LFIBK vände 1–4 till seger
INNEBANDY, Division II damer: Vålberg-Lesjöfors/Filipstad 4-5
Vålberg hade då skaffat sig en 4–1-ledning och det såg allt annat än ljust ut för LFIBK.
Men timeouten blev en bra väckarklocka, för när matchen var över stod det klart att Lesjöfors/Filipstad vunnit efter att Malin Grundin avgjort i förlängningen.
i matchen mot Vålberg stod Lesjöfors/Filipstad för ett seriöst försök att klättra upp för tråden i början av matchen. Laget gjorde också kampens första mål när Andrea Karlsson satte 1–0 drygt tre minuter in i den första perioden.
– Ja, jag tycker att vi började matchen bra och vi tog också ledningen rättvist, säger Lesjöfors/Filipstads tränare Anna Johansson.
Men så kom det där regnet och spolande spindeln bort. Lesjöfors/Filipstad uppträdde förvirrat och omtöcknat, ungefär som de flesta skulle göra ögonblicket direkt efter en kalldusch.
Vålberg kunde ta över matchen och göra fyra mål i följd.
– Jag vet inte riktigt vad som hände. Tyvärr tror jag att det har att lite med det Filipstadssyndrom som har funnits i några år, att vi har svårt att spela i en ledning. Så fort som vi känner att vi är bättre än det andra laget slappnar vi av och bjuder tillbaka motståndarna in i matchen, säger Anna.
Solen kom tillbaka
Lyckligtvis, för Lesjöfors/Filipstad, kom dock solen tillbaka och torkade bort allt regn. Det var en timeout, direkt efter Vålbergs 4–1-mål i inledningen av den andra perioden, som gjorde att LFIBK kunde klättra upp igen.
– Nu kan jag känna att det var bra att ta timeouten i samband med 1–4-målet, i stället för att vänta lite grand. Vi gick ner på att spela med två femmor och det gav resultat, tjejerna förstod då att det var allvar. Och kanske ville de inte se mig lika arg igen som de fick se mig förra helgen, säger Anna och syftar på känslan efter förlusten mot Kristinehamn.
Något som var positivt för Lesjöfors/Filipstad var att Madeleine Josefsson fick in en 2–4-reducering bara några minuter efter timeouten.
– Det var skönt att vi inte behövde vänta längre på den utdelningen, säger Anna som tycker att det målet gav Lesjöfors/Filipstad ytterligare en skjuts i rätt riktning.
Under den resterande delen av matchen var LFIBK det starkare laget.
– Vålberg kan inte heller komma och säga att vi fick några flytmål, utan det var alla fina spelmål vi gjorde. I slutänden vann vi den här matchen för att vi är ett bättre lag. Vålberg har några tjejer i sin trupp som är individuellt skickliga, men som ett lag har de inte mycket att komma med, säger hon.
Mållöst i tredje perioden
Lesjöfors/Filipstad hämtade in 1–4-underläget till 4–4 innan den andra perioden var slut. Laget hade därmed chansen att avgöra matchen redan i den tredje perioden, men bollen ville inte in. I stället kom avgörandet i förlängningen, när Malin Grundin styrde in Madeleine Josefssons skott.
– Visst kan man tycka att vi borde ha avgjort matchen under ordinarie tid. I förlängningen fick Vålberg knappt låna bollen och så var det också i den tredje perioden, men då kunde vi bara inte göra mål, säger Anna Johansson.
Hon vill berömma samtliga spelare för att de inte tappade modet under matchen med tanke på tremålsunderläget, utan visade prov på god moral genom att kämpa sig tillbaka och vända. Samtidigt finns det några spelare som förtjänar varsitt extra plus.
– Madeleine Josefsson ska ha ett plus, gör man fyra poäng (tre mål och en målgivande passning) förtjänar man det. Ett plus ska även Annica Olsson ha. Hon är riktigt på gång nu och det är bara målskyttet som fattas – men det kommer snart, säger Anna Johansson.
Mål, Vålberg: Carolina Jansson 2, Josefine Kjellström, Amelie Sundelin. Lesjöfors/Filipstad: Madeleine Josefsson 3, Andrea Karlsson, Malin Grundin.
