2016-09-14 06:00

2016-09-14 20:07

Sagolika hjärtan som klappar för FBK

ISHOCKEY: Duon formades vid kulturfästet Sunne

Alla vägar bär till Rom.
Det hävdar åtminstone ett nästan 1 000 år gammalt talesätt.
För den Sunnefostrade duon Marcus ”Lilliz” Nilsson och Stefan Stéen har kompassens visare ständigt stretat åt en betydligt nordligare destination.
Och nu har de kommit fram – inte långt från där allt började.

– Färjestad har alltid varit mitt favoritlag. Jag har följt klubben i alla år och det har varit en dröm att få spela för den, säger Nilsson.

– Man växer ju upp med att hålla på FBK. Det är konstigt att säga, men det känns som att man har ett större ansvar nu. Man vet ju hur mycket Färjestad betyder för nära och kära, säger Stéen.

FBK-sympatierna är djupt rotade i klubbens båda förvärv. Vid nederlag hade en ung Stefan Stéen svårt att tygla sina känslor.

– När Färjestad förlorade ville jag sparka hål i väggen. Jag minns en gång när laget tolkade mot HV 71 och jag stampade i golvet så jag höll på att förstöra trampdynan. Jag kunde inte gå på foten på hela kvällen, säger han.

Tråkningar

Den 23-årige målvaktens karriär har passerat Skellefteå i norr och Växjö i söder.

Släkten har varit en ständig påminnelse om att rötterna finns någonstans däremellan. Stéens FBK-patriotiske morbror har varit flitig med att påtala detta.

– Min mamma och mina systrar har hejat på mig oavsett var jag spelat, men inte han. Han har klart och tydligt förklarat att det inte går att byta klubb hur som helst.

Charlottenbergssonen ”Lilliz” besparades på liknande gliringar under sin ettåriga SHL-sejour.

– Det är klart att många av mina vänner alltid hållit på Färjestad, men när jag var i AIK tyckte de bara att det var roligt för min skull.

Började i Fryksdalen

Resan till Karlstad har haft sina omvägar, men för båda startade den i Sunne.

– Det var där min karriär tog fart på allvar. Jag gick på hockeygymnasiet och hängde i hallen i stort sett dygnet runt. Jag kände på allvar att jag kunde bli något om jag la ner mig, säger ”Lilliz”.

Alla träningstimmar gav effekt.

Redan som 17-åring gjorde han A-lagsdebut i den vitblåa tröjan. Två säsonger senare var han näst poängbäst av landets alla division 1-spelare.

Trollgubben från Charlottenberg noterades för 65 poäng (24+41) på 33 matcher. Asplövens amerikan Eric Przepiorka, som hade spelat fem matcher fler, var endast åtta poäng vassare.

Lägg därtill att Sunne var ett bottenlag i division 1 vid den tidpunkten.

– Jag fick många anbud efter det, men inga från SHL, säger 26-åringen som sedan skrev på för Bik Karlskoga.

Tidigt genombrott

Den poängskicklige forwarden var emellertid välkänd innan han satte sin fot i Helmia arena.

Han hamnade i rampljuset redan som trettonåring efter att ett konststycke till straff slagen av ”Lilliz” fångades på film.

– Jag satte straffen under en cup i Norge. Klippet blev sedan med på Wikegårds lista på Hockeykväll, minns talangen.

– Alla visste vem ”Lilliz” var efter att hans Zorrostraff, tillägger Stéen.

Den värmländske målvakten hann aldrig sätta lika stora avtryck i moderklubben Sunne.

När han lämnade hemorten för hockeygymnasiet i Leksand hade han varken tränat eller spelat med något lag högre än U16.

Klubben har likväl märkt honom för livet.

– Sunne IK har betytt otroligt mycket för mig med alltifrån gemenskap till uppfostran. Klubben har format mig som person, och hade inte hockeyn funnits i Sunne hade jag aldrig börjat.

Gerber räddade Stéen

Det var däremot på vippen att det inte skulle bli någon hockeykarriär för FBK:s nye burväktare.

Han introducerades för sporten som knatte men tappade intresset ganska snart.

– Jag tyckte att det var tråkigt. Dessutom var jag var oerhört blyg när jag var liten. Jag tyckte att det var läskigt med hockeyomklädningsrum och allt därtill.

Som tioåring snörade han dock på sig skridskorna igen – efter påtryckningar av landhockeykompisar och inspirerad av Färjestads schweiziske burväktare.

– Martin Gerber var min störste idol. Han tog ju allt, säger Stéen som sedan dess tagit förebildens tröjnummer 26 i beslag.

Barndomsidoler

Likt många andra har även Färjestadsspelarna storögt fascinerats av mer lokala spelare under sina ungdomsår.

– Jag såg upp till Robin Rahm. Jag minnas att han slog igenom rejält i Sunne. Jag kommer även ihåg när Timo Leinonen var i klubben, säger Stéen.

I Charlottenberg trollbands FBK:s nye finlirare av en annan.

– Min idol var Lennart ”Lellen” Lundström. Han var väldigt bra och rolig att se på. En riktig målskytt och stjärna, säger ”Lilliz”.

I vinter gör Marcus Nilsson sin andra säsong i SHL, Stefan Stéen sin fjärde.

För båda blir det den första i klubben som hjärtat alltid klappat lite extra för.

– Färjestad har alltid varit mitt favoritlag. Jag har följt klubben i alla år och det har varit en dröm att få spela för den, säger Nilsson.

– Man växer ju upp med att hålla på FBK. Det är konstigt att säga, men det känns som att man har ett större ansvar nu. Man vet ju hur mycket Färjestad betyder för nära och kära, säger Stéen.

FBK-sympatierna är djupt rotade i klubbens båda förvärv. Vid nederlag hade en ung Stefan Stéen svårt att tygla sina känslor.

– När Färjestad förlorade ville jag sparka hål i väggen. Jag minns en gång när laget tolkade mot HV 71 och jag stampade i golvet så jag höll på att förstöra trampdynan. Jag kunde inte gå på foten på hela kvällen, säger han.

Tråkningar

Den 23-årige målvaktens karriär har passerat Skellefteå i norr och Växjö i söder.

Släkten har varit en ständig påminnelse om att rötterna finns någonstans däremellan. Stéens FBK-patriotiske morbror har varit flitig med att påtala detta.

– Min mamma och mina systrar har hejat på mig oavsett var jag spelat, men inte han. Han har klart och tydligt förklarat att det inte går att byta klubb hur som helst.

Charlottenbergssonen ”Lilliz” besparades på liknande gliringar under sin ettåriga SHL-sejour.

– Det är klart att många av mina vänner alltid hållit på Färjestad, men när jag var i AIK tyckte de bara att det var roligt för min skull.

Började i Fryksdalen

Resan till Karlstad har haft sina omvägar, men för båda startade den i Sunne.

– Det var där min karriär tog fart på allvar. Jag gick på hockeygymnasiet och hängde i hallen i stort sett dygnet runt. Jag kände på allvar att jag kunde bli något om jag la ner mig, säger ”Lilliz”.

Alla träningstimmar gav effekt.

Redan som 17-åring gjorde han A-lagsdebut i den vitblåa tröjan. Två säsonger senare var han näst poängbäst av landets alla division 1-spelare.

Trollgubben från Charlottenberg noterades för 65 poäng (24+41) på 33 matcher. Asplövens amerikan Eric Przepiorka, som hade spelat fem matcher fler, var endast åtta poäng vassare.

Lägg därtill att Sunne var ett bottenlag i division 1 vid den tidpunkten.

– Jag fick många anbud efter det, men inga från SHL, säger 26-åringen som sedan skrev på för Bik Karlskoga.

Tidigt genombrott

Den poängskicklige forwarden var emellertid välkänd innan han satte sin fot i Helmia arena.

Han hamnade i rampljuset redan som trettonåring efter att ett konststycke till straff slagen av ”Lilliz” fångades på film.

– Jag satte straffen under en cup i Norge. Klippet blev sedan med på Wikegårds lista på Hockeykväll, minns talangen.

– Alla visste vem ”Lilliz” var efter att hans Zorrostraff, tillägger Stéen.

Den värmländske målvakten hann aldrig sätta lika stora avtryck i moderklubben Sunne.

När han lämnade hemorten för hockeygymnasiet i Leksand hade han varken tränat eller spelat med något lag högre än U16.

Klubben har likväl märkt honom för livet.

– Sunne IK har betytt otroligt mycket för mig med alltifrån gemenskap till uppfostran. Klubben har format mig som person, och hade inte hockeyn funnits i Sunne hade jag aldrig börjat.

Gerber räddade Stéen

Det var däremot på vippen att det inte skulle bli någon hockeykarriär för FBK:s nye burväktare.

Han introducerades för sporten som knatte men tappade intresset ganska snart.

– Jag tyckte att det var tråkigt. Dessutom var jag var oerhört blyg när jag var liten. Jag tyckte att det var läskigt med hockeyomklädningsrum och allt därtill.

Som tioåring snörade han dock på sig skridskorna igen – efter påtryckningar av landhockeykompisar och inspirerad av Färjestads schweiziske burväktare.

– Martin Gerber var min störste idol. Han tog ju allt, säger Stéen som sedan dess tagit förebildens tröjnummer 26 i beslag.

Barndomsidoler

Likt många andra har även Färjestadsspelarna storögt fascinerats av mer lokala spelare under sina ungdomsår.

– Jag såg upp till Robin Rahm. Jag minnas att han slog igenom rejält i Sunne. Jag kommer även ihåg när Timo Leinonen var i klubben, säger Stéen.

I Charlottenberg trollbands FBK:s nye finlirare av en annan.

– Min idol var Lennart ”Lellen” Lundström. Han var väldigt bra och rolig att se på. En riktig målskytt och stjärna, säger ”Lilliz”.

I vinter gör Marcus Nilsson sin andra säsong i SHL, Stefan Stéen sin fjärde.

För båda blir det den första i klubben som hjärtat alltid klappat lite extra för.

Stéen & Nilsson

Stefan Stéen

Position: Målvakt

Ålder: 23

Klubbar: Sunne, Leksand, Skellefteå, Växjö och Färjestad.

Kuriosa: Två SM-guld (2013-2014 och 2014-2015).

Marcus Nilsson

Position: Forward

Ålder: 25

Klubbar: Charlottenberg, Sunne, Bik Karlskoga, AIK och Färjestad.

Kuriosa: Tränades av bland andra Gereon Dahlgren (Leksands assisterande tränare) under tiden i Sunne.

Källa:

Frågorna

Stéens fem frågor till ”Lilliz”

Om du skulle få välja en person att hänga med en hel dag. Vem skulle du välja då?

– Joakim Nygård.

Vilket är ditt smultronställe?

– Charlottenberg.

Om du inte fick bo kvar i Sverige, var skulle du vilja bo då?

– Thailand. Det är varmt och gôtt och de har god mat.

Hur kommunicerar du med Tim Stapleton?

– Som vanligt, haha.

Varför stavar du ”Lilliz” med z?

– Det var min polares farsa som sa att jag skulle byta till z efter att jag satte zorrostraffen i Norge och så fick det bli.

”Lilliz” fem frågor till Stéen

Gratis falukorv eller betala för din oxfilé?

– Betala för min oxfilé.

Vad hade du gjort om du inte blivit en professionell hockeyspelare?

– Oj, bra fråga. Jag hade nog försökt starta eget. Jag vet inte inom vad men jag gillar att testa nya saker.

Hur tror du att dina vänner skulle beskriva dig?

– En harmonisk och sällskapssjuk värmlänning.

Vilket är ditt starkaste hockeyminne?

– SM-gulden.

Vem är lagets hövding?

– Björn Svensson.