
"Jag gillar Mourinho"
SPORTINTERVJUN: Stefan Johansson redo för allsvenskt kval med sitt Mallbacken
Foto: Olle Persson/PREFO [Förstora]
Foto: Olle Persson/PREFO [Förstora]
Stefan betonar gång på gång i den här intervjun hur bra han trivs att få vara en del i ett Sveriges mest älskade damfotbollslag.
– Var vi än spelar har vi fans. Mallbacken är lite som Degerfors – många gillar oss.
I dag har Mallbacken ett jätteläge att säkra seriesegern i damettan. Kvalplatsen är redan säkrad – men när tjejerna i eftermiddag kan korka upp bubbeldrickan och jubla och skåla för seriesegern, befinner sig Stefan Johansson en bit därifrån.
Men i fotbollens tjänst.
– Jag åker till Stockholm. Jag hinner under helgen se båda de andra kvallagen från norrserien, Sirius spelar hemma och Sunnanå har bortamatch mot Vasalund. Det känns bra att ha sett de vi ska möta i ett kval.
Stefan Johansson är inte bara fotbollstränare, han är mer än så. Han slår inte ifrån sig när någon påstår att han tänker fotboll 24 timmar om dygnet eller blir kallad fotbollsfreak. Favoritlaget på den stora fotbollsscenen heter Chelsea.
– Jag har säkert varit i London och sett Chelsea 30 gånger. Jag ska dit i höst igen och hinner då se dem i tre matcher, nej, förresten fyra, jag ska ske deras B-lag spela också.
Frälst efter stjärnmöte
Varför just Chelsea?
– Det blev bara så...till en början. När sedan Chelsea var i Sverige sommaren 1989 blev jag uttagen i en Sunnekombination och fick spela mot Chelsea med alla deras stjärnor. Sedan var det helkört. I tidningen efter matchen stod det att jag sköt ett skott i burgaveln. Det ser jag som min största fotbollsmerit som spelare, haha.
Ni är på väg att vinna en serie för andra året i rad och ska kvala till allsvenskan. Din förklaring till denna framryckning?
– När vi för två år sedan åkte ner i tvåan var det dystert. Nu, med facit i hand, gjorde det vårt spel gott. Vi fick möjligheten att spela och träna på anfallsspel. Vi har fortsatt på den linjen i år. Som nykomlingar i år hade vi inget favorittryck på oss. Under en upptaktsträff på Bosön var det ingen som nämnde oss som något topplag. Själv satt jag och tyckte det lät ganska bra. Jag visste att vi hade ett lag med flera rutinerade spelare. Vi gick ut och sa att vi siktade på en topp 6-placering. Det var absolut realistiskt, men att vi skulle nå kval var mer än vad jag trodde. Det måste jag erkänna. Nu är vi där och nu vill vi försöka ta den chans vi har – vi vill vinna också kvalet och gå till allsvenskan. Det är ju för att vinna matcher vi tränar. Våra amerikanskor Tessa Gavilsky och Katie Fraine har också betytt en hel del. När de kom och fick höra att vi hade målet att bli bland de sex främsta sa de direkt, ”Vi ska vinna serien?”. Det där har smittat av sig i truppen. Tyvärr blev Tessa skadad, hon är förresten opererad och i gång med rehabträningen. Hon skickade en hälsning häromdagen där hon skrev ”Vad var det jag sa”. Hon syftade på det där med serieseger. Hon är inställd på att snabbt komma tillbaka i spel och vill tillbaka till oss. Både hon och Katie var två mycket lyckade värvningar. Katie ser jag som seriens klart bästa målvakt.
Engagemang och förebilder
Fenomenet Mallbacken då. Den lilla landsortsklubben som år efter år utmanar de stora. Hur är detta möjligt?
– Engagemang och kontinuitet. Och detta från många, alltifrån spelare, ledare, styrelse och till alla som ställer upp i kiosker och under bingokvällar. Det är många som brinner för klubbens verksamhet. En annan förklaring är spelarna. Deras inställning, tänk dig att komma in i truppen som ung och få träna tillsammans med de lite mer rutinerade spelare vi har. Att få träna tillsammans med Therese Stolpe och Linda Wallin, två som ger hundra på varje träning, få uppleva Helena Nilssons engagemang och hjärta för klubben, Frida Broströms spelförståelse under träningar och matcher. Det är bästa tänkbara utbildning och bättre förebilder går inte att hitta.
Om ni skulle gå hela vägen och nå allsvenskan. Hur förberedda är du, laget och klubben på det? Vad krävs för att hänga med också på den nivån?
– Det är självklart ett steg att ta. Vi skulle behöva förstärka med några spelare. Ändå tycker jag vi redan nu har ett lag som skulle kunna klara sig hyfsat bra och kunna matcha lagen på nedre halvan. Just nu tänker vi annars inte på annat än att försöka vinna de matcher vi har kvar i år. Sedan får vi ta konsekvenserna av de resultaten.
Berg den bäste
Om du fick fria händer, och utan att tänka på plånboken, att förstärka laget inför nästa år. Vem skulle få äran att dra på sig den grönvita tröjan?
– Du får inget namn, helt enkelt för att jag inte har något. Men i alla fall, en forward, en stor, stark target-player.
Den bäste spelare du haft i träning någon gång, vem är det?
– Marcus Berg. Han gjorde tio mål på elva matcher under det halvår jag hade honom i laget när jag tränade Torsby.
Du föredrar Mourinho framför Svennis. Antar att många och inte minst i Fryksdalen kräver en förklaring av dig. Så..?
– Svennis kan självklart mycket fotboll och är en duktig tränare. Jag gillar ändå Mourinho och hans stil. Han har järnkoll på allt, sina spelare och på motståndarna. Genom att vara som han är tar han fokus och press från spelarna. Den blir i stället på honom själv.
Du har en del tränarår bakom dig. Någon förklaring du minns varför en spelare inte kunde träna?
– Haha, det finns faktiskt några höjdare. Det handlar inte om Mallbacken, det vill jag poängtera. Nej, det var en herrspelare som kom och sa att han inte kunde komma till nästa träning för att han skulle på teater. Det var en spelare som absolut inte hade det intresset.
Ska köpa robot
En ledig dag – vad gör du helst?
– Tänker fotboll och ser fram mot nästa match, haha. Tyvärr blir det inte så många lediga dagar. Det kan bli någon söndag då och då, men då brukar det regna så jag inte ens hinner klippa gräsmattan. Till nästa år funderar jag därför på att köpa en robotklippare.
Vem i dina ögon är världens bäste fotbollsspelare?
– På damsidan måste jag säga som alla andra, Marta. När handlar om herrarna får hjärtat avgöra och då är mitt svar Frank Lampard i Chelsea. Jag gillar den spelartypen en spelare som orienterar sig på planen. Lampard är en sådan spelare.
Kan du sätta ord på skillnaden att träna ett herr- och damlag?
– De spelare jag har i Mallbacken är oerhört seriösa och elitinriktade. Jag har aldrig tränat ett lag med en liknande inställning. Jag är imponerad. För alla i den här kommunen som vill se bra fotboll, de ska åka till Mallbacken. Jag tycker faktiskt vi spelar bra fotboll. Ändå är det förstås självklart skillnad mellan herr och damfotboll, i första hand handlar det om fysiken.
Kan bli kavaj
Hur inbillar du dig att tjejerna i laget ser på dig?
– Oj, det var en fråga. Men...engagerad och en social person. Själv ser jag mig som en vanlig bruksarbetare som haft tur att få hålla på med det jag gillar allra bäst. Fotboll...
Och du – om motståndarna nästa år kommer heta Tyresö, Umeå och Linköping. Kommer du bära kostym som en del andra elittränare?
– Det har jag inte tänkt på. Kommer det ett beslut att det ska vara så, ja, så visst. Men i så fall helst bara kavaj och jeans. Jag såg i tv senast att Tony Gustavsson i Tyresö hade något åt det hållet.
Det här visste du inte om Stefan Johansson. Vad är ditt svar på den frågan?
– Jag har en Ford Mustang hemma i garaget, en cab. Den brukar jag ta fram på somrarna och åka i till träningarna i Mallbacken. Har inget bättre svar än så – som går att berätta här, haha. Möjligen då att jag är dålig att gå tränarkurser. Men jag ska bättra mig där, det är ett löfte till mig själv.
Namn: Per-Olov Stefan Johansson.
Ålder: 48.
Familj: Sambon Lena och hundarna Whisky och Joker.
Bor: Rottneros.
Född: Karlstad BB.
Yrke: Pannoperatör vid Rottneros bruk (”Ett jobb jag haft i 27 år”).
Klubbar: Som spelare Rottneros och Gräsmark och därefter tränare i Gräsmark, Rottneros, Torsby, Sunne och nu Mallbacken.
Ser på TV: Sport och särskilt fotboll.
Det klarar jag mig inte utan: Viasat och deras Premier League-fotboll.












































