2015-11-21 06:00

2016-01-08 13:21

Bröderna på "Skammens gata i Sagolika Sunne"

SUNNE: "Folk har samlat in pengar till oss"

Sten och Kjell Olsson i Sunne plågades av trakasserier i åratal – till slut tog de till vapen mot skolbarn.
Kjell dömdes för olaga hot och ofredande av Värmlands tingsrätt i höstas.
Nu har pengar samlats in till de 71-åriga tvillingbröderna.

På köksbordet ligger ett par brev till Sten och Kjell Olsson som bor på ”Skammens gata i Sagolika Sunne”. Det är så bröderna kallar sin hemadress.

Många har blivit berörda av deras öde, inte minst efter att kvällstidningen GT uppmärksammat deras situation.

”Efter alla år av det hån, den rena terror och den likgiltighet som ni har utsatts för så vill vi visa att vi bryr oss”, står det i ett gåvobrev. Det är undertecknat av ett dussin personer från hela landet.

Bidrag till böter

– Folk har samlat in pengar till oss. 3 700 kronor, säger Kjell Olsson, som dömdes till böter på cirka 3 000 kronor av rätten i september. Lite plåster på såren – även om ingen från hembygden har bidragit, tillägger han.

Åratals trakasserier ”från sju på kvällen till sju på morgonen” har etsat sig fast i pensionärerna.

De berättar om hur ungdomar kastat brinnande vedträn mot det lilla vita huset, krossat glasrutor med stenar och ölburkar, skrikit skällsord, fört oväsen och skräpat ner hela tomten.

2011 fick Kjell en snöboll kastad i ansiktet så att ena ögat skadades. Den gången dömdes gärningsmannen, men skadeståndet på 15 000 kronor såg de aldrig röken av.

Tog till vapen

– Vi har varit utsatta för en mördarmobb i 15 års tid med mordhot, misshandel och försök till mordbrand, men varken polisen eller socialen har gjort något åt saken. De skyddar slöddret. Medan vi beskrivs som efterblivna original, säger Kjell Olsson ilsket.

Han har lätt för att brusa upp.

Emellanåt har bröderna beväpnat sig med yxa och hemgjorda vapen mot sina plågoandar. Stått och gapat emot, försökt springa efter. De har hänt att de har skjutit med luftgevär efter ungdomarnas A-traktorer.

Konfronterade barn

Att de är ”tacksamma” att provocera ses som en bidragande orsak till att läget förvärrats över tid.

– Just att de exploderar gör förstås att det blir extra roligt att trakassera dem, sa Jens Fischer vid Värmlandspolisen till NWT i samband med att bröderna häktades i april. Då hade de anmälts efter att ha satt skräck i elever på mellanstadieskolan snett över gatan.

”Se till att ta bort ungarna annars får ni bära lik härifrån!” skrek Kjell inför barn och personal.

Vid en av de allvarliga incidenterna var han beväpnad bakom sin rollator med en knivförsedd stör.

Flera barn blev livrädda och grät, enligt skolpersonal. Väktare sattes in för att garantera elevernas säkerhet.

Slitsam rättegång

Kjell och Sten jobbade som trädgårdsarbetare respektive vaktmästare förr. De levde ett stilla liv hemma hos mamman, som gick bort för 15 år sedan.

– Vi kallades oäktingar. Pappa träffade vi aldrig, men vi vet att han stred i finska vinterkriget, berättar bröderna.

Att ställas inför rätta vid 71 års ålder blev en tuff prövning. Åklagaren yrkade på fängelsestraff för olaga hot, misshandel, försök till grov misshandel och ofredande. Tingsrätten friade Sten helt, Kjell fick böter.

Att Kjell hotat barnen med tillhygge och kallat dem för alltifrån ”jävla horungar” till ”råttor” bedömde rätten som hänsynslöst beteende och ”höggradigt kränkande”, men flera års påfrestning till följd av utsatthet mildrade domen. Hälsan haltar för de båda. NWT som bevakade rättegången bevittnade hur en kommunanställd stöttade Sten och Kjell – skolrektorn Lars Olsson skjutsade dem och tog hand om dem i pauserna. Lyssnade. I dag besöker han tvillingarna varje vecka.

– Den nya rektorn har gjort en heroisk insats! Under 15 års tid gjordes inget, men han såg till att väktare kommer till oss och att vägen spärrades av, säger Sten.

”Lugnt nu”

Rektorn försvarar inte brödernas beteende och beskriver det som har hänt för ”tragiskt”.

– Jag är glad över att det är lugnt nu, säger Lars Olsson.

Karin Nyström, som är verksamhetschef för individstöd på Sunne kommun, menar att man inte förstått vidden av problemet:

– Alla måste ha rätt att leva på sitt sätt och vi är verkligen måna om att alla ska må bra och har försökt göra bra insatser. Det är verkligen tragiskt att någon ska behöva vara så utsatt. Men vi har inte fått uppgifter om omfattningen, det är inget som har varit tydligt på det sättet.

Sten tar en slurk kaffe ur ett decilitermått i rostfritt stål:

– Jag hoppas att vi får vara i fred framöver. Och att man slipper hamna på långvården.

– Det bästa vore att få sista vilan i Vino Tinto-lunden, skojar Kjell.

 

På köksbordet ligger ett par brev till Sten och Kjell Olsson som bor på ”Skammens gata i Sagolika Sunne”. Det är så bröderna kallar sin hemadress.

Många har blivit berörda av deras öde, inte minst efter att kvällstidningen GT uppmärksammat deras situation.

”Efter alla år av det hån, den rena terror och den likgiltighet som ni har utsatts för så vill vi visa att vi bryr oss”, står det i ett gåvobrev. Det är undertecknat av ett dussin personer från hela landet.

Bidrag till böter

– Folk har samlat in pengar till oss. 3 700 kronor, säger Kjell Olsson, som dömdes till böter på cirka 3 000 kronor av rätten i september. Lite plåster på såren – även om ingen från hembygden har bidragit, tillägger han.

Åratals trakasserier ”från sju på kvällen till sju på morgonen” har etsat sig fast i pensionärerna.

De berättar om hur ungdomar kastat brinnande vedträn mot det lilla vita huset, krossat glasrutor med stenar och ölburkar, skrikit skällsord, fört oväsen och skräpat ner hela tomten.

2011 fick Kjell en snöboll kastad i ansiktet så att ena ögat skadades. Den gången dömdes gärningsmannen, men skadeståndet på 15 000 kronor såg de aldrig röken av.

Tog till vapen

– Vi har varit utsatta för en mördarmobb i 15 års tid med mordhot, misshandel och försök till mordbrand, men varken polisen eller socialen har gjort något åt saken. De skyddar slöddret. Medan vi beskrivs som efterblivna original, säger Kjell Olsson ilsket.

Han har lätt för att brusa upp.

Emellanåt har bröderna beväpnat sig med yxa och hemgjorda vapen mot sina plågoandar. Stått och gapat emot, försökt springa efter. De har hänt att de har skjutit med luftgevär efter ungdomarnas A-traktorer.

Konfronterade barn

Att de är ”tacksamma” att provocera ses som en bidragande orsak till att läget förvärrats över tid.

– Just att de exploderar gör förstås att det blir extra roligt att trakassera dem, sa Jens Fischer vid Värmlandspolisen till NWT i samband med att bröderna häktades i april. Då hade de anmälts efter att ha satt skräck i elever på mellanstadieskolan snett över gatan.

”Se till att ta bort ungarna annars får ni bära lik härifrån!” skrek Kjell inför barn och personal.

Vid en av de allvarliga incidenterna var han beväpnad bakom sin rollator med en knivförsedd stör.

Flera barn blev livrädda och grät, enligt skolpersonal. Väktare sattes in för att garantera elevernas säkerhet.

Slitsam rättegång

Kjell och Sten jobbade som trädgårdsarbetare respektive vaktmästare förr. De levde ett stilla liv hemma hos mamman, som gick bort för 15 år sedan.

– Vi kallades oäktingar. Pappa träffade vi aldrig, men vi vet att han stred i finska vinterkriget, berättar bröderna.

Att ställas inför rätta vid 71 års ålder blev en tuff prövning. Åklagaren yrkade på fängelsestraff för olaga hot, misshandel, försök till grov misshandel och ofredande. Tingsrätten friade Sten helt, Kjell fick böter.

Att Kjell hotat barnen med tillhygge och kallat dem för alltifrån ”jävla horungar” till ”råttor” bedömde rätten som hänsynslöst beteende och ”höggradigt kränkande”, men flera års påfrestning till följd av utsatthet mildrade domen. Hälsan haltar för de båda. NWT som bevakade rättegången bevittnade hur en kommunanställd stöttade Sten och Kjell – skolrektorn Lars Olsson skjutsade dem och tog hand om dem i pauserna. Lyssnade. I dag besöker han tvillingarna varje vecka.

– Den nya rektorn har gjort en heroisk insats! Under 15 års tid gjordes inget, men han såg till att väktare kommer till oss och att vägen spärrades av, säger Sten.

”Lugnt nu”

Rektorn försvarar inte brödernas beteende och beskriver det som har hänt för ”tragiskt”.

– Jag är glad över att det är lugnt nu, säger Lars Olsson.

Karin Nyström, som är verksamhetschef för individstöd på Sunne kommun, menar att man inte förstått vidden av problemet:

– Alla måste ha rätt att leva på sitt sätt och vi är verkligen måna om att alla ska må bra och har försökt göra bra insatser. Det är verkligen tragiskt att någon ska behöva vara så utsatt. Men vi har inte fått uppgifter om omfattningen, det är inget som har varit tydligt på det sättet.

Sten tar en slurk kaffe ur ett decilitermått i rostfritt stål:

– Jag hoppas att vi får vara i fred framöver. Och att man slipper hamna på långvården.

– Det bästa vore att få sista vilan i Vino Tinto-lunden, skojar Kjell.