2016-06-07 09:24

2016-06-07 09:24

Selmas historia på vita duken

ÖSTRA ÄMTERVIK: Vernissage för årets utställning

I lördags var det vernissage för sommarens ladanutställning på Mårbacka. I Selma och filmen får besökarna inblick i hur författarens verk har gestalts på film genom åren. Det blir också en spännande resa genom filmhistoriens utveckling.

För tolka Lagerlöf gjorde man redan när filmen var ung. Redan 1917 kom stumfilmen Tösen från Stormytorpet, i regi av Victor Sjöström och baserad på Selma Lagerlöfs novell med samma namn.

– Victor Sjöström var nervös över hur Selma Lagerlöf skulle ta emot filmen. Men under biopremiären grät publiken, han själv grät och Selma Lagerlöf också. Då förstod han att han hade gjort rätt, säger Lars Grönkvist, som producerat utställningen tillsammans med Selma Lagerlöf-forskaren Anna Nordlund.

Bosse och Garbo

Gösta Berlings saga, Körkarlen, Ingmarssönerna och Gunnar Hedes saga är bara ytterligare några filmer baserade på Selma Lagerlöfs verk som spelades in under den svenska stumfilmens guldålder mellan 1917-1924. Ingmarssönerna, också den av Victor Sjöström och baserad endast på Jerusalem I:s första kapitel, innebar det stora filmgenombrottet för Harriet Bosse, och i Mauritz Stillers Gösta Berlings saga fick biopubliken för första gången stifta bekantskap med en tonårig Greta Garbo.

Bäst i Sverige

Körkarlen i regi av Victor Sjöström hade helt häpnadsväckande specialeffekter för sin tid, och utsågs 2012 i tidskriften FLM till Sveriges bästa film genom tiderna.

– Det fascinerade mig, när jag såg filmen, hur otroligt trogen den var Selma Lagerlöfs text. Ända in till hur hon beskriver små fingerrörelser, säger Anna Nordlund.

Selma Lagerlöf själv var inte alls lika nöjd med alla filmatiseringar som hon var med Tösen från Stormyrtorpet, men tveklöst har intågandet för hennes berättelser på vita duken varit en viktig markör både för hennes författarskaps beryktbarhet och den svenska filmens utveckling.

Utställningen pågår hela sommarsäsongen.

För tolka Lagerlöf gjorde man redan när filmen var ung. Redan 1917 kom stumfilmen Tösen från Stormytorpet, i regi av Victor Sjöström och baserad på Selma Lagerlöfs novell med samma namn.

– Victor Sjöström var nervös över hur Selma Lagerlöf skulle ta emot filmen. Men under biopremiären grät publiken, han själv grät och Selma Lagerlöf också. Då förstod han att han hade gjort rätt, säger Lars Grönkvist, som producerat utställningen tillsammans med Selma Lagerlöf-forskaren Anna Nordlund.

Bosse och Garbo

Gösta Berlings saga, Körkarlen, Ingmarssönerna och Gunnar Hedes saga är bara ytterligare några filmer baserade på Selma Lagerlöfs verk som spelades in under den svenska stumfilmens guldålder mellan 1917-1924. Ingmarssönerna, också den av Victor Sjöström och baserad endast på Jerusalem I:s första kapitel, innebar det stora filmgenombrottet för Harriet Bosse, och i Mauritz Stillers Gösta Berlings saga fick biopubliken för första gången stifta bekantskap med en tonårig Greta Garbo.

Bäst i Sverige

Körkarlen i regi av Victor Sjöström hade helt häpnadsväckande specialeffekter för sin tid, och utsågs 2012 i tidskriften FLM till Sveriges bästa film genom tiderna.

– Det fascinerade mig, när jag såg filmen, hur otroligt trogen den var Selma Lagerlöfs text. Ända in till hur hon beskriver små fingerrörelser, säger Anna Nordlund.

Selma Lagerlöf själv var inte alls lika nöjd med alla filmatiseringar som hon var med Tösen från Stormyrtorpet, men tveklöst har intågandet för hennes berättelser på vita duken varit en viktig markör både för hennes författarskaps beryktbarhet och den svenska filmens utveckling.

Utställningen pågår hela sommarsäsongen.