2016-01-18 19:51

2016-01-18 19:51

BVC-personal slår larm

SUNNE: Tuff arbetsbörda i samband med flyktingströmmen

Trycket är hårt på länets vårdcentraler.
– Vi räcker inte till. Arbetsmiljön är under all kritik, säger BVC-sköterskan Kristin M Birgersson.
Nu larmas om riskerna för personalen – och för barnen som kan hamna i kläm.

De tre barnsjuksköterskorna på barnavårdscentralen i Sunne älskar jobbet, men den ökade arbetsbördan tynger och bekymrar.

– Vi går in och jobbar på kvällar och helger för att hinna med administrationen. Det har kommit 130 asylbarn under sex års ålder, vilket är fler än antalet nyfödda på ett helt år i Sunne. Under rådande förhållanden kan vi inte bedriva barnhälsovården enligt uppdraget, säger BVC-sköterskan Kristin M Birgersson.

Vad blir följden?

– Vi kan inte kalla våra barnfamiljer till besök enligt basprogrammet. Vi prioriterar barn under ett år och släcker bränder när det gäller asylbarnen. Det finns risk att somatiska åkommor eller utvecklingsförseningar inte upptäcks i tid och att åtgärder försenas. Sårbara familjer kan inte erbjudas stöd i önskvärd utsträckning. Dessutom kan vi inte följa folkhälsomyndighetens rekommendationer om att skyndsamt erbjuda asylbarn under sex år sin första vaccination, med risk för spridning av sjukdomar på flyktingboendena och vidare till barn i barnomsorg och skola, säger Kristin M Birgersson.

Hon och hennes kolleger har skrivit brev till landstingsledningen i Värmland. De hoppas att nödvändiga åtgärder för att förbättra situationen vidtas.

– Med landstingets pressade ekonomi och hårda krav på att banta utgifterna uppmanas personalen att arbeta enligt avtalad arbetstid. Förutom riskerna för barnen och deras familjer är landstingets mål om en hälsofrämjande arbetsplats långt borta. Det finns risk för att personal tvingas sjukskriva sig eller säga upp sig för att skydda sig från sjukskrivning, säger Kristin M Birgersson.

Nyligen tillkom förstärkning.

– En asylsköterska jobbar heltid och finns här två dagar i veckan. Jag vet inte om det räcker, säger Kristin M Birgersson.

De tre barnsjuksköterskorna på barnavårdscentralen i Sunne älskar jobbet, men den ökade arbetsbördan tynger och bekymrar.

– Vi går in och jobbar på kvällar och helger för att hinna med administrationen. Det har kommit 130 asylbarn under sex års ålder, vilket är fler än antalet nyfödda på ett helt år i Sunne. Under rådande förhållanden kan vi inte bedriva barnhälsovården enligt uppdraget, säger BVC-sköterskan Kristin M Birgersson.

Vad blir följden?

– Vi kan inte kalla våra barnfamiljer till besök enligt basprogrammet. Vi prioriterar barn under ett år och släcker bränder när det gäller asylbarnen. Det finns risk att somatiska åkommor eller utvecklingsförseningar inte upptäcks i tid och att åtgärder försenas. Sårbara familjer kan inte erbjudas stöd i önskvärd utsträckning. Dessutom kan vi inte följa folkhälsomyndighetens rekommendationer om att skyndsamt erbjuda asylbarn under sex år sin första vaccination, med risk för spridning av sjukdomar på flyktingboendena och vidare till barn i barnomsorg och skola, säger Kristin M Birgersson.

Hon och hennes kolleger har skrivit brev till landstingsledningen i Värmland. De hoppas att nödvändiga åtgärder för att förbättra situationen vidtas.

– Med landstingets pressade ekonomi och hårda krav på att banta utgifterna uppmanas personalen att arbeta enligt avtalad arbetstid. Förutom riskerna för barnen och deras familjer är landstingets mål om en hälsofrämjande arbetsplats långt borta. Det finns risk för att personal tvingas sjukskriva sig eller säga upp sig för att skydda sig från sjukskrivning, säger Kristin M Birgersson.

Nyligen tillkom förstärkning.

– En asylsköterska jobbar heltid och finns här två dagar i veckan. Jag vet inte om det räcker, säger Kristin M Birgersson.