2016-03-02 15:56

2016-03-02 15:56

Kvalsystemet är ett stort hån

KRÖNIKA: DENNIS PAVLOVIC

Våren 2009 var engelska fotbollsklubben AFC Bournemouth två tabellplaceringar från att åka ur fjärdedivisionen. 12 december 2015 besegrade laget självaste Manchester United med 2–1 i en Premier League-match inför maximala 11 464 åskådare på Vitality Stadium. Nu ska det här handla om hockey, men somliga börjar säkert förstå poängen.

Frågar du Brynäs backklippa Simon Bertilsson om mina speltekniska kvalitéer tror jag han skulle berömma dem. Dessvärre höll skridskoåkningen och fysiken långt från samma standard.

Kombinationen är knappast lysande och jag avslutade min ”karriär” som 13-åring. Jag hade tröttnat en aning på sporten. Men varje vår tändes hockeylågan igen. Självklart följde jag kampen om SM-guldet, men det fanns något ännu hetare.

Kvalserien. Slutfasen av drömmen att få spela i svensk hockeys finrum intresserade mig, med eller utan hemstadslaget BIK Karlskogas deltagande, faktiskt mer än SHL i sig.


Det var verkligen något speciellt med de där matcherna. SHL-lagen anlände självklart med ett annat tempo och som favoriter. Men att komma till en kokande Rögleborg, till en pigg uppstickare som Växjö och – vid tre tillfällen – till Nobelhallen visade sig lättare sagt än gjort.

Från kvalserien 2004 till 2013 gick tio allsvenska lag upp i SHL. Endast vid ett tillfälle, 2009, lyckades båda SHL-lagen kvala sig kvar.

Sex lag mötte varandra i dubbelmöten och återblicken på tabellerna säger att det flera gånger avgjordes i slutomgången. Rafflande var ordet. Något som man knappast kan beskriva dagens kvalsystem som.

AIK har gjort en kanonsäsong och förtjänat sin serieseger. Ändå är det långt från säkert att laget ens kommer få kvala till SHL. Först ska superöverraskningen och supertäta Tingsryd besegras i en femmatchersserie. Om det skiter sig får laget ytterligare en chans i form av bäst av tre matcher mot vinnaren av slutspelsserien.


Självklart ska AIK ha hemmaplansfördel i de här matchserierna. Det har laget förtjänat via bättre tabellplacering. Men någon klok själ får gärna förklara det rättvisa med att SHL-lagen ska ha en extra hemmatch mot de allsvenska lagen i direktkvalet. Hur mycket jag än tänker får jag inte ihop det. Jag tycker det är en skandal mot idrotten i stort. Är inte lika förutsättningar en av idrottens viktigaste grundpelare?

Jag gillar kometlaget Karlskrona skarpt, men ärligt talat. SHL-jumbon har skrapat ihop 29 poäng på 48 matcher, vilket måste vara en historiskt dålig notering.

På vilket sätt är Karlskrona värt en stor fördel i ett kval mot, låt säga AIK, som har imponerat och vunnit en serie? Jag hittar absolut inget som motiverar det.

Slutspelsserien känns totalt omöjligt att tippa, men jag räknar i alla fall bort Timrå. Oskarshamn har förutsättningarna, BIK offensiven, Almtuna är jäkligt lurigt med ett starkt powerplay och dalalagen har grym form. Jag är glad om jag får ett rätt på min tippade tabell.


BIK har, med rätt, en svårare väg än AIK till SHL-kval. Och skulle Marcus ”Lilliz” Nilsson, seriens bäste spelare, leda sitt BIK till seger i slutspelsserien och mot Tingsryd eller AIK – hur mycket har man egentligen för det?

Ständigt underpresterande SHL-nästjumbon Modos har gigantiska förutsättningar jämfört med BIK och skulle vara dunderfavorit i ett möte lagen emellan. Ändå begåvas laget med en extra hemmamatch. Jag tycker det är fullständigt orättvist och då har jag varit Modosupporter sedan barnsben.

Objektivt sätt: Karlskrona kämpar med avsevärt mindre resurser än övriga SHL-lag och jumboplaceringen var högst väntad. Men Modo har misslyckats fatalt, så enkelt är det. Ändå behöver inte laget vinna en enda bortamatch för att förnya SHL-kontraktet i kvalet. Jag tycker det är helt fel och tyvärr alla BIK-fans, det känns som maximalt 1–4 i en sån matchserie.


SHL-pampar klagar på att kvalitén på svensk hockey har försämrats och några vill stänga SHL. Blir det ramaskri när planen att göra det i teorin lyfts kan man ju alltid göra det i praktiken. Jobba ännu hårdare för att göra ditt lag bättre i stället. Varför ska AIK, BIK eller älskvärda superöverraskningen Tingsryd straffas för att SHL har tappat klassen, som pamparna påstår?

Tio allsvenska lag gick upp från 2004 till 2013. Har lika många lag gått upp 2025 utlovar jag ett vinterdopp i Svartälven. Självklart kommer jag följa kvalet, det är mitt jobb. Men hade det bara handlat om nöje hade jag, alla dagar i veckan, valt Premier League framför MECA Hockey Race.

Bournemouth–Manchester United stod åtminstone 0–0 när matchen började.

Våren 2009 var engelska fotbollsklubben AFC Bournemouth två tabellplaceringar från att åka ur fjärdedivisionen. 12 december 2015 besegrade laget självaste Manchester United med 2–1 i en Premier League-match inför maximala 11 464 åskådare på Vitality Stadium. Nu ska det här handla om hockey, men somliga börjar säkert förstå poängen.

Frågar du Brynäs backklippa Simon Bertilsson om mina speltekniska kvalitéer tror jag han skulle berömma dem. Dessvärre höll skridskoåkningen och fysiken långt från samma standard.

Kombinationen är knappast lysande och jag avslutade min ”karriär” som 13-åring. Jag hade tröttnat en aning på sporten. Men varje vår tändes hockeylågan igen. Självklart följde jag kampen om SM-guldet, men det fanns något ännu hetare.

Kvalserien. Slutfasen av drömmen att få spela i svensk hockeys finrum intresserade mig, med eller utan hemstadslaget BIK Karlskogas deltagande, faktiskt mer än SHL i sig.


Det var verkligen något speciellt med de där matcherna. SHL-lagen anlände självklart med ett annat tempo och som favoriter. Men att komma till en kokande Rögleborg, till en pigg uppstickare som Växjö och – vid tre tillfällen – till Nobelhallen visade sig lättare sagt än gjort.

Från kvalserien 2004 till 2013 gick tio allsvenska lag upp i SHL. Endast vid ett tillfälle, 2009, lyckades båda SHL-lagen kvala sig kvar.

Sex lag mötte varandra i dubbelmöten och återblicken på tabellerna säger att det flera gånger avgjordes i slutomgången. Rafflande var ordet. Något som man knappast kan beskriva dagens kvalsystem som.

AIK har gjort en kanonsäsong och förtjänat sin serieseger. Ändå är det långt från säkert att laget ens kommer få kvala till SHL. Först ska superöverraskningen och supertäta Tingsryd besegras i en femmatchersserie. Om det skiter sig får laget ytterligare en chans i form av bäst av tre matcher mot vinnaren av slutspelsserien.


Självklart ska AIK ha hemmaplansfördel i de här matchserierna. Det har laget förtjänat via bättre tabellplacering. Men någon klok själ får gärna förklara det rättvisa med att SHL-lagen ska ha en extra hemmatch mot de allsvenska lagen i direktkvalet. Hur mycket jag än tänker får jag inte ihop det. Jag tycker det är en skandal mot idrotten i stort. Är inte lika förutsättningar en av idrottens viktigaste grundpelare?

Jag gillar kometlaget Karlskrona skarpt, men ärligt talat. SHL-jumbon har skrapat ihop 29 poäng på 48 matcher, vilket måste vara en historiskt dålig notering.

På vilket sätt är Karlskrona värt en stor fördel i ett kval mot, låt säga AIK, som har imponerat och vunnit en serie? Jag hittar absolut inget som motiverar det.

Slutspelsserien känns totalt omöjligt att tippa, men jag räknar i alla fall bort Timrå. Oskarshamn har förutsättningarna, BIK offensiven, Almtuna är jäkligt lurigt med ett starkt powerplay och dalalagen har grym form. Jag är glad om jag får ett rätt på min tippade tabell.


BIK har, med rätt, en svårare väg än AIK till SHL-kval. Och skulle Marcus ”Lilliz” Nilsson, seriens bäste spelare, leda sitt BIK till seger i slutspelsserien och mot Tingsryd eller AIK – hur mycket har man egentligen för det?

Ständigt underpresterande SHL-nästjumbon Modos har gigantiska förutsättningar jämfört med BIK och skulle vara dunderfavorit i ett möte lagen emellan. Ändå begåvas laget med en extra hemmamatch. Jag tycker det är fullständigt orättvist och då har jag varit Modosupporter sedan barnsben.

Objektivt sätt: Karlskrona kämpar med avsevärt mindre resurser än övriga SHL-lag och jumboplaceringen var högst väntad. Men Modo har misslyckats fatalt, så enkelt är det. Ändå behöver inte laget vinna en enda bortamatch för att förnya SHL-kontraktet i kvalet. Jag tycker det är helt fel och tyvärr alla BIK-fans, det känns som maximalt 1–4 i en sån matchserie.


SHL-pampar klagar på att kvalitén på svensk hockey har försämrats och några vill stänga SHL. Blir det ramaskri när planen att göra det i teorin lyfts kan man ju alltid göra det i praktiken. Jobba ännu hårdare för att göra ditt lag bättre i stället. Varför ska AIK, BIK eller älskvärda superöverraskningen Tingsryd straffas för att SHL har tappat klassen, som pamparna påstår?

Tio allsvenska lag gick upp från 2004 till 2013. Har lika många lag gått upp 2025 utlovar jag ett vinterdopp i Svartälven. Självklart kommer jag följa kvalet, det är mitt jobb. Men hade det bara handlat om nöje hade jag, alla dagar i veckan, valt Premier League framför MECA Hockey Race.

Bournemouth–Manchester United stod åtminstone 0–0 när matchen började.