2016-01-22 09:25

2016-01-22 09:25

"Vi behöver andrum nu"

SÄFFLE: Utbildningsdagar i Säffle för personal på HVB-hemmen

Hösten 2015 var en prövning för Säffle och många andra kommuner.
Ensamkommande barn och ungdomar anlände till Sverige som aldrig förr.
– Det har varit en otrolig utmaning och nu behöver vi få andas lite, säger psykoterapeuten Carl-Pether Wirsén.

I förra veckan så besökte ST det nya boendet för ensamkommande flyktingar, Ängsgården, vid Krokstad.

I och med Ängsgården så har Säffle kommun tre boenden, två för asylsökande och ett för de som fått permanent uppehållstillstånd.

2015 blev året då antalet ensamkommande barn och unga kom att rusa i höjden. Många kommuner, däribland Säffle, ställdes inför svåra utmaningar att hinna med, att få fram platser och personal med kort varsel.

Nu har situationen lugnat ner sig något.

Förhoppningen hos alla inblandade är att man ska kunna fokusera mer på kvalitet än kvantitet. Som en del av denna ambition så har personalen inom HVB-verksamheten den gångna veckan deltagit i en utbildning på hemmaplan.

Erfarenhet

Psykoterapeuten Carl-Pether Wirsén med många års erfarenhet av arbete med ensamkommande har hållit föreläsningar och genomfört fallbaserade utbildningar i mindre grupper.

– Jag minns början av 2000-talet då det kom omkring 400 ungdomar per år och vi tyckte det var mycket då. Det som kommunerna har gjort det senaste året är imponerande, säger Wirsén.

Fredrik Wedberg, Cecilia Khouma och Joachim Karlsson är i dag samordnare på de tre olika boendena i Säffle.

Medan de fortfarande var mitt i utbildningsveckan så lyfte de allihop fram värdet av att få stanna upp, tänka till och lyssna på någon med 15 års erfarenhet av sådana situationer som de nu möter varje dag.

– Vi känner verkligen igen oss i mycket av det som Carl-Pether pratar om, säger Fredrik Wedberg.

– Det är häftigt och intressant att få lära sig vad som ligger bakom olika beteenden, fortsätter Cecilia Khouma.

Under de 15 år som Carl-Pether Wirsén arbetat inom detta område så har kunskapen om de ensamkommandes status kommit att ändras.

– För tio år sedan så trodde man att nästan alla hade PTSD, att de var traumatiserade. Så är det inte, det är omkring 12-15 procent som är det, säger han.

Under en av föreläsningarna så pratade han om de olika sätt som vi människor förhåller oss till andra. Hur vi anknyter och dessa beteenden finns med oss sedan vi är små barn. Att ha förståelse för dessa mönster är viktigt inte minst för personal som arbetar med ensamkommande flyktingar.

– Det här mönstren är inte kulturellt betingade, det är evolutionärt. Och vi behöver känna till hur vi själva knyter an till ungdomarna, säger Carl-Pether Wirsen.

I förra veckan så besökte ST det nya boendet för ensamkommande flyktingar, Ängsgården, vid Krokstad.

I och med Ängsgården så har Säffle kommun tre boenden, två för asylsökande och ett för de som fått permanent uppehållstillstånd.

2015 blev året då antalet ensamkommande barn och unga kom att rusa i höjden. Många kommuner, däribland Säffle, ställdes inför svåra utmaningar att hinna med, att få fram platser och personal med kort varsel.

Nu har situationen lugnat ner sig något.

Förhoppningen hos alla inblandade är att man ska kunna fokusera mer på kvalitet än kvantitet. Som en del av denna ambition så har personalen inom HVB-verksamheten den gångna veckan deltagit i en utbildning på hemmaplan.

Erfarenhet

Psykoterapeuten Carl-Pether Wirsén med många års erfarenhet av arbete med ensamkommande har hållit föreläsningar och genomfört fallbaserade utbildningar i mindre grupper.

– Jag minns början av 2000-talet då det kom omkring 400 ungdomar per år och vi tyckte det var mycket då. Det som kommunerna har gjort det senaste året är imponerande, säger Wirsén.

Fredrik Wedberg, Cecilia Khouma och Joachim Karlsson är i dag samordnare på de tre olika boendena i Säffle.

Medan de fortfarande var mitt i utbildningsveckan så lyfte de allihop fram värdet av att få stanna upp, tänka till och lyssna på någon med 15 års erfarenhet av sådana situationer som de nu möter varje dag.

– Vi känner verkligen igen oss i mycket av det som Carl-Pether pratar om, säger Fredrik Wedberg.

– Det är häftigt och intressant att få lära sig vad som ligger bakom olika beteenden, fortsätter Cecilia Khouma.

Under de 15 år som Carl-Pether Wirsén arbetat inom detta område så har kunskapen om de ensamkommandes status kommit att ändras.

– För tio år sedan så trodde man att nästan alla hade PTSD, att de var traumatiserade. Så är det inte, det är omkring 12-15 procent som är det, säger han.

Under en av föreläsningarna så pratade han om de olika sätt som vi människor förhåller oss till andra. Hur vi anknyter och dessa beteenden finns med oss sedan vi är små barn. Att ha förståelse för dessa mönster är viktigt inte minst för personal som arbetar med ensamkommande flyktingar.

– Det här mönstren är inte kulturellt betingade, det är evolutionärt. Och vi behöver känna till hur vi själva knyter an till ungdomarna, säger Carl-Pether Wirsen.