbergs bygdegård en gång per vecka.