Dystopisk action i Dubai
FPS
Kvar i spillrorna finns en grupp amerikanska soldater som försökte hjälpa den flyende befolkningen. Efter veckor av radiotystnad har armén lyckats snappa upp en signal och i rollen som löjtnant Martin Walker är det din uppgift att spåra försvunna stridskamrater. Men som vanligt är det så att allt inte riktigt går som man har tänkt sig.
Spec Ops: The Line sprider ett obehag kring sig från första sekunden. Det är något med kontrasten mellan den soldränkta och lyxiga ökenmiljön och den ständigt närvarande döden som skapar en oro. Man får verkligen en känsla av övergivenhet där man vandrar i en stad som är en rest av sitt forna jag.
Bortsett från stämningen bjuder spelet på hyfsad action. Känslan är det som sticker ut. Vapnen låter som ärtbössor men siktet och framför allt träffarna känns bättre än i många andra shooters. Det stora minuset är en något besvärlig rörelsekontroll som gör att herr Walker gång om annan plötsligt reser sig ur skydd med omedelbar död som resultat.
The Line är ett vackert spel även om grafiken inte är av högsta klass. Den största grejen är dock att spelet gör sitt bästa för att utmana spelarens moral.
Låter du granater regna över fienden utan att tänka på konsekvenserna?
Räddar du gisslan och gör det fortsatta sökandet svårare eller låter du en brutal avrättning passera?
Samvetstesten dyker upp med jämna mellanrum.
Det enda problemet är att det inte alltid är självklart att man har ett val att göra. Karaktärerna babblar och tjatar om huruvida man ska skjuta eller inte och det är först när de slutat som man inser att man hade kunnat tryckt ner avtryckaren för att förändra resans gång.
The Line är inte bättre än giganterna Call of Duty och Battlefield men erbjuder en annan typ av berättelse. En som faktiskt lockade mer än ett FPS gjort på länge.
Men var beredd på att det känns i magen emellanåt.
Spec Ops: The Line
2K Games
(Xbox 360)
