Graveyard - Tidlös i sin enkelhet
Hårdrock
;)
Det spelar ingen roll hur många gånger jag lyssnar på Hisingen blues. Graveyards andra album är som en outslitlig frottéhandduk. Den gör sitt jobb och kan användas hur många gånger som helst. Tidlös i sin enkelhet, nyskapande i sin förmåga att krama ur det godaste ur musikhistorien och kombinera det med en gnutta samtid.
Nu är uppföljaren här och halva Sverige håller andan. Ingen behöver dock vara orolig för att Graveyard har gjort ett lappkast. Lights out tar rygg på Hisingen blues så smidigt att albumen kunde ha varit ett dubbelsläpp. Lika skäggiga, lika pulserande undersköna och lika fantastisk tidlösa.
Bandet säjer själva att texterna är mer samhällskritiska och att överklassen får sig en och annan verbal känga. Gott så, men inte spelar det någon roll hur Graveyard belyser samhället när Seven Seven, An Industry of murder och Goliath själva flyttar kontinentalplattor med sin tyngd. Lights out är en värdig uppföljare till en svensk klassiker även om omslagskonten är dess föregångares bjärta kontrast.
Jonathan Strandlund
