2016-03-31 18:03

2016-03-31 18:03

En backbjässes sista strid

ISHOCKEY: "Det har varit en fantastisk resa"

Året är 1998.
Bill Clinton regerar i USA, Boris Jeltsin härjar i Ryssland och ungdomsfilmen Fucking Åmål har premiär. Men lite i skymundan begår också en 18-årig dalmas elitseriedebut i Färjestad.
Nu återstår bara en match i Jonas Frögrens långa karriär. Leksands avgörande playoff-match mot Modo...
– Ska Modo slå oss ska dom fan få jobba för det, säger den blivande hockeypensionären.

Jonas Frögren har alltid varit tillgänglig.

Det har aldrig varit några konstigheter när man som reporter har velat snacka med honom, och sannolikt har han haft samma inställning till hela sin omgivning – motståndare i rinken undantagna.

Kan hockeyspelare bli folkkära är det faktiskt det han är, Frögren.

Nu väntar den här 187 centimeter långe och hundra kilo tunge backens sista strid. I karriärens epilog ska han som lagkapten försöka leda skrällaget Leksand tillbaka till SHL.

– Jag hade elva jättebra säsonger i Färjestad där jag fick vara med och ta tre SM-guld. Men det har varit speciellt att avsluta här uppe i Dalarna där jag har mina rötter. Och skulle vi nu vinna den avgörande matchen så slår det naturligtvis ut det mesta jag varit med om, säger ”Frögga”.

”Känner mig tacksam”

I övrigt har han svårt att plocka ut enskilda händelser som skulle vara extra minnesvärda i karriären.

– Det jag kommer ta med mig är att jag fått vara med om så mycket tack vare hockeyn. Jag har spelat i Ryssland och jag har varit i både NHL och AHL. Det har blivit fyra SM-guld och 63 a-landskamper. Jag känner mig tacksam för alltihop för jag inser att det inte är så många som får uppleva sådana här saker. Det har varit en fantastisk resa.

Jonas Frögrens NHL-karriär började bra, men slutade med en knäskada. Innan dess hade han hunnit göra 41 matcher för klassiska Toronto Maple Leafs.

Väl tillfrisknad hade han flyttats ner till farmarlaget, men även i det sammanhanget är Frögren en undantagslirare:

– Jag tyckte faktiskt att det var kul att spela i AHL. Vi hade en skön sammanhållning i laget, en härlig coach som ville oss väl och laget var dessutom baserat i Toronto. Det var ett äventyr det också, berättar Jonas.

Hyllar Perra

När hockeylivets avslutande kapitel nu ska skrivas kan han knappast klaga på dramaturgin. Frögrens Leksand låg ett tag sist i allsvenskan och krisen var total. Då klev en viss Perra Johnsson in i omklädningsrummet som ny tränare, och allting vände.

– Perra är fantastisk på att få folk att tro på det de gör. Det är hans styrka, säger ”Frögga”.

Och fortsätter:

– Vi hade kört fast och det hade satt sig i huvudet. Då kommer Perra in med flanellskjorta och bred värmländska och säger att vi ska glömma allt som hänt och bara titta framåt. Och på den vägen är det, haha.

Vad ska du göra när det är över?

– Jag ska flytta tillbaka till Hammarö där jag har hus. Men än har jag inte tagit in att det här faktiskt är min sista föreställning, jag är så fokuserad på att försöka vinna den här matchen mot Modo.

Jonas Frögren har alltid varit tillgänglig.

Det har aldrig varit några konstigheter när man som reporter har velat snacka med honom, och sannolikt har han haft samma inställning till hela sin omgivning – motståndare i rinken undantagna.

Kan hockeyspelare bli folkkära är det faktiskt det han är, Frögren.

Nu väntar den här 187 centimeter långe och hundra kilo tunge backens sista strid. I karriärens epilog ska han som lagkapten försöka leda skrällaget Leksand tillbaka till SHL.

– Jag hade elva jättebra säsonger i Färjestad där jag fick vara med och ta tre SM-guld. Men det har varit speciellt att avsluta här uppe i Dalarna där jag har mina rötter. Och skulle vi nu vinna den avgörande matchen så slår det naturligtvis ut det mesta jag varit med om, säger ”Frögga”.

”Känner mig tacksam”

I övrigt har han svårt att plocka ut enskilda händelser som skulle vara extra minnesvärda i karriären.

– Det jag kommer ta med mig är att jag fått vara med om så mycket tack vare hockeyn. Jag har spelat i Ryssland och jag har varit i både NHL och AHL. Det har blivit fyra SM-guld och 63 a-landskamper. Jag känner mig tacksam för alltihop för jag inser att det inte är så många som får uppleva sådana här saker. Det har varit en fantastisk resa.

Jonas Frögrens NHL-karriär började bra, men slutade med en knäskada. Innan dess hade han hunnit göra 41 matcher för klassiska Toronto Maple Leafs.

Väl tillfrisknad hade han flyttats ner till farmarlaget, men även i det sammanhanget är Frögren en undantagslirare:

– Jag tyckte faktiskt att det var kul att spela i AHL. Vi hade en skön sammanhållning i laget, en härlig coach som ville oss väl och laget var dessutom baserat i Toronto. Det var ett äventyr det också, berättar Jonas.

Hyllar Perra

När hockeylivets avslutande kapitel nu ska skrivas kan han knappast klaga på dramaturgin. Frögrens Leksand låg ett tag sist i allsvenskan och krisen var total. Då klev en viss Perra Johnsson in i omklädningsrummet som ny tränare, och allting vände.

– Perra är fantastisk på att få folk att tro på det de gör. Det är hans styrka, säger ”Frögga”.

Och fortsätter:

– Vi hade kört fast och det hade satt sig i huvudet. Då kommer Perra in med flanellskjorta och bred värmländska och säger att vi ska glömma allt som hänt och bara titta framåt. Och på den vägen är det, haha.

Vad ska du göra när det är över?

– Jag ska flytta tillbaka till Hammarö där jag har hus. Men än har jag inte tagit in att det här faktiskt är min sista föreställning, jag är så fokuserad på att försöka vinna den här matchen mot Modo.