2016-09-16 08:20

2016-09-16 08:21

"Vi blir diskriminerade"

SÄFFLE: Stor besvikelse inom Lärarförbundet efter löneförhandlingarna

Säffle kommun fördelar i år 4,2 miljoner kronor extra för att höja lärarlönerna men efter avslutade löneförhandlingar är det många lärare och pedagoger som inte får vara med och dela på pengarna.
– Vi tycker att vi är diskriminerade och känner både ilska och besvikelse.

Det säger Lena Liedberg och Madeleine Söderström, två av många medlemmar i Lärarförbundet som hamnat utanför lönesatsningen. De arbetar som fritidspedagoger på Tingvallaskolan men det är också en stor grupp förskolelärare, yrkeslärare på gymnasiet, musiklärare och specialpedagoger inom förskola som inte får vara med och dela på miljonerna.

En käftsmäll

Lena och Madeleine menar att budskapet är tydligt och säger att både de och deras kollegor känner sig diskriminerade.

– Det handlar inte om någon missunnsamhet mot de som fått ett lönelyft. Det handlar om hur kommunen ser på en hel yrkeskategori och hur lågt de värderar oss. Det känns som en riktig käftsmäll, säger Madeleine Söderström.

Lång erfarenhet

Båda har lång yrkeserfarenhet och berättar hur deras yrkesroll förändrats i takt med att vidareutbildat sig och fått mer ansvar för undervisning.

– Efter 30 år i yrket ligger jag som fritidspedagog på en lön som ligger mycket långt under lärarnas ingångslön och vår arbetsgivare har inga planer på att förändra den saken, säger Lena.

Lägst i Värmland

Lärarlönerna i Säffle är sämst i Värmland.

– Snittlönen ligger 1 300 kronor under snittet i Filipstad som är näst sämst. När kommunen fördelar extramiljoner hade man naturligtvis räknat med att alla grupper skulle få del av pengarna. Utfallet är rena dråpslaget för oss, säger Lena.

Hon och Madeleine menar att de i detta läge skulle tjäna på att börja arbeta i någon annan kommunen eller söka lärarjobb i Säffle.

– Idag saknar många lärare i Säffle behörighet så vi skulle med vår pedagogiska utbildning ligga bra till. Det är bara det att vi trivs så bra med våra jobb och barnen som vi har omkring oss. Vi vill fortsätta som fritidspedagoger, säger de.

Från barn- och utbildningsförvaltningens sida har man i ett informationsbrev förklarat strategin bakom årets lönesatsning och man säger sig ha förståelse för att fördelningen kan upplevas som orättvis. Man betonar dock att det hela är väl överlagt:

– De yrkeskategorier som inte fått ta del av extrasatsningen gör absolut inte ett dåligt jobb. Det är just en strategisk lönesatsning på grundskollärare och ämneslärare i gymnasiet där vi har svårast att rekrytera för att säkerställa undervisningen, förklarar förvaltningschefen Elisabeth H Solberg och personalchefen Annette Sörensen.

De förklarar att 4,2 miljoner inte är tillräckligt om man skulle höja upp samtliga yrkeskategorier till åtminstone medelnivå i Värmland.

– Då hade behövts minst 11-12 miljoner...

Det säger Lena Liedberg och Madeleine Söderström, två av många medlemmar i Lärarförbundet som hamnat utanför lönesatsningen. De arbetar som fritidspedagoger på Tingvallaskolan men det är också en stor grupp förskolelärare, yrkeslärare på gymnasiet, musiklärare och specialpedagoger inom förskola som inte får vara med och dela på miljonerna.

En käftsmäll

Lena och Madeleine menar att budskapet är tydligt och säger att både de och deras kollegor känner sig diskriminerade.

– Det handlar inte om någon missunnsamhet mot de som fått ett lönelyft. Det handlar om hur kommunen ser på en hel yrkeskategori och hur lågt de värderar oss. Det känns som en riktig käftsmäll, säger Madeleine Söderström.

Lång erfarenhet

Båda har lång yrkeserfarenhet och berättar hur deras yrkesroll förändrats i takt med att vidareutbildat sig och fått mer ansvar för undervisning.

– Efter 30 år i yrket ligger jag som fritidspedagog på en lön som ligger mycket långt under lärarnas ingångslön och vår arbetsgivare har inga planer på att förändra den saken, säger Lena.

Lägst i Värmland

Lärarlönerna i Säffle är sämst i Värmland.

– Snittlönen ligger 1 300 kronor under snittet i Filipstad som är näst sämst. När kommunen fördelar extramiljoner hade man naturligtvis räknat med att alla grupper skulle få del av pengarna. Utfallet är rena dråpslaget för oss, säger Lena.

Hon och Madeleine menar att de i detta läge skulle tjäna på att börja arbeta i någon annan kommunen eller söka lärarjobb i Säffle.

– Idag saknar många lärare i Säffle behörighet så vi skulle med vår pedagogiska utbildning ligga bra till. Det är bara det att vi trivs så bra med våra jobb och barnen som vi har omkring oss. Vi vill fortsätta som fritidspedagoger, säger de.

Från barn- och utbildningsförvaltningens sida har man i ett informationsbrev förklarat strategin bakom årets lönesatsning och man säger sig ha förståelse för att fördelningen kan upplevas som orättvis. Man betonar dock att det hela är väl överlagt:

– De yrkeskategorier som inte fått ta del av extrasatsningen gör absolut inte ett dåligt jobb. Det är just en strategisk lönesatsning på grundskollärare och ämneslärare i gymnasiet där vi har svårast att rekrytera för att säkerställa undervisningen, förklarar förvaltningschefen Elisabeth H Solberg och personalchefen Annette Sörensen.

De förklarar att 4,2 miljoner inte är tillräckligt om man skulle höja upp samtliga yrkeskategorier till åtminstone medelnivå i Värmland.

– Då hade behövts minst 11-12 miljoner...