2016-04-09 06:00

2016-04-10 14:34

"Det finns ingen vinnare i det här..."

VÄRMLANDSNÄS: Byråkraterna vill inte låta Karl-Johan Kullander gödsla sina åkrar på helgerna

Ingen klagar och alla vill att Karl-Johan Kullander ska fortsätta utveckla sitt framgångsrika lantbruk på Värmlandsnäs. Men myndigheterna vill förbjuda honom att gödsla sina åkrar på helgerna. Då ska det vara luktfritt på landsbygden.
– Beslutet kom som en blixt från klar himmel och kan förändra allt för oss. Det finns ingen vinnare i det här, säger han.

Lantbrukaren Karl-Johan Kullander på Åhs säteri i Ölserud driver ett av Värmlands största jordbruksföretag och har ambitionen att utöka verksamheten för att ännu starkare kunna möta konkurrensen av billigt kött från den europeiska marknaden.

Byråkrati

Men just nu är det varken väder eller vind som han tampas med – Karl Johans problem har skapats av svenska byråkrater som har bestämt att han inte får gödsla sina åkrar som han alltid har gjort.

– Jag får inte gödsla på helgerna eftersom lukten kan störa grannarna. Det är ett beslut som helt saknar verklighetsförankring och kan kasta omkull framtidsplanerna. Är det så här svenskt jordbruk ska motarbetas i framtiden så kan det inte sluta väl och jag har hört att man på många djurgårdar är rädda för att detta ska styra verksamheten i framtiden, säger han.

Karl-Johan menar att en reglering av gödsling ytterligare kommer att försvåra för det svenska jordbruket i konkurrensen med lågprisproduktionen ute i Europa.

Blixt från klar himmel

ST har tidigare berättat om hur mark- och miljödomstolen sagt nej till Karl-Johans önskemål om en aning mjukare reglering av gödslingsreglerna. När myndigheten sa nej slog det ned som en blixt från klar himmel hemma hos Karl-Johan och hans fru Sintija. Myndigheten förbjuder nämligen spridning av gödsel på helgerna eftersom lukten då kan störa grannarna.

– Men här finns inte någon som klagat. Alla som bor här vet hur viktigt det är att gödsla när vädret tillåter och vi har i alla tider gödslat efter samråd med grannarna, säger han.

Han betonar att samspelet med grannar och stugägare har fungerat klockrent i alla år.

– Är det någon som ska ha kalas en kväll så är det självklart att jag inte gödslar där den kvällen. Just samverkan med grannarna är en av orsakerna till att vi har möjligheter att utöka verksamheten, säger Karl-Johan.

Även efter den senaste veckans uppmärksamhet i media har grannarna hört av sig.

– De förstår att det kan bli mycket svårare för oss att tillgodose deras önskemål under vardagar när det gäller gödselkörning. Vi är tacksamma för det stödet.

Tajming nyckelordet

Tajmning är nyckelordet när man under en begränsad tid ska gödsla stora arealer. Normalt sett pågår gödslingen i 10-11 dagar men om arbetet måste avbrytas för helgfirande förlängs processen med nästan lika många dagar. Det försenar vårsådden och kan i sin tur få en negativ påverkan på skörden.

– Dessutom skapar det ett stort energisvinn eftersom vi efter varje helg måste göra en omstart i gödselbrunnen med allt vad det innebär av förluster av näringsämnen och ammoniakavgång, säger Karl-Johan.

Man får uppfattningen att byråkraterna på kansliet inte riktigt vet hur processen fungerar?

– Ja. I ett av de 16 villkoren står det att gödselspridningen inte får ske på helger och i nästa villkor står det att gödslingen ska ske under så få och koncentrerade perioder som möjligt. Men man kan inte uppfylla båda villkoren. Det ena utesluter det andra, svarar Karl-Johan.

Modern teknik

Han tycker att myndigheten inte har kunnat skilja på verksamhet inom industri och lantbruk.

– I deras värld är vi jämställda med en flisterminal eller ett massabruk med verksamhet 52 veckor om året. Men att gödsla en åker är något som sker under en eller två veckor i april eller maj. Med de moderna maskiner som vi numera har, är det inte mycket lukt som sprids och skulle det lukta så är det företaget som läcker pengar.

På gården står en hypermodern gödselspridare som trycker ned gödslet, som producerats av gårdens grisar, i marken. Syftet är att minska spill och läckage vilket i sin tur leder till att det luktar mindre.

Processen är både miljö- och kostnadseffektiv och Karl-Johan betonar att företagsekonomi och miljöeffektivitet är två termer som går hand i hand i ett modernt lantbruk.

Årets vårbruk är redan i gång. I måndags påbörjades gödslingen av stora arealer men så kom regnet och arbetet stoppade upp i tre dagar. I helgen ska det bli bra väder och om markens bärighet tillåter fortsätter då gödslingen – de nya reglerna har nämligen inte trätt i kraft ännu.

– Men om de nya reglerna om luktfria helger träder i kraft skulle vi alltså behöva vänta i ytterligare ett par dagar. Det förstår nog alla vad det betyder för ett lantbruk som är så beroende av väder och vind...

Karl-Johan Kullander var mycket ung när han för drygt 20 år sedan tog över föräldrarnas jordbruk på Åhs säteri i Ölserud. Han hade redan från början en tydlig strategi och målsättning med arbetet. Det skall vara optimalt och hållbart ur alla aspekter, inte bara när det gäller lönsamhet utan också när det gäller miljö och energi.

Sedan dess har lantbruksföretaget haft en mycket god utveckling. Tillväxten har ökat med en stigande produktion av både spannmål och kött och stora investeringar har skett i både maskiner och egendomar.

Satsa 50 miljoner

I dag levereras det 13 000 grisar per år från stallarna men Karl-Johan planerar att ha 20 000.

– Jag vet hur vi kan göra det här till en av Europas bästa och energieffektivaste gårdar. Men för att möta konkurrensen från det utländska köttet krävs att verksamheten är både kostnads- och energieffektiv. Gödslingen är bara ett led i den processen.

Karl-Johans lantbruk har i årtionden levererat kvalitetsstämplat svenskt kött till våra butiker. Åhs säteri skulle på egen hand klara hela försörjningen av kött till alla som bor i Säffle kommun.

– Den mängd vi producerar i dag räcker till 22-23 000 personer, förklarar Karl-Johan.

Produktionen har också bidragit till att hålla landsbygden levande och öppen. Dessutom har verksamheten skapat sysselsättning på Värmlandsnäs. I dag är det sju anställda i familjeföretaget.

Karl-Johan har planerat att investera 50 miljoner kronor – varav 30 miljoner i första etappen – för att utveckla verksamheten ännu mer. Men innan han gör satsningen måste han veta att det också fortsättningsvis går att planera gödsling efter väder och almanacka och inte efter byråkratiska riktlinjer. Han vill ha beslutet svart på vitt – det är därför han dragit igång processen.

– Jag gör inte investeringen om jag inte vet vilka riktlinjer som gäller och att jag har tillstånd att gödsla så effektivt som möjligt.

Efter att ha överklagat gödslingsbeslutet i Mark- och miljödomstolen – som är beläget i Stockholmsförorten i Nacka – är det nu i Svea hovrätt som avgörandet ska ske.

Lantbrukaren Karl-Johan Kullander på Åhs säteri i Ölserud driver ett av Värmlands största jordbruksföretag och har ambitionen att utöka verksamheten för att ännu starkare kunna möta konkurrensen av billigt kött från den europeiska marknaden.

Byråkrati

Men just nu är det varken väder eller vind som han tampas med – Karl Johans problem har skapats av svenska byråkrater som har bestämt att han inte får gödsla sina åkrar som han alltid har gjort.

– Jag får inte gödsla på helgerna eftersom lukten kan störa grannarna. Det är ett beslut som helt saknar verklighetsförankring och kan kasta omkull framtidsplanerna. Är det så här svenskt jordbruk ska motarbetas i framtiden så kan det inte sluta väl och jag har hört att man på många djurgårdar är rädda för att detta ska styra verksamheten i framtiden, säger han.

Karl-Johan menar att en reglering av gödsling ytterligare kommer att försvåra för det svenska jordbruket i konkurrensen med lågprisproduktionen ute i Europa.

Blixt från klar himmel

ST har tidigare berättat om hur mark- och miljödomstolen sagt nej till Karl-Johans önskemål om en aning mjukare reglering av gödslingsreglerna. När myndigheten sa nej slog det ned som en blixt från klar himmel hemma hos Karl-Johan och hans fru Sintija. Myndigheten förbjuder nämligen spridning av gödsel på helgerna eftersom lukten då kan störa grannarna.

– Men här finns inte någon som klagat. Alla som bor här vet hur viktigt det är att gödsla när vädret tillåter och vi har i alla tider gödslat efter samråd med grannarna, säger han.

Han betonar att samspelet med grannar och stugägare har fungerat klockrent i alla år.

– Är det någon som ska ha kalas en kväll så är det självklart att jag inte gödslar där den kvällen. Just samverkan med grannarna är en av orsakerna till att vi har möjligheter att utöka verksamheten, säger Karl-Johan.

Även efter den senaste veckans uppmärksamhet i media har grannarna hört av sig.

– De förstår att det kan bli mycket svårare för oss att tillgodose deras önskemål under vardagar när det gäller gödselkörning. Vi är tacksamma för det stödet.

Tajming nyckelordet

Tajmning är nyckelordet när man under en begränsad tid ska gödsla stora arealer. Normalt sett pågår gödslingen i 10-11 dagar men om arbetet måste avbrytas för helgfirande förlängs processen med nästan lika många dagar. Det försenar vårsådden och kan i sin tur få en negativ påverkan på skörden.

– Dessutom skapar det ett stort energisvinn eftersom vi efter varje helg måste göra en omstart i gödselbrunnen med allt vad det innebär av förluster av näringsämnen och ammoniakavgång, säger Karl-Johan.

Man får uppfattningen att byråkraterna på kansliet inte riktigt vet hur processen fungerar?

– Ja. I ett av de 16 villkoren står det att gödselspridningen inte får ske på helger och i nästa villkor står det att gödslingen ska ske under så få och koncentrerade perioder som möjligt. Men man kan inte uppfylla båda villkoren. Det ena utesluter det andra, svarar Karl-Johan.

Modern teknik

Han tycker att myndigheten inte har kunnat skilja på verksamhet inom industri och lantbruk.

– I deras värld är vi jämställda med en flisterminal eller ett massabruk med verksamhet 52 veckor om året. Men att gödsla en åker är något som sker under en eller två veckor i april eller maj. Med de moderna maskiner som vi numera har, är det inte mycket lukt som sprids och skulle det lukta så är det företaget som läcker pengar.

På gården står en hypermodern gödselspridare som trycker ned gödslet, som producerats av gårdens grisar, i marken. Syftet är att minska spill och läckage vilket i sin tur leder till att det luktar mindre.

Processen är både miljö- och kostnadseffektiv och Karl-Johan betonar att företagsekonomi och miljöeffektivitet är två termer som går hand i hand i ett modernt lantbruk.

Årets vårbruk är redan i gång. I måndags påbörjades gödslingen av stora arealer men så kom regnet och arbetet stoppade upp i tre dagar. I helgen ska det bli bra väder och om markens bärighet tillåter fortsätter då gödslingen – de nya reglerna har nämligen inte trätt i kraft ännu.

– Men om de nya reglerna om luktfria helger träder i kraft skulle vi alltså behöva vänta i ytterligare ett par dagar. Det förstår nog alla vad det betyder för ett lantbruk som är så beroende av väder och vind...

Karl-Johan Kullander var mycket ung när han för drygt 20 år sedan tog över föräldrarnas jordbruk på Åhs säteri i Ölserud. Han hade redan från början en tydlig strategi och målsättning med arbetet. Det skall vara optimalt och hållbart ur alla aspekter, inte bara när det gäller lönsamhet utan också när det gäller miljö och energi.

Sedan dess har lantbruksföretaget haft en mycket god utveckling. Tillväxten har ökat med en stigande produktion av både spannmål och kött och stora investeringar har skett i både maskiner och egendomar.

Satsa 50 miljoner

I dag levereras det 13 000 grisar per år från stallarna men Karl-Johan planerar att ha 20 000.

– Jag vet hur vi kan göra det här till en av Europas bästa och energieffektivaste gårdar. Men för att möta konkurrensen från det utländska köttet krävs att verksamheten är både kostnads- och energieffektiv. Gödslingen är bara ett led i den processen.

Karl-Johans lantbruk har i årtionden levererat kvalitetsstämplat svenskt kött till våra butiker. Åhs säteri skulle på egen hand klara hela försörjningen av kött till alla som bor i Säffle kommun.

– Den mängd vi producerar i dag räcker till 22-23 000 personer, förklarar Karl-Johan.

Produktionen har också bidragit till att hålla landsbygden levande och öppen. Dessutom har verksamheten skapat sysselsättning på Värmlandsnäs. I dag är det sju anställda i familjeföretaget.

Karl-Johan har planerat att investera 50 miljoner kronor – varav 30 miljoner i första etappen – för att utveckla verksamheten ännu mer. Men innan han gör satsningen måste han veta att det också fortsättningsvis går att planera gödsling efter väder och almanacka och inte efter byråkratiska riktlinjer. Han vill ha beslutet svart på vitt – det är därför han dragit igång processen.

– Jag gör inte investeringen om jag inte vet vilka riktlinjer som gäller och att jag har tillstånd att gödsla så effektivt som möjligt.

Efter att ha överklagat gödslingsbeslutet i Mark- och miljödomstolen – som är beläget i Stockholmsförorten i Nacka – är det nu i Svea hovrätt som avgörandet ska ske.

Vem vill vad?

Karl-Johan Kullander vill gödsla sina åkrar under så kort tid som möjligt för att uppnå högsta möjliga effektivitet, inte minst ur miljösynpunkt.

Säffle kommuns miljö- och hälsoskyddsförvaltning samt alla grannar och stugägare tycker att Karl-Johan Kullander ska få gödsla enligt sin plan, det vill säga oavsett vilken veckodag det är.

Länsstyrelsen anser inte att Karl-Johan Kullander ska gödsla på helger eftersom lukten kan störa grannar.

Mark- och miljödomstolen stöder Länsstyrelsens beslut om att förbjuda gödsling på helger.

Beslutet om Karl-Johans Kullanders gödsling ligger nu hos Svea Hovrätt.