2016-02-06 10:56

2016-02-06 10:56

"Definierar du dig som same, är du same"

SUNNE: En folkgrupp som möter nyfikenhet och fördomar

I dag är det samernas dag och två som uppmärksammar detta är mor och dotter Huuva, Monica och Elize. Som samer i Sunne möts de med mycket nyfikenhet och fascination – men också en del fördomar.

– Folk verkar inte kunna ta till sig att samer kan bo utanför Lappland, säger de.

De tänker särskilt på det lustiga mötet när de sålde traditionella hantverk och slöjdsaker på en marknad i Brunskog. En kvinna kom fram och sa med kritisk röst att ”Vad tror ni egentligen att samerna tycker om att ni står här och säljer deras grejer?”.

– Det är som att folk inte tror att samer kan röra sig utanför Norrlands gränser. Det är väldigt märkligt, egentligen. Ingen ifrågasätter ju att en värmlänning bor i Stockholm, säger Elize.

Renskötarfamilj

Hon och mamma Monica är två olika generationers samer. Monica är uppvuxen i samebyn Liehittäjä i Tornedalen.

– Varje helg åkte jag och min kusin Henry in till Kiruna. Det var 50 mil enkel väg, skrattar hon.

Familjen bedrev renskötsel och meänkieli, även kallat tornedalsfinska, är hennes modersmål.

– Jag kan inte säga att jag känt mig kränkt en enda gång på grund av att jag är same. Men visst har samerna som grupp varit förtryckta i århundraden, och hade du frågat min elva år äldre syster eller mina föräldrar hade de kanske svarat annorlunda.

Horn på väggen

I vuxen ålder utbildade hon sig till kock och flyttade till Sunne, där hon började arbeta på det då nyöppnade Hotell Selma. Här träffade hon sin partner och fick barnen Elize och Johan. De har inte vuxit upp i Sameland, talar ingen samiska och deras föräldrar har haft ”vanliga” jobb, men ursprunget är i högsta grad levande hos dem båda. Elize bär ofta traditionella smycken och kläder.

– För mig är det så naturligt att ha de här elementen omkring mig att jag inte tänker på det. Men visst kan andra reagera när de ser att jag har ett jättestort renhorn på väggen och sälskinnsvantar på händerna, skrattar hon.

Mat för gudar

Den stereotypa bilden av samen som bor i kåta och har renar är naturligtvis ensidig och ganska förlegad. Majoriteten av samer lever i dag som de flesta andra svenskar, även om arvet lever kvar. Många familjer har i dag släktens kåta som fritidshus, och det samiska arvet märks också på andra sätt. Som i matkulturen, som innehåller betydligt mer vilt kött och fisk än den rikssvenska. Samt att man i mycket större utsträckning använder skinn, blod och inälvor.

– När jag var liten hatade jag skolans blodpudding men älskade mammas blodpannkakor, skrattar Elize.

Konstigast av allt var kanske att man i skolköket uppmanades att äta upp allt.

– Jag var van vid att man lämnade lite på tallriken. Det kommer från den gamla traditionen att man la några matrester i elden som offer till gudarna.

Sveriges indianer

Det är nog många svenskar som i grundskolan hört sina lärare beskriva samer som ”Sveriges indianer”. En jämförelse som Monica och Elize själva tycker är rätt träffande.

– De har tält, vi har kåtor. Båda är av tradition nomadfolk, naturfolk och har många gudar, säger Monica.

– Alla nomad- och naturfolk – som samer, indianer och inuiter – har ofta mycket gemensamt. Man har väldigt liknande inställning till livet och lever i samklang med naturen, fyller Elize i.

Öppna för magi

Och även om de själva är moderna samer, lever i mångt och mycket det gamla sättet kvar i alla fall i bakhuvudet.

– Man ska såklart inte generalisera, men jag tror att många samer är öppnare för möjligheten att det finns något mer än det vi ser med blotta ögat, mer mottagliga för sådana tecken, än genomsnittspersonen. Det kan ha att göra med att vi har ursprung i ett folk som trodde mycket på naturväsen och andar, säger Monica.

I de gamla samebyarna rådde total demokrati, där en fråga inte var över förrän alla var överens om svaret. Även det tankesättet finns kvar i vardagen.

– Om min bror och jag bråkade när vi var små gick vi inte till våra förälder för att be dem ta parti. Vi hade med oss att man skulle lösa konflikten själv.

”Lappjävlar”

I Sunne har de bara mötts av intresse och fascination för sin samiska tillhörighet. Men det kan delvis bero på att det är så långt ifrån området där samerna möter störst konflikter i samhället. När de besöker släkt i Norrland kan det bli annat ljud i skällan.

– Min bror och jag har väl hört nån gång när vi varit i Luleå och gått klädda i kolt att folk viskat om ”lappjävlar i stan”, säger Elize.

– Det låter som för många öl, säger Monica.

Hotat kulturarv

Men det är helt klart verklighet att samerna inte är okontroversiella i Norrland. Mycket beror på konflikten renskötsel kontra markägare. Renarnas instinkt är att de vill vandra, men lagen tillåter inte landsgränsöverskridande renskötsel. Gruvdriften har också gjort stora hål i renarnas betesmarker, och järnvägen dödar många djur och stör deras vandringsområden. På grund av detta håller renskötseln, och därmed fundamentet i samernas kultur, på att försvinna.

Svår fråga

Det är en konflikt som Elize och Monica kan se flera sidor av.

– Det är en svår fråga. Järnvägen dödar mycket ren, samtidigt måste man ju också ha en välfungerande infrastruktur om man vill att landsbygden i norr ska leva, säger Monica.

– Men det ska ju gälla all landsbygd. Samerna känner sig bortglömda av svenska regeringen, som inte vill tillskriva samerna som ursprungsbefolkning för att de då skulle få fler rättigheter. Det är som att Sverige bara är Värmland och neråt, säger Elize.

Men med det uppmärksammade beslutet av Gällivare tingsrätt i onsdags, att Girjas sameby ges rätt att bestämma över småviltsjakten och fisket i samebyn, kanske man går mot en ny vår. Detta beslut går nämligen emot riksdagens beslut från 1993 om att låta staten förfoga över rättigheterna till naturbruket.

Stor familj

För samerna själva är de enad grupp, som trots geografisk spridning, språkliga skillnader och olika levnadssätt ser sig som samma folk var de än bor och hur de än lever.

– Naturligtvis finns det de individer som inte tycker att du är same om du inte har två samisktalande föräldrar, men de allra flesta bryr sig inte alls. Du kan jobba på Ica i Sunne eller vara renskötare i Tornedalen – definierar du dig som same, är du same, säger Monica.

De tänker särskilt på det lustiga mötet när de sålde traditionella hantverk och slöjdsaker på en marknad i Brunskog. En kvinna kom fram och sa med kritisk röst att ”Vad tror ni egentligen att samerna tycker om att ni står här och säljer deras grejer?”.

– Det är som att folk inte tror att samer kan röra sig utanför Norrlands gränser. Det är väldigt märkligt, egentligen. Ingen ifrågasätter ju att en värmlänning bor i Stockholm, säger Elize.

Renskötarfamilj

Hon och mamma Monica är två olika generationers samer. Monica är uppvuxen i samebyn Liehittäjä i Tornedalen.

– Varje helg åkte jag och min kusin Henry in till Kiruna. Det var 50 mil enkel väg, skrattar hon.

Familjen bedrev renskötsel och meänkieli, även kallat tornedalsfinska, är hennes modersmål.

– Jag kan inte säga att jag känt mig kränkt en enda gång på grund av att jag är same. Men visst har samerna som grupp varit förtryckta i århundraden, och hade du frågat min elva år äldre syster eller mina föräldrar hade de kanske svarat annorlunda.

Horn på väggen

I vuxen ålder utbildade hon sig till kock och flyttade till Sunne, där hon började arbeta på det då nyöppnade Hotell Selma. Här träffade hon sin partner och fick barnen Elize och Johan. De har inte vuxit upp i Sameland, talar ingen samiska och deras föräldrar har haft ”vanliga” jobb, men ursprunget är i högsta grad levande hos dem båda. Elize bär ofta traditionella smycken och kläder.

– För mig är det så naturligt att ha de här elementen omkring mig att jag inte tänker på det. Men visst kan andra reagera när de ser att jag har ett jättestort renhorn på väggen och sälskinnsvantar på händerna, skrattar hon.

Mat för gudar

Den stereotypa bilden av samen som bor i kåta och har renar är naturligtvis ensidig och ganska förlegad. Majoriteten av samer lever i dag som de flesta andra svenskar, även om arvet lever kvar. Många familjer har i dag släktens kåta som fritidshus, och det samiska arvet märks också på andra sätt. Som i matkulturen, som innehåller betydligt mer vilt kött och fisk än den rikssvenska. Samt att man i mycket större utsträckning använder skinn, blod och inälvor.

– När jag var liten hatade jag skolans blodpudding men älskade mammas blodpannkakor, skrattar Elize.

Konstigast av allt var kanske att man i skolköket uppmanades att äta upp allt.

– Jag var van vid att man lämnade lite på tallriken. Det kommer från den gamla traditionen att man la några matrester i elden som offer till gudarna.

Sveriges indianer

Det är nog många svenskar som i grundskolan hört sina lärare beskriva samer som ”Sveriges indianer”. En jämförelse som Monica och Elize själva tycker är rätt träffande.

– De har tält, vi har kåtor. Båda är av tradition nomadfolk, naturfolk och har många gudar, säger Monica.

– Alla nomad- och naturfolk – som samer, indianer och inuiter – har ofta mycket gemensamt. Man har väldigt liknande inställning till livet och lever i samklang med naturen, fyller Elize i.

Öppna för magi

Och även om de själva är moderna samer, lever i mångt och mycket det gamla sättet kvar i alla fall i bakhuvudet.

– Man ska såklart inte generalisera, men jag tror att många samer är öppnare för möjligheten att det finns något mer än det vi ser med blotta ögat, mer mottagliga för sådana tecken, än genomsnittspersonen. Det kan ha att göra med att vi har ursprung i ett folk som trodde mycket på naturväsen och andar, säger Monica.

I de gamla samebyarna rådde total demokrati, där en fråga inte var över förrän alla var överens om svaret. Även det tankesättet finns kvar i vardagen.

– Om min bror och jag bråkade när vi var små gick vi inte till våra förälder för att be dem ta parti. Vi hade med oss att man skulle lösa konflikten själv.

”Lappjävlar”

I Sunne har de bara mötts av intresse och fascination för sin samiska tillhörighet. Men det kan delvis bero på att det är så långt ifrån området där samerna möter störst konflikter i samhället. När de besöker släkt i Norrland kan det bli annat ljud i skällan.

– Min bror och jag har väl hört nån gång när vi varit i Luleå och gått klädda i kolt att folk viskat om ”lappjävlar i stan”, säger Elize.

– Det låter som för många öl, säger Monica.

Hotat kulturarv

Men det är helt klart verklighet att samerna inte är okontroversiella i Norrland. Mycket beror på konflikten renskötsel kontra markägare. Renarnas instinkt är att de vill vandra, men lagen tillåter inte landsgränsöverskridande renskötsel. Gruvdriften har också gjort stora hål i renarnas betesmarker, och järnvägen dödar många djur och stör deras vandringsområden. På grund av detta håller renskötseln, och därmed fundamentet i samernas kultur, på att försvinna.

Svår fråga

Det är en konflikt som Elize och Monica kan se flera sidor av.

– Det är en svår fråga. Järnvägen dödar mycket ren, samtidigt måste man ju också ha en välfungerande infrastruktur om man vill att landsbygden i norr ska leva, säger Monica.

– Men det ska ju gälla all landsbygd. Samerna känner sig bortglömda av svenska regeringen, som inte vill tillskriva samerna som ursprungsbefolkning för att de då skulle få fler rättigheter. Det är som att Sverige bara är Värmland och neråt, säger Elize.

Men med det uppmärksammade beslutet av Gällivare tingsrätt i onsdags, att Girjas sameby ges rätt att bestämma över småviltsjakten och fisket i samebyn, kanske man går mot en ny vår. Detta beslut går nämligen emot riksdagens beslut från 1993 om att låta staten förfoga över rättigheterna till naturbruket.

Stor familj

För samerna själva är de enad grupp, som trots geografisk spridning, språkliga skillnader och olika levnadssätt ser sig som samma folk var de än bor och hur de än lever.

– Naturligtvis finns det de individer som inte tycker att du är same om du inte har två samisktalande föräldrar, men de allra flesta bryr sig inte alls. Du kan jobba på Ica i Sunne eller vara renskötare i Tornedalen – definierar du dig som same, är du same, säger Monica.

Samer

Samer är en ursprungsbefolkning i Sameland (Sápmi), ett ej avgränsat område i norra Norge, Sverige, Finland samt i Ryssland. Antal samer i Sameland uppskattas i dag till mellan 80 000 och 100 000, varav cirka 20 000 bor i Sverige. Sedan 1986 har Sápmi en egen flagga och nationalsång. Kända samer och personer med samiska rötter är bland annat ishockeyspelaren Börje Salming, artisten Jon Henrik Fjellgren, musikern Sofia Jannok, regissören Leif Stinnerbom och skådespelaren och tv-kocken Per Morberg.