2017-07-09 10:50

2017-07-09 14:51

Kärleksfullt och energiskt med Håkan

KONSERT

Håkan Hellström – Rullande Åska
Mariebergsskogen, Karlstad
Betyg: 4/5
Betyg:

Det hänger mörka regnmoln på himlen över Mariebergsskogen. En passande kuliss till Håkan Hellströms turné ”Rullande åska”. Men solen vinner och skiner på Håkan, som vill ägna hela kvällen åt kärleken.

Scenen är stor med blinkande bildskärmar och Håkan gör en kaxig entré som för tankarna till Michael Jackson. Men som tur är varar detta superstar-manér bara en kort stund. Resten av kvällen är han sitt vanliga, ödmjuka och karismatiska jag.

De första fyra låtarna stapplar förbi. Det snabba tempot känns hetsigt i stället för medryckande. Men det lyfter i ”Uppsnärjd i det blå” och i ”Vid protesfabrikens stängsel” är Håkan uppsjungen. Det är stämningsfullt, texten når ut och Håkan lyckas äntligen fiska upp oss som samlats vid Vänerns strand. Det är de lugnare låtarna som etablerar kontakt. Det verkar som att hjärtlighet biter bättre än gamla trick som att be publiken jubla eller ha händerna i luften.

Tonerna från Mattias Hellbergs munspel i ”Jag har varit i alla städer” berör och bastrumman känns i bröstet som skenande hjärtslag. Nu börjar det bli mäktigt. Som att potentialen i den storslagna inramningen utnyttjas. I bakgrunden varvas blinkande lampor med delvis återvunna bildspel, musikvideor och animeringar, som är fängslande med sin oförutsägbarhet och symbolik.

De låtarna som har en kontrastrik dynamik får temperaturen att höjas även i de svalare delarna av publikhavet. Till exempel ”13” då Ola Salo överraskar med sin närvaro. Ett magiskt ögonblick är när Håkan och Ola sitter mitt emot varandra på scenen. En vit och en svart läderjacka med fransar. Och en vänskaplig kärlek som får luften att vibrera. De andra två gästartisterna Silvana Imam och Erik Lundin har båda imponerande hög energi.

I den sista delen av konserten lossnar det ordentligt. Nostalgi, konfetti och närbilder på de mest hängivna fansen sprider värme ända till de bakersta raderna i ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”. Därefter levereras en kavalkad låtar som tar konserten till en ny nivå. Skickliga övergångar gör att energin bevaras och stämningen blir bara bättre och bättre. Håkan slutar på topp och laddar publiken med kärlek och hopp innan han tar farväl.

 

! Bästa låten: ”Din tid kommer” – en av kvällens höjdpunkter!

? Sämsta låten: ”2 steg från paradise” – lite otight och trist arr.

Det hänger mörka regnmoln på himlen över Mariebergsskogen. En passande kuliss till Håkan Hellströms turné ”Rullande åska”. Men solen vinner och skiner på Håkan, som vill ägna hela kvällen åt kärleken.

Scenen är stor med blinkande bildskärmar och Håkan gör en kaxig entré som för tankarna till Michael Jackson. Men som tur är varar detta superstar-manér bara en kort stund. Resten av kvällen är han sitt vanliga, ödmjuka och karismatiska jag.

De första fyra låtarna stapplar förbi. Det snabba tempot känns hetsigt i stället för medryckande. Men det lyfter i ”Uppsnärjd i det blå” och i ”Vid protesfabrikens stängsel” är Håkan uppsjungen. Det är stämningsfullt, texten når ut och Håkan lyckas äntligen fiska upp oss som samlats vid Vänerns strand. Det är de lugnare låtarna som etablerar kontakt. Det verkar som att hjärtlighet biter bättre än gamla trick som att be publiken jubla eller ha händerna i luften.

Tonerna från Mattias Hellbergs munspel i ”Jag har varit i alla städer” berör och bastrumman känns i bröstet som skenande hjärtslag. Nu börjar det bli mäktigt. Som att potentialen i den storslagna inramningen utnyttjas. I bakgrunden varvas blinkande lampor med delvis återvunna bildspel, musikvideor och animeringar, som är fängslande med sin oförutsägbarhet och symbolik.

De låtarna som har en kontrastrik dynamik får temperaturen att höjas även i de svalare delarna av publikhavet. Till exempel ”13” då Ola Salo överraskar med sin närvaro. Ett magiskt ögonblick är när Håkan och Ola sitter mitt emot varandra på scenen. En vit och en svart läderjacka med fransar. Och en vänskaplig kärlek som får luften att vibrera. De andra två gästartisterna Silvana Imam och Erik Lundin har båda imponerande hög energi.

I den sista delen av konserten lossnar det ordentligt. Nostalgi, konfetti och närbilder på de mest hängivna fansen sprider värme ända till de bakersta raderna i ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”. Därefter levereras en kavalkad låtar som tar konserten till en ny nivå. Skickliga övergångar gör att energin bevaras och stämningen blir bara bättre och bättre. Håkan slutar på topp och laddar publiken med kärlek och hopp innan han tar farväl.

 

! Bästa låten: ”Din tid kommer” – en av kvällens höjdpunkter!

? Sämsta låten: ”2 steg från paradise” – lite otight och trist arr.

  • Linnea Eriksson