2016-06-22 09:30

2016-06-27 14:20

Maria bjuder på mat i världsklass

MORMORS MAT: Kom trea bland kokböcker från 209 länder i Gourmand Awards

När försommaren är som vackrast står Maria Holm i sitt gammaldags kök i stugan i Lungsund och lagar mat. Det är bara någon dag sedan hon kom hem från prisutdelningen i Gourmand World Cookbook Awards i Kina, där hon fick en mycket hedrande tredjeplats i kategorin mat och familj.

Mat är viktigt för Maria och hennes familj.

– Jag har växt upp på bra hemlagad husmanskost, säger hon.

Hennes första minnen är relaterade till mat. På frågan vilken maträtt som hon speciellt förknippar med barndomen är svaret ”göstårta”. Det är en aladåb med fisk helst fångad i Vänern eller Lungen.

Att maten ska vara hemlagad på bra, närodlade råvaror är något som följ henne genom åren. Under skolåren hoppade hon över skollunchen och satsade i stället helt på att äta den goda maten hemma.

Hon har fortfarande aldrig ätit pölsa och har inga planer att försöka heller. Inälvsmat och stuvningar är ingen favorit.

Matkonst i arv

Konsten att laga god mat har gått i arv i familjen, mamma Kerstin, mormor Sonja och gammelmormor Cecilia har lämna många handskrivna recept i svarta böcker eller på spridda papperslappar.

Redan 2002 gav hon ut första versionen av boken Mormors mat med undertiteln Svensk husmanskost i tre generationer. Förra året kom den ut i reviderad och utökad version och med tidstypiska illustrationer istället för fotografier i receptdelen. Och det är den som nu fått ett mycket hedrande pris för sin kvalitet, sin originalitet och sina överbryggande gränser.

Priset delas ut för att belöna och hedra författare som ”lagar mat med ord” och för att öka kunskapen om och respekten för matkulturer och främja förståelse över gränserna. Dessutom fick Mormors mat i våras hedersutnämnande av Föreningen för Värmlandslitteratur som Värmlands vackraste bok med motiveringen: ”En annorlunda kokbok som tar för sig och lockar med helt eget formspråk. Inga vanliga närbilder på lagad mat, utan illustrationer och grafiska element som i sitt formspråk spänner över nästan ett sekel och tre generationer kvinnor i köket; från art deco, över folkhemmets femtiotalsform till modernt och stilrent. Snyggt, självklart och genomarbetat”.

Ett sätt att umgås

Maria Holm är noga med att säga att det inte är hennes egna recept utan att det är arvegods från kvinnorna i hennes släkt. Flera av dem har haft matlagning som yrke. Maria har inte själv provlagat allt men har förmodligen ätit det mest i något sammanhang. I hennes släkt har måltiderna varit ett sätt att umgås.

Däremot har hon när så krävts omvandlat måtten. Kaffekopp och nypa är numer deciliter och kryddmått, allt enligt den standard som infördes 1951.

En förhoppning är att fler yngre ska få upp ögonen för den mat som lagats i Norden under långa tider och inse att den är både god och nyttig.

– Jag önskar att hetsjakten på potatisen ska sluta, säger hon, den innehåller ju så många nyttiga näringsämnen.

Hon vill även slå ett slag för den årstidsbaserade maten. Att äta efter säsong ingår för henne i begreppet husmanskost.

Nässelsoppa på de första bladen eller en paj med den spröda rabarbern är livskvalitet. Eller att göra kåldolmar när vitkålen är nyskördad, eller få tag i nyhåvad slom.

Är kulturvetare

Att själv stå vid spisen och laga mat kom in sent i hennes liv. Som liten gjorde hon mest olika godsaker.

Hon har inte heller valt matlagning som yrke. Efter skolgången i Bjurtjärns skola och gymnasium i Karlskoga satsade hon på Stockholm, utbildning i filmvetenskap och en examen som kulturvetare. Därefter har hon jobbat på Sveriges Television i närmare 15 år, mest som redaktör och informatör. Även som inköpare, sändningsledare med mera, men det var under ganska kort tid.

När sonen var liten började hon jobba som frilans och flyttade till Sigtuna för att få en lugnare tillvaro. Som egen företagare översätter hon nu bland annat filmer och tv-program.

Mat på film

Maria har även gett ut ytterligare en kokbok som heter Filmkokboken. Där finns recept från olika filmer.

– Jag har alltid haft mer fokus på filmernas mat än på handlingen, konstaterar hon leende och tar ut en nygräddad rabarberpaj ur ugnen. Ut strömmar en doft som för Maria väcker minnen från mormor Sonjas kök.

Framtidsdrömmen är att fortsätta skriva och informera om mat, böcker, film och all världens kultur och helst med vackra Värmland som bas. Och att kunna bosätta sig i Lungsund.

Huset nära Lungen och Öjevättern har en stor trädgård med bärbuskar, det viktiga potatislandet, rabarberståndet och kaprifolverandan med plats för morgonkaffet. Så mycket mer behövs inte.

Mat är viktigt för Maria och hennes familj.

– Jag har växt upp på bra hemlagad husmanskost, säger hon.

Hennes första minnen är relaterade till mat. På frågan vilken maträtt som hon speciellt förknippar med barndomen är svaret ”göstårta”. Det är en aladåb med fisk helst fångad i Vänern eller Lungen.

Att maten ska vara hemlagad på bra, närodlade råvaror är något som följ henne genom åren. Under skolåren hoppade hon över skollunchen och satsade i stället helt på att äta den goda maten hemma.

Hon har fortfarande aldrig ätit pölsa och har inga planer att försöka heller. Inälvsmat och stuvningar är ingen favorit.

Matkonst i arv

Konsten att laga god mat har gått i arv i familjen, mamma Kerstin, mormor Sonja och gammelmormor Cecilia har lämna många handskrivna recept i svarta böcker eller på spridda papperslappar.

Redan 2002 gav hon ut första versionen av boken Mormors mat med undertiteln Svensk husmanskost i tre generationer. Förra året kom den ut i reviderad och utökad version och med tidstypiska illustrationer istället för fotografier i receptdelen. Och det är den som nu fått ett mycket hedrande pris för sin kvalitet, sin originalitet och sina överbryggande gränser.

Priset delas ut för att belöna och hedra författare som ”lagar mat med ord” och för att öka kunskapen om och respekten för matkulturer och främja förståelse över gränserna. Dessutom fick Mormors mat i våras hedersutnämnande av Föreningen för Värmlandslitteratur som Värmlands vackraste bok med motiveringen: ”En annorlunda kokbok som tar för sig och lockar med helt eget formspråk. Inga vanliga närbilder på lagad mat, utan illustrationer och grafiska element som i sitt formspråk spänner över nästan ett sekel och tre generationer kvinnor i köket; från art deco, över folkhemmets femtiotalsform till modernt och stilrent. Snyggt, självklart och genomarbetat”.

Ett sätt att umgås

Maria Holm är noga med att säga att det inte är hennes egna recept utan att det är arvegods från kvinnorna i hennes släkt. Flera av dem har haft matlagning som yrke. Maria har inte själv provlagat allt men har förmodligen ätit det mest i något sammanhang. I hennes släkt har måltiderna varit ett sätt att umgås.

Däremot har hon när så krävts omvandlat måtten. Kaffekopp och nypa är numer deciliter och kryddmått, allt enligt den standard som infördes 1951.

En förhoppning är att fler yngre ska få upp ögonen för den mat som lagats i Norden under långa tider och inse att den är både god och nyttig.

– Jag önskar att hetsjakten på potatisen ska sluta, säger hon, den innehåller ju så många nyttiga näringsämnen.

Hon vill även slå ett slag för den årstidsbaserade maten. Att äta efter säsong ingår för henne i begreppet husmanskost.

Nässelsoppa på de första bladen eller en paj med den spröda rabarbern är livskvalitet. Eller att göra kåldolmar när vitkålen är nyskördad, eller få tag i nyhåvad slom.

Är kulturvetare

Att själv stå vid spisen och laga mat kom in sent i hennes liv. Som liten gjorde hon mest olika godsaker.

Hon har inte heller valt matlagning som yrke. Efter skolgången i Bjurtjärns skola och gymnasium i Karlskoga satsade hon på Stockholm, utbildning i filmvetenskap och en examen som kulturvetare. Därefter har hon jobbat på Sveriges Television i närmare 15 år, mest som redaktör och informatör. Även som inköpare, sändningsledare med mera, men det var under ganska kort tid.

När sonen var liten började hon jobba som frilans och flyttade till Sigtuna för att få en lugnare tillvaro. Som egen företagare översätter hon nu bland annat filmer och tv-program.

Mat på film

Maria har även gett ut ytterligare en kokbok som heter Filmkokboken. Där finns recept från olika filmer.

– Jag har alltid haft mer fokus på filmernas mat än på handlingen, konstaterar hon leende och tar ut en nygräddad rabarberpaj ur ugnen. Ut strömmar en doft som för Maria väcker minnen från mormor Sonjas kök.

Framtidsdrömmen är att fortsätta skriva och informera om mat, böcker, film och all världens kultur och helst med vackra Värmland som bas. Och att kunna bosätta sig i Lungsund.

Huset nära Lungen och Öjevättern har en stor trädgård med bärbuskar, det viktiga potatislandet, rabarberståndet och kaprifolverandan med plats för morgonkaffet. Så mycket mer behövs inte.

Sommarmat

Smulpaj med äpple

2 dl vetemjöl

½ dl socker

100 gram smör

Fyllning:

4 äpplen

½ dl socker

1 tsk kanel

Blanda mjöl och socker. Finfördela smöret i blandningen till en grynig massa. Smörj en ugnssäker form och lägg i de skivade äpplena. Strö över kanel, socker och smuldegen. Grädda i 225 grader i cirka 20 minuter tills pajen fått färg och äpplena mjuknat. Servera med vaniljsås eller vispad grädde.

 

Smulpaj med rabarber

Fyllning:

500 gram rabarber

1 dl socker

2 tsk potatismjöl

Gör smulpajen enligt ovan. Blanda mjöl och socker. Finfördela smöret i blandningen till en grynig massa. Skala rabarbern och skär den i cirka 1 cm långa bitar. Smörj en ugnssäker form och lägg i rabarbern, sockret och potatismjölet. Strö över smuldegen. Grädda i 225 grader i cirka 20 minuter tills pajen fått färg och rabarbern mjuknat. Servera med vaniljsås eller vispad grädde.

 

Smulpaj med blåbär

Fyllning:

½ liter färska blåbär

eller 1 paket djupfrysta, cirka 250 gram

½ dl socker

1 tsk vaniljsocker

1 tsk potatismjöl

Gör smulpajen enligt ovan. Servera med vaniljsås, vispad grädde eller glass.

 

Vaniljsås

2 ägg

2 msk florsocker

1 msk vaniljsocker

3 dl vispgrädde

Vispa äggula, florsocker och vaniljsocker pösigt. Vispa grädden och blanda ned i äggsmeten. Servera enligt ovan.

 

Inkokt lax

ca 1 kg lax

ca 1 liter vatten

3 tsk salt

5 vitpepparkorn

1 gul lök

cirka 6 dillkvistar

Koka upp vatten och kryddor och låt lagen koka i cirka 10 minuter. Lägg i fisken, lagen ska täcka fisken helt. Sjud fisken under lock cirka 20 – 30 minuter. Koktiden varierar beroende på fiskens tjocklek. Fisken kan serveras varm eller kall. Ta eventuellt bort skinnet vid serveringen. Servera med kokt potatis och gräddfilsås eller örtagårdssås.

Gräddfilsås:

3 dl gräddfil

½ dl majonnäs

1 krm salt

1 krm vitpeppar

1 ½ dl hackad dill

1 msk senap

1 tsk socker

 

Örtagårdssås

3 dl gräddfil

4 msk majonnäs

½ dl finhackad dill

½ dl finhackad persilja

½ dl finhackad gräslök

salt

vitpeppar

citronsaft

 

Pressgurka

1 slanggurka

½ dl ättiksprit (12%)

klippt persilja

1 dl socker

Skiva gurkan med osthyvel till tunna skivor. Strö över 1 dl socker, mycket klippt persilja och ½ dl ättiksprit. Rör om och låt stå kallt någon timma, gärna under press av en tallrik och en tyngd (därav namnet) Önskas en mildare gurka kan ättiksspriten blandas med en dryg dl vatten, men mormors originalrecept är enligt ovan.