2017-09-08 06:00

2017-09-08 06:00

The National - Mänskliga och storartade sorgesånger

Rock

The National
Sleep well beast
(4AD/Playground)
Betyg:

The National har alltid haft två huvudingredienser som driver på deras sorgsna rocksånger – Matt Berningers röst och Bryan Devendorfs trummor. När bandet är farligt nära att köra fast i gamla hjulspår och bli slentriansorgsna så är det ofta trummorna som håller uppe styrfarten, eller en melodislinga där Berningers sång smyger sig kusligt nära hjärtat och behåller lyssnaren i sitt grepp.

Sleep well beast har få upptempolåtar. Trots, eller kanske på grund av, det så är det i mitt tycke deras mest engagerande album på länge. Bandet har fått till några av sina mest hjärtskärande melodier, vilket kanske är naturligt då det är en sårig, trasig och djupt olycklig skilsmässoskiva. Trouble will find me framstår i jämförelse som en glad och tillrättalagd skiva. Sleep well beast är mänsklig, gripande och storartad. På ett vis är det närmast tröstande att höra den här gestaltningen av en så hopplös sorg – som en slags ensamhetens gemenskap.

Bästa låt: Empire line

Joakim Kilman

The National har alltid haft två huvudingredienser som driver på deras sorgsna rocksånger – Matt Berningers röst och Bryan Devendorfs trummor. När bandet är farligt nära att köra fast i gamla hjulspår och bli slentriansorgsna så är det ofta trummorna som håller uppe styrfarten, eller en melodislinga där Berningers sång smyger sig kusligt nära hjärtat och behåller lyssnaren i sitt grepp.

Sleep well beast har få upptempolåtar. Trots, eller kanske på grund av, det så är det i mitt tycke deras mest engagerande album på länge. Bandet har fått till några av sina mest hjärtskärande melodier, vilket kanske är naturligt då det är en sårig, trasig och djupt olycklig skilsmässoskiva. Trouble will find me framstår i jämförelse som en glad och tillrättalagd skiva. Sleep well beast är mänsklig, gripande och storartad. På ett vis är det närmast tröstande att höra den här gestaltningen av en så hopplös sorg – som en slags ensamhetens gemenskap.

Bästa låt: Empire line

Joakim Kilman