2015-10-09 14:25

2015-10-09 14:25

Närvårdsplatser är en viktig utveckling

VÅRD: Kommentar om närvårdsplatser i Säffle

Det var intressant att öppna tisdagens Säffle-Tidning och läsa de två inläggen, sida vid sida gällande närvårdsenheterna.

Inläggen förmedlar radikalt skilda synsätt gällande närvårdsenheternas syfte och roll. I det ena fallet (Styrbjörn von Stedingk) blev det tydligt att informationen kring processen kan förbättras, i det andra tydliggörs att information och dialog inte alltid hjälper.

Det är märkligt att Kenneth Johannesson, politiker i landstingsstyrelsen fortfarande inte har uppfattat att begreppet och konceptet är närvård. Att han inte har tagit till sig att vårdplatserna är till för patienter i behov av landstingets hälso- och sjukvård. Kommunal vård/omsorg skall inte utföras på närvårdsenheterna. Litar inte Johannesson på professionens förmåga att göra prioriteringen?

Avdelningarna ska ta emot patienter som behöver vårdas inneliggande under en begränsad tid. De har ett sjukdomstillstånd som inte kräver diagnostik och/eller behandling av ett mer specialiserat vårdutbud. Verksamheten skall karakteriseras av hög servicenivå med ett gott omhändertagande där patienter och anhöriga känner sig trygga i den situation de befinner sig i. Tillsammans med andra länkar i vårdkedjan skapar vi en sammanhållen vårdprocess med hög kvalité och trygghet för patienten. En verksamhet anpassad till patientens behov av en sammanhållen hälso- och sjukvård.

Närvårdsenheten i Säffle skall öppnas i början av 2016, och enheten i Kristinehamn runt halvårsskiftet 2016. Anledningen till den senare driftstarten för Kristinehamn är att det där krävs mer omfattande renovering än i Säffle. Självklart krävs det fler yrkesgrupper än som annonserats ut. I det nuvarande omställningsarbetet är det viktigt att erbjuda redan anställd personal anställning innan man rekryterar externt.

Johansson har också missat att antalet stängda vårdplatser varit ovanligt lågt i sommar, och en anledning till detta har varit en omfördelning av vårdplatsstrukturen. Att arbeta på nya sätt ger nya resultat.

Däremot ger vi Johannesson rätt i att standardiserade utskrivningsprocesser är en klok väg att gå för att skapa bättre vård. Uppdraget finns redan i landstingets utvecklingsarbete.

Trots att personalstyrkan har ökat kraftigt under de senaste två, tre åren är det fortfarande en tuff arbetssituation på många håll och det finns en tröghet i innovationsutvecklingen. Vi behöver få genomslag för nya arbetssätt som förbättrar vården, arbetsmiljön och ekonomin. Ett konkret exempel på detta är att närvårdsplatser kan ge möjlighet till rätt anpassad vård istället för ett ständigt resande fram och tillbaka via akuten. Erfarenheter från bland annat Uppsala visar att antal vårddygn per patient sjunker drastiskt.

I von Stedingks insändare kan vi utläsa att intresset för att arbeta vid närvårdsenheterna är stort. Vi arbetar för att Landstinget i Värmland skall utgöra en attraktiv arbetsplats. Att anpassa vården till befolkningens behov tror vi hänger ihop med detta. Att som idag arbeta med överbelagda vårdavdelningar eller slussa runt ”utlokaliserade” patienter till fel specialistavdelningar på sjukhusen är inte rätt väg.

Von Stedingk har alldeles rätt i att det bör ses över personalstruktur inom administrativa tjänster. I första hand och så långt som möjligt skall vår personal finnas i vårdnära verksamhet. Därför ses hela organisationen över, uppifrån och ner.

Vi arbetar för en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård, anpassad till värmlänningarnas behov.

Marianne Utterdahl (SIV)

Fredrik Larsson (M)

Jane Larsson (C)

Jesper Johansson (MP)

Elisabeth Kihlström (KD)

Gert Ohlsson (FP)

Värmlandssamverkan

Inläggen förmedlar radikalt skilda synsätt gällande närvårdsenheternas syfte och roll. I det ena fallet (Styrbjörn von Stedingk) blev det tydligt att informationen kring processen kan förbättras, i det andra tydliggörs att information och dialog inte alltid hjälper.

Det är märkligt att Kenneth Johannesson, politiker i landstingsstyrelsen fortfarande inte har uppfattat att begreppet och konceptet är närvård. Att han inte har tagit till sig att vårdplatserna är till för patienter i behov av landstingets hälso- och sjukvård. Kommunal vård/omsorg skall inte utföras på närvårdsenheterna. Litar inte Johannesson på professionens förmåga att göra prioriteringen?

Avdelningarna ska ta emot patienter som behöver vårdas inneliggande under en begränsad tid. De har ett sjukdomstillstånd som inte kräver diagnostik och/eller behandling av ett mer specialiserat vårdutbud. Verksamheten skall karakteriseras av hög servicenivå med ett gott omhändertagande där patienter och anhöriga känner sig trygga i den situation de befinner sig i. Tillsammans med andra länkar i vårdkedjan skapar vi en sammanhållen vårdprocess med hög kvalité och trygghet för patienten. En verksamhet anpassad till patientens behov av en sammanhållen hälso- och sjukvård.

Närvårdsenheten i Säffle skall öppnas i början av 2016, och enheten i Kristinehamn runt halvårsskiftet 2016. Anledningen till den senare driftstarten för Kristinehamn är att det där krävs mer omfattande renovering än i Säffle. Självklart krävs det fler yrkesgrupper än som annonserats ut. I det nuvarande omställningsarbetet är det viktigt att erbjuda redan anställd personal anställning innan man rekryterar externt.

Johansson har också missat att antalet stängda vårdplatser varit ovanligt lågt i sommar, och en anledning till detta har varit en omfördelning av vårdplatsstrukturen. Att arbeta på nya sätt ger nya resultat.

Däremot ger vi Johannesson rätt i att standardiserade utskrivningsprocesser är en klok väg att gå för att skapa bättre vård. Uppdraget finns redan i landstingets utvecklingsarbete.

Trots att personalstyrkan har ökat kraftigt under de senaste två, tre åren är det fortfarande en tuff arbetssituation på många håll och det finns en tröghet i innovationsutvecklingen. Vi behöver få genomslag för nya arbetssätt som förbättrar vården, arbetsmiljön och ekonomin. Ett konkret exempel på detta är att närvårdsplatser kan ge möjlighet till rätt anpassad vård istället för ett ständigt resande fram och tillbaka via akuten. Erfarenheter från bland annat Uppsala visar att antal vårddygn per patient sjunker drastiskt.

I von Stedingks insändare kan vi utläsa att intresset för att arbeta vid närvårdsenheterna är stort. Vi arbetar för att Landstinget i Värmland skall utgöra en attraktiv arbetsplats. Att anpassa vården till befolkningens behov tror vi hänger ihop med detta. Att som idag arbeta med överbelagda vårdavdelningar eller slussa runt ”utlokaliserade” patienter till fel specialistavdelningar på sjukhusen är inte rätt väg.

Von Stedingk har alldeles rätt i att det bör ses över personalstruktur inom administrativa tjänster. I första hand och så långt som möjligt skall vår personal finnas i vårdnära verksamhet. Därför ses hela organisationen över, uppifrån och ner.

Vi arbetar för en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård, anpassad till värmlänningarnas behov.

Marianne Utterdahl (SIV)

Fredrik Larsson (M)

Jane Larsson (C)

Jesper Johansson (MP)

Elisabeth Kihlström (KD)

Gert Ohlsson (FP)

Värmlandssamverkan