2015-12-03 06:00

2015-12-03 14:03

Därför ska det inte räknas poäng och placeringar

ORDET ÄR FRITT

Det finns en del missuppfattningar, och ibland felaktiga antaganden, angående de riktlinjer och rekommendationer som finns i Svenska fotbollförbundets styrdokument.

Vi ska här förklara varför vissa av rekommendationerna lyder så som de gör när det gäller barn- och ungdomsfotboll.

De rekommendationer som beskrivs utgår från, och understödjer, Svenska fotbollförbundets devis: ”Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt”:

Barn- och ungdomsfotboll utgör för övrigt den största delen av svensk fotboll och är uppdelad i barnfotboll (6–12 år) och ungdomsfotboll (13–19 år).

Svenska fotbollförbundet vill förbjuda serie- och slutspel för barn och ungdom under 13 år därför att i Sverige ska det inte vara tillåtet att vinna. Förbudet grundar sig på forskning som inte har frågat barnen.

Förbudet är en rekommendation som funnits länge i svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning. Varje specialdistriktsförbund har sedan varit suveränt att organisera barn- och ungdomsfotbollen i respektive distrikt. Slopade tabeller och resultatrapporteringar är för övrigt inget unikt för Värmland.

Inför 2014 års representantskapsmöte lämnade Dalarnas FF in en motion till Svenska fotbollförbundet där förslaget i korthet går ut på att resultat och tabeller inte ska redovisas i barnfotboll och att det ska gälla i hela landet. Efter ett års beredning gavs sedan ärendet plats på 2015 års representantskapsmöte. Ärendet behandlades och fick bifall av en röstande majoritet bestående av representanter från alla 24 specialdistriktsförbund, EFD (Elitfotboll Dam) och SEF (Föreningen Svensk Elitfotboll). Ändringen får sin start 2017.

(Mer om detta och övriga frågor som behandlades finns att läsa på www.fogis.se)

Varför rekommenderar då Svenska fotbollförbundet man inte ska redovisa tabeller eller målskyttar i barnfotbollen?

Att känna glädje över en vinst i en fotbollsmatch eller att få uppleva att man är duktig är i allra högsta grad något som vi tycker är viktigt. När barnen själva beskriver vad som gör att man börjar och fortsätter med idrott så svarar övervägande delen att man vill vara med sina kompisar och att man får lära sig nya saker. Alla dessa faktorer berör de områden som är grogrunden för att barn ska kunna uppnå det som kallas självbestämmande motivation vilket i sin tur är av betydande art för en positiv upplevelse.

I idrott och fotboll är tävlingsprocessen ständigt närvarande och barn tävlar om vem som kommer först till bollen och vem som skjuter hårdast. Detta ska de fortsätta att göra men på sina egna villkor och utan inblandning av vuxnas värderingar kring tävling. (Det är vi vuxna som skapar tabeller och system för hur vi utser vinnare i turneringar, inte barnet.)

Att ta bort serietabeller för barn (men verkligen inte ta bort tävlingsmomentet som en match innebär!) borde sända signaler till alla vuxna att resultatet inte ska vara i fokus. För att fler barn ska få positiva minnen och erfarenheter av fotbollen ska fokus ska istället vara på glädjen över att alla får vara med, utveckling och barnens prestation.

Forskningen visar på en mängd anledningar varför man i barnfotboll ska tona ner resultat och istället fokusera på sin egen prestation som individ och som lag.

Med ett alltför stort fokus på resultat finns ett flertal risker, till exempel:

Selektion och toppning. De för tillfället bästa får mer uppmärksamhet och speltid.

Mer stress och oro. Barn blir rädda för att misslyckas, eftersom det är så viktigt att vinna.

Vid motgång riskerar sammanhållningen att minska. Risken finns att barnens upplevda kompetens sjunker och i många fall försämras också barnens självförtroende.

Vi behöver ställa oss frågan om det är viktigare att barnet är bättre än andra än att det fokuserar på sin egen utveckling? Om vi kan hjälpa våra barn att jämföra sig med sig själv i högre utsträckning kommer det vara enklare att uppleva positiva känslor och tankar kopplade till fotbollen.

Fokus på prestation kännetecknas av:

Bättre sammanhållning i laget och i detta fall i klasserna.

Att utvecklas, något som är mer inom barnens kontroll vilket ökar motivationen.

Att barn vågar prova och testa saker på planen utan rädsla att misslyckas.

Att barns självbestämmande motivation och känsla av kompetens ökar – viktiga faktorer för att skapa ett livslångt intresse för t ex fotboll.

Svensk fotboll klagar på sin kvalité, vi får inte fram tillräckligt många världsspelare och den så viktiga vinnarinstinkten kommer att göras till något dåligt.

Tyvärr verkar det ligga en stor missuppfattning i att fokus på prestation innebär att man inte vill tävla eller vinna. Inget kan vara mer fel. Resultatorienterat fokus riktar uppmärksamheten på det som ofta skapar stress och oro vilket gör det svårare för barn att hantera tävlingssituationen. Fokus på prestation gör istället tävlingsmomentet till en lustfylld upplevelse och leder till utveckling.

Paradoxalt nog har man sett att samma fenomen existerar i seniorelitidrott, att fokusera på prestation, utförandet och det som ska göras, leder till bättre utveckling och faktiskt över tid till bättre resultat.

Så i barnidrott kan man säga att fokus på prestation görs för att det är bäst för spelarutbildning och i elitidrott är det fokus på prestation för att utvecklas och vinna mer. För att använda en klyscha så skapar man mer vinnarskallar med prestationsfokus.

Som nationsförbund förhåller vi oss till aktuell forskning och beprövad erfarenhet när vi författar våra styrdokument och då kan vi konstatera att för en framgångsrik spelarutbildning krävs ett långsiktigt synsätt och att man arbetar systematiskt.

Nästa år har vi i svensk fotboll, bland annat, att se fram emot; VM för U20 damer i Papua Nya Guinea, EM för herrar i Frankrike och OS för U21 herrar i Brasilien (damerna kvalar under våren för att ta sig till samma OS). Vi törs påstå att det signalerar om att vi i Sverige har en spelarutbildning som håller hög kvalitet.

Till sist så vill vi tillägga att när det gäller hur man lämpligast bedriver barn- och ungdomsidrott så finns det många bra exempel, men det är inte säkert att alla kan göra precis likadant. Däremot kan vi med säkerhet säga att med utbildade ledare, en forsknings- och evidensbaserad verksamhet samt att vi låter barnen vara barn så har vi en stabil och bra grund att stå på. En grund som borgar för att fler spelar fotboll så länge och så bra som möjligt vilket i sin tur också ökar sannolikheten att få fram fler världsspelare.

Svenska fotbollförbundets grundvärderingar finns att läsa om i Fotbollens Spela Lek och Lär (FSLL). FSLL tar sin utgångspunkt i Idrotten vill – idrottsrörelsens idéprogram. I dess riktlinjer för barnidrott står det bland annat att idrott för barn ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen). Fotbollens Spela Lek och Lär finns att ladda hem gratis på www.fogis.se under rubriken Barn och ungdom.

För fördjupning kan vi tipsa om: Svenska fotbollförbundets spelarutbildningsplan, Tränarutbildning C (6-12 år) och Tränarutbildning B Ungdom (13-19 år).


Jonas Gradin

riksinstruktör spelar- och tränarutbildning, Svenska fotbollförbundet


Daniel Ekvall

riksintruktör beteendevetenskap, Svenska fotbollförbundet

Vi ska här förklara varför vissa av rekommendationerna lyder så som de gör när det gäller barn- och ungdomsfotboll.

De rekommendationer som beskrivs utgår från, och understödjer, Svenska fotbollförbundets devis: ”Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt”:

Barn- och ungdomsfotboll utgör för övrigt den största delen av svensk fotboll och är uppdelad i barnfotboll (6–12 år) och ungdomsfotboll (13–19 år).

Svenska fotbollförbundet vill förbjuda serie- och slutspel för barn och ungdom under 13 år därför att i Sverige ska det inte vara tillåtet att vinna. Förbudet grundar sig på forskning som inte har frågat barnen.

Förbudet är en rekommendation som funnits länge i svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning. Varje specialdistriktsförbund har sedan varit suveränt att organisera barn- och ungdomsfotbollen i respektive distrikt. Slopade tabeller och resultatrapporteringar är för övrigt inget unikt för Värmland.

Inför 2014 års representantskapsmöte lämnade Dalarnas FF in en motion till Svenska fotbollförbundet där förslaget i korthet går ut på att resultat och tabeller inte ska redovisas i barnfotboll och att det ska gälla i hela landet. Efter ett års beredning gavs sedan ärendet plats på 2015 års representantskapsmöte. Ärendet behandlades och fick bifall av en röstande majoritet bestående av representanter från alla 24 specialdistriktsförbund, EFD (Elitfotboll Dam) och SEF (Föreningen Svensk Elitfotboll). Ändringen får sin start 2017.

(Mer om detta och övriga frågor som behandlades finns att läsa på www.fogis.se)

Varför rekommenderar då Svenska fotbollförbundet man inte ska redovisa tabeller eller målskyttar i barnfotbollen?

Att känna glädje över en vinst i en fotbollsmatch eller att få uppleva att man är duktig är i allra högsta grad något som vi tycker är viktigt. När barnen själva beskriver vad som gör att man börjar och fortsätter med idrott så svarar övervägande delen att man vill vara med sina kompisar och att man får lära sig nya saker. Alla dessa faktorer berör de områden som är grogrunden för att barn ska kunna uppnå det som kallas självbestämmande motivation vilket i sin tur är av betydande art för en positiv upplevelse.

I idrott och fotboll är tävlingsprocessen ständigt närvarande och barn tävlar om vem som kommer först till bollen och vem som skjuter hårdast. Detta ska de fortsätta att göra men på sina egna villkor och utan inblandning av vuxnas värderingar kring tävling. (Det är vi vuxna som skapar tabeller och system för hur vi utser vinnare i turneringar, inte barnet.)

Att ta bort serietabeller för barn (men verkligen inte ta bort tävlingsmomentet som en match innebär!) borde sända signaler till alla vuxna att resultatet inte ska vara i fokus. För att fler barn ska få positiva minnen och erfarenheter av fotbollen ska fokus ska istället vara på glädjen över att alla får vara med, utveckling och barnens prestation.

Forskningen visar på en mängd anledningar varför man i barnfotboll ska tona ner resultat och istället fokusera på sin egen prestation som individ och som lag.

Med ett alltför stort fokus på resultat finns ett flertal risker, till exempel:

Selektion och toppning. De för tillfället bästa får mer uppmärksamhet och speltid.

Mer stress och oro. Barn blir rädda för att misslyckas, eftersom det är så viktigt att vinna.

Vid motgång riskerar sammanhållningen att minska. Risken finns att barnens upplevda kompetens sjunker och i många fall försämras också barnens självförtroende.

Vi behöver ställa oss frågan om det är viktigare att barnet är bättre än andra än att det fokuserar på sin egen utveckling? Om vi kan hjälpa våra barn att jämföra sig med sig själv i högre utsträckning kommer det vara enklare att uppleva positiva känslor och tankar kopplade till fotbollen.

Fokus på prestation kännetecknas av:

Bättre sammanhållning i laget och i detta fall i klasserna.

Att utvecklas, något som är mer inom barnens kontroll vilket ökar motivationen.

Att barn vågar prova och testa saker på planen utan rädsla att misslyckas.

Att barns självbestämmande motivation och känsla av kompetens ökar – viktiga faktorer för att skapa ett livslångt intresse för t ex fotboll.

Svensk fotboll klagar på sin kvalité, vi får inte fram tillräckligt många världsspelare och den så viktiga vinnarinstinkten kommer att göras till något dåligt.

Tyvärr verkar det ligga en stor missuppfattning i att fokus på prestation innebär att man inte vill tävla eller vinna. Inget kan vara mer fel. Resultatorienterat fokus riktar uppmärksamheten på det som ofta skapar stress och oro vilket gör det svårare för barn att hantera tävlingssituationen. Fokus på prestation gör istället tävlingsmomentet till en lustfylld upplevelse och leder till utveckling.

Paradoxalt nog har man sett att samma fenomen existerar i seniorelitidrott, att fokusera på prestation, utförandet och det som ska göras, leder till bättre utveckling och faktiskt över tid till bättre resultat.

Så i barnidrott kan man säga att fokus på prestation görs för att det är bäst för spelarutbildning och i elitidrott är det fokus på prestation för att utvecklas och vinna mer. För att använda en klyscha så skapar man mer vinnarskallar med prestationsfokus.

Som nationsförbund förhåller vi oss till aktuell forskning och beprövad erfarenhet när vi författar våra styrdokument och då kan vi konstatera att för en framgångsrik spelarutbildning krävs ett långsiktigt synsätt och att man arbetar systematiskt.

Nästa år har vi i svensk fotboll, bland annat, att se fram emot; VM för U20 damer i Papua Nya Guinea, EM för herrar i Frankrike och OS för U21 herrar i Brasilien (damerna kvalar under våren för att ta sig till samma OS). Vi törs påstå att det signalerar om att vi i Sverige har en spelarutbildning som håller hög kvalitet.

Till sist så vill vi tillägga att när det gäller hur man lämpligast bedriver barn- och ungdomsidrott så finns det många bra exempel, men det är inte säkert att alla kan göra precis likadant. Däremot kan vi med säkerhet säga att med utbildade ledare, en forsknings- och evidensbaserad verksamhet samt att vi låter barnen vara barn så har vi en stabil och bra grund att stå på. En grund som borgar för att fler spelar fotboll så länge och så bra som möjligt vilket i sin tur också ökar sannolikheten att få fram fler världsspelare.

Svenska fotbollförbundets grundvärderingar finns att läsa om i Fotbollens Spela Lek och Lär (FSLL). FSLL tar sin utgångspunkt i Idrotten vill – idrottsrörelsens idéprogram. I dess riktlinjer för barnidrott står det bland annat att idrott för barn ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen). Fotbollens Spela Lek och Lär finns att ladda hem gratis på www.fogis.se under rubriken Barn och ungdom.

För fördjupning kan vi tipsa om: Svenska fotbollförbundets spelarutbildningsplan, Tränarutbildning C (6-12 år) och Tränarutbildning B Ungdom (13-19 år).


Jonas Gradin

riksinstruktör spelar- och tränarutbildning, Svenska fotbollförbundet


Daniel Ekvall

riksintruktör beteendevetenskap, Svenska fotbollförbundet