Gustav vill bli domare på elitnivå
ISHOCKEY: Inte bara BIK i allsvenskan
Även linjedomaren Gustav Jonsson, 23, kommer att synas där.
– Jag är med i en allsvensk utvecklingsgrupp som den näst yngste och ser fram emot att få chansen, säger han.
I yngre år var Gustav Jonsson, som själv spelade hockey i ungdomsåren, både huvuddomare och linjedomare men nu har han specialiserat sig.
– Jag ska först och främst se om jag kan nå dit jag vill som linjedomare. Därefter får jag ta ställning till om jag ska satsa på en karriär som huvuddomare, berättar han.
Målet, i första hand, är att bli ordinarie linjedomare i allsvenskan, sedan i elitserien.
Den här säsongen kommer han att döma i division 1 – precis som en annan Karlskogakille: Jesper Jatko som var linjedomare i förra årets TV-puckfinal.
Och redan nu vet han vilken match han dömer då han gör allsvensk debut: Västerås–Troja/Ljungby i den tredje omgången den 19 september.
Snabba beslut
Som linjedomare handlar det om blixtsnabba beslut; var det offside eller inte, till exempel? Skillnaden kan vara någon millimeter.
– I samband med tekningar handlar det mycket om att ”snacka in” spelarna. De kan vara ivriga och tjuriga, de är dessutom oftast väldigt ”på”. Där gäller det att få till ett flyt och medverka till att spelet går vidare så smidigt som möjligt.
På frågan om han inte får mycket ”skit” från spelarna är svaret enkelt:
– Ja, oerhört mycket. I det vanliga livet hade förstås varken jag eller någon av mina kollegor accepterat och tagit all den ”skit” som vi får.
Men:
– Det gäller att munhuggas tillbaka samtidigt som man ska lugna situationerna, säger Gustav Jonsson med ett leende.
Stortrivs
En linjedomare i hockey gör så mycket mer än bara blåser för offside, icing och sköter tekningar.
– Vi är ett team ute på isen. Samspelet mellan oss domare är viktigt. Jag tar officiellt inga utvisningar men hjälper domaren om han är skymd eller om jag ser situationen bättre; en hand på bröstet och jag signalerar för att jag tycker att det ska vara utvisning. Vi har en härlig gemenskap och sammanhållning, oss domare emellan. Det är många och långa resor, man får mycket skäll och timlönen är absolut inte hög – men ändå; jag stortrivs med det här.
Ålder: 23 år.
Familj: Pappa Peo, mamma Helena, lillebror Nils, storebror Hannes och flickvännen Carolina.
Bor: Lägenhet på Frödingsvägen i Karlskoga.
Yrke: Styckare/säljare på Ica Maxi i Karlskoga.
Roligaste idrottsminne: När jag fick vara linjedomare i träningsmatchen mellan Färjestad och Leksand i Arvika nu på försäsongen.
Tråkigaste idrottsminne: Då jag för cirka fyra år sedan drabbades av en fraktur i bäckenbenet. Jag kunde inte ens sitta i en bil. På grund av det fick jag lägga ner mitt fotbollsspelande i Immetorp.
