Ärlig vinnare starkast i spurten
Cykel.
;)
Foto: Fredrik Tholén [Förstora]
;)
Andreas Lindqvist, 38 år gammal och tävlandes för Fredrikshof, tog alltså hem årets upplaga av Glafsfjorden Runt – och det var en värdig vinnare menar loppets fyra, och stora överraskning, Johan Kristoffersson.
– En ärlig vinnare. Han var dragvillig längs banan, förklarar Johan, som själv alltså kom fyra i sin ”cykeldebut”.
– Jag hade ju ingen aning om hur det skulle gå. Men jag tog rygg på en med en dyr cykel. Han ska väl vara med hela vägen in tänkte jag, säger Johan med ett leende.
Många starka cyklister
Det hade Johan helt rätt i. Han med den ”dyra” cykeln var nämligen Tomas Jansson från arrangörsföreningen Arvika IS – och han var med i tätstriden från start till mål.
– Jag trodde att jag skulle kunna ta hem det. Jag låg på andrahjul hela vägen in, men så kom det en bakifrån som kom och drog förbi i början av spurten och då hängde jag inte med, konstaterar Tomas, som var tvåa i mål, slagen med en dryg sekund.
Spurtaren som lyckades hänga av de övriga uppför backen mot travbanan på Vik var Andreas Lindqvist, som var loss själv en sväng redan när fältet passerade plaståtervinningen i Gördsbyn.
Där hade han en lucka ett tag, men något allvarligt menat utbrytningsförsök var det inte menar han själv.
– Det går inte att göra en utbrytning själv. Det är alldeles för starka cyklister med i sådana här tävlingar. Många motionärer är otroligt starka nuförtiden, säger Andreas, som har ett förflutet som elitcyklist, men som numera rankar sig själv som en cyklist på gränsen mellan elit och elitmotionär.
– Jag skulle inte vinna om jag körde en elittävling, men jag skulle inte göra bort mig helt heller, säger Andreas, som den här helgen kombinerade ett släktbesök i Västvärmland med att ställa upp i motionstävlingen Glafsfjorden Runt.
– Det är en trevlig tävling. Jag har kört den en gång förut, för några år sedan. Det är en otroligt fin bana, lite synd på vädret i dag, men det kunde ha varit värre, säger Andreas, som kunde ha fått ett ”mycket värre” slut på rundan än vad som nu blev fallet.
Hade bra koll på läget
På väg söderut, någon kilometer innan Skasåsbron, blev det nämligen en krasch i tätgruppen.
– Jag tog mig precis förbi. Körde förbi vid sidan av vägen, det var på det berömda håret att det gick bra, säger Andreas.
Efter den kraschen blev det en relativt lugn resa in mot Arvika och den avgörande spurten för Andreas.
– När det var åtta kilometer kvar så kände jag att jag hade ganska bra koll på läget. I och med att jag hade känt på de andra lite så hade jag hyfsat bra koll på vad de gick för.
Nöjda arrangörer
Bra koll på läget hade också arrangörerna i Arvika IS Cykel.
– Det har gått bra, rent arrangörsmässigt, säger tävlingsledaren Jocke Jansson.
– Vi har haft en vurpa, med ambulanstransport, annars har det gått bra. Vi har fått många positiva kommentarer från deltagare.
89 cyklister kom till start i huvudloppet, däribland Curt Eriksson, Hisingens CK, som körde Glafsfjorden Runt första gången 1982 och nu avslutade ”cykelkarriären” 30 år senare genom att cyklas årets lopp på en standardcykel med packväskor.
– Det här är ju en motionstävling i första hand och 89 startande är vi nöjda med. Med tanke på vädret och konkurrensen från den stora tävlingen i Vårgårda så är det bra.
Årets nyhet, Knatteloppet, lockade bara fyra deltagare.
– Det var en test. Vi ville se om det är ett sätt att bredda arrangemanget lite. Det återkommer, och till nästa år ska vi marknadsföra det lite bättre, avslutar Jocke.
